För mig är Katrineholms Kuriren, KK en viktig del av kommunens utveckling men också en del av Katrineholms historia.
Jag är född och uppvuxen i Katrineholm och så länge jag kan minnas har vi haft KK hemma hos oss. Först kom den på eftermiddagen och sedan blev det en morgontidning. Min pappa var väldigt allmänbildad och han läste alla artiklar i tidningen. Det tror jag inte att så många gör längre.
När jag flyttade hemifrån sa min pappa ”du kommer varje år att få en prenumeration på KK i julklapp så du håller dig uppdaterad och bildad”. På den vägen är det. Nu läser jag tidningen både i pappersform och på min läsplatta. Jag läser även SvD, DN och Aftonbladet digitalt. Enligt mina grannar står jag vid brevlådan på morgonen och läser tidningen när något viktigt hänt. Är det möjligt, så viktig kan väl inte KK vara…?
Jag har naturligtvis emellanåt åsikter om vad och hur det skrivs i tidningen, men jag har aldrig haft åsikter om att det skrivs. En av grundpelarna i vårt samhällsbygge är att makten måste granskas. Tanken är att journalister ska göra det jobbet. Minskar resurserna på landets nyhetsredaktioner eller försvinner helt, kommer det inte längre kunna ske någon kvalificerad granskning av makten. Jag ser det som ett stort demokratiskt problem. Det är ett privilegium för en kommun och för dess medborgare att det finns en lokaltidning.
Ta en titt på människorna bredvid dig på bussen eller tåget. Chansen är stor att deras blickar pekar nedåt, mot mobilen. De smarta telefonerna har förändrat hela mediemarknaden när det gäller hur vi konsumerar innehåll, men också hur annonsörer och kommersiella aktörer når fram till oss. Men samtidigt: Alla är inte journalister. Sociala medier kan inte ersätta den process, struktur och yrkeskunskap som är grunden för journalistiken. Att det finns en offentlig och objektiv arena för debatt och granskning av viktiga företeelser och kommunala beslut är betydelsefullt för Katrineholms kommun och för vår demokrati. Detta kan uppstå i andra skepnader än KK, men det är KK vi har och något riktigt alternativ finns inte idag.
Ytterst bygger förstås tidningens framtid på att tillräckligt många är beredda att betala för den eller annonsera i den. Att göra en bra produkt och ha förmåga att ta betalt för den är ett ansvar för ägare och ledning. Men även vi politiker måste ta vårt ansvar för att tidningen får rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas.
Det finns ett behov av granskning av makten. Men som det ser ut idag verkar det vara de statligt finansierade medierna som står för den bästa granskningen. Här har tidningsmedia något att fundera över. Jag tror att digitaliseringen innebär att vi är vid ett skifte kring hur information kommer att distribueras. Vanliga TV kanaler kommer så småningom att försvinna och ersättas av streamingtjänster. Nyheter vill vi sannolikt köpa utifrån egna preferenser och tidningar borde försvinna med tanke på vilket oerhört slöseri med resurser det är att trycka på papper, köra ut med bil för att sedan vara gammal dagen därpå och transporteras med bil till närmaste återvinningsstation och vidare till energislukande processer för att göra nya tidningar. Nyheter och information är jätteviktigt men det ansvaret lyckas tidningsmedia inte att bära som jag ser det. Kanske dags att tänka nytt och annorlunda.