Varför växer Sverigedemokraterna?
Beror det på alla deras kompetenta politiker runt om i Sverige? Nej självklart inte. Deras politiker är en massa udda figurer, om det över huvud taget finns någon. På många platser finns bara tomma stolar.Beror det på deras lysande partiprogram? Nej självklart inte. Jag tror inte att många vet vad de vill mer än i en fråga. Den frågan är givetvis den som handlar om migration och integration.
Den frågan har i 10-12 år intresserat mig och jag har haft åsikter om hur staten och politiken borde agera för att underlätta mottagande och inte skapa motkrafter. Jag har för mina åsikter blivit kallad både det ena och det andra. Min utgångspunkt har alltid varit att frågan är så känslig att den noga måste diskuteras, organiseras, lyftas fram i ljuset i stället för att tigas ihjäl. Helst långsiktiga beslut över partigränserna. Men något sådant är inte aktuellt. Stick huvudet i sanden medan Sverigedemokraterna fortsätter växa.
Det jag fått skit för genom åren säger nu Sveriges kommuner och landsting klart och tydligt:
”Det finns brister i samspelet mellan stat, kommun och landstingssektorn samt mellan de olika systemen för mottagning av asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Fördelningen av mottagandet är ojämnt och många kommuner får ta ett för stort ansvar på grund av bosättningens regler och långa ledtider. Inte minst finns en underfinansiering i statens ersättning till kommunerna och landstingen. De kommuner som har ett stort asyl- och flyktingmottagande riskerar att få sämre förutsättningar att klara sitt välfärdsuppdrag än de som inte har det. Brister i samspelet riskerar att spela främlingsfientliga krafter i händerna och missgynna en positiv utveckling av nyanländas etablering.”
Det har tagit några år men nu har man tydligen förstått. Ta den här frågan på allvar om Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara en trygg plats för de som flyr från krig och katastrofer.
Sverigedemokraterna finns egentligen inte så det finns ingen att skylla på annat än medias och politikers tafatthet inför migrations- och integrationspolitiken.
Fortsätter våra etablerade politiska partier och media som nu så fortsätter också Sverigedemokraterna att växa även om de skulle ha en häst som partiledare.
Jag tycker att smutskastning kanske inte är vägen att gå ?
Jag har inte för avsikt att smutskasta endast ett konstaterande från min synvinkel.
Var det inte Ebbe Carlsson som sade att han skulle rösta på Socialdemokraterna även om de hade en häst som partiledare?
Jag kommer inte ihåg vem det var men det fastnade hos mig som en bra beskrivning att använda någon gång.
Sverigedemokraterna finns. De har ingen häst till partiledare. Han heter Jimmy Åkesson. Han har vettiga åsikter om mycket. Vettigaste är de om invandringen och asylsökanden. Lösningen är inte att bara fördela de asylsökande rättvist över hela landet. Problemet är att de släpps in för okritiskt och för många. Det finns inte en arbetsmarknad, som tål att ta hand om dem. Kommunerna går snart ”på knäna”. SD växer och det hjälper inte att smutskasta dem. Ju mer man smutskastar dem, desto större blir de.
Vi tycker olika i den frågan. Jag smutskastar inte (SD) jag anser att den kritik jag framför landar mest hos övriga partier.
Människors gnagande tankar – rasism – om att det är något fel på invandringen är det som får SD att växa. Det passiva samtycket. Sakta sakta framåt. Och förstås den allmänna dåligheten av svenska politiker att uttrycka sig om vad de verkligen, alltså, verkligen, tycker och vill. Människor läser Aftonbladet och ser dåliga sjukhus eller mord, de reagerar instinktivt och snabbt – de vill inte ha detta. Samhället de ser är byggt av tysta dåliga kommunikatörer i små trähus på torg runtomkring. Lite retorik så blir allting bra, nja, människor vill ha bort det hemska i samhället. Och de vill se att de valda vill ha bort det hemska i samhället.