Tillväxt och växtvärk

2017 har på flera sätt varit ett unikt år. Tillväxten i Katrineholm har fortsatt och årets befolkningstillväxt var den största i modern tid. Befolkningsmålet för mandatperioden är därmed uppnått med råge, ett år tidigare än planerat. Arbetet för fler bostäder lade in en ännu högre växel. Sju detaljplaner, som sammanlagt gör det möjligt att bygga 280 bostäder, vann laga kraft. Därtill startades sex nya planuppdrag som kommer att ge ytterligare 550 bostäder. Utbyggnaden av fiberbaserat bredband, som är en grundförutsättning för tillväxt i hela kommunen, satte också ordentlig fart.

2017 var också ett framgångsrikt år när det gäller näringsliv och jobb. I rankingen av företagsklimat klättrade Katrineholm till nya höjder. Ingen annan kommun kan visa upp en så stark förbättring under det senaste decenniet. Småföretagarbarometern bekräftade också att det går bra för Katrineholms småföretag; bäst i länet och långt över rikssnittet. I april blev det klart att den amerikanska IT-jätten Amazon Web Services väljer att etablera sig vid Katrineholms Logistikcentrum och i augusti kom även beskedet från regeringen att delar av Strålsäkerhetsmyndigheten flyttas till Katrineholm. Tillsammans med andra etableringar innebär detta många nya arbetstillfällen i Katrineholm.

Tillväxten gör att den kommunala organisationen måste växa. Vi jobbar stenhårt med att bygga ut förskolan men har ändå inte hunnit med, barnantalet har växt ännu snabbare. Utbyggnaden fortsätter och fram till hösten 2019 räknar vi med att färdigställa 209 nya förskoleplatser. Även grundskolan kommer att byggas ut framöver och ett intensivt förberedelsearbete pågår. Vi bygger också fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar och snart tar vi första spadtaget för det nya äldreboendet Dufvegården med 96 platser. Tillväxten ställer oss inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. De kommande årens viktigaste fråga för kommunen kommer vara att se till att det finns tillräckligt med personal, som har rätt kompetens, trivs på sin arbetsplats och mår bra.

2017 var också ett år då vi fick flera kvitton på att kommunens miljöarbete ligger i framkant och ger resultat. I årets miljöranking placerade sig Katrineholm på elfte plats av Sveriges kommuner. Katrineholm rankades också som Sveriges tredje bästa avfallskommun, vilket inte minst det framgångsrika införandet av gröna påsen för matavfall bidragit till. I solcellstoppen, som visar effekten av installerade solceller per invånare, låg Katrineholm på femte plats av landets kommuner. Andelen miljöbilar i kommunkoncernen var också hög i Katrineholm jämfört med andra kommuner.

Mest av allt kommer vi minnas 2017 som ett jubileumsår. Firandet av Katrineholm 100 år som stad fick ett enormt genomslag och lyfte hela kommunen. Vi vill rikta ett varmt tack till alla katrineholmare, företagare, föreningar och medarbetare i kommunen som engagerade sig och bidrog till ett fantastiskt hundraårsjubileum!

Det gläder oss också att flera av de initiativ som drogs igång under jubileumsåret ser ut att bli bestående. Alla små och stora insatser som bidrar till delaktighet, gemenskap och trygghet är viktiga för en positiv samhällsutveckling. Ökad säkerhet och trygghet står högt på dagordningen och samtliga kommunala verksamheter har i uppdrag att arbeta aktivt med dessa frågor.

Slutligen känns det också mycket bra att vi återigen kan lägga ett starkt bokslut till handlingarna. Årets resultat uppgick till 32.8 miljoner kronor. Trots ett stort underskott inom vård och omsorg har vi klarat ekonomin genom att ha en buffert och beredskap att agera för att säkra ekonomin i kommunen som helhet. Liksom andra kommuner står vi inför tuffa utmaningar framöver till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre. Men i Katrineholm har vi ett bra utgångsläge. Tillväxt i både befolkning och näringsliv och en välskött och bra kommunal ekonomi ger oss en trygg grund att stå på och goda förutsättningar inför kommande år.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström.

 

Nio vänsterargument för att stoppa tiggeriet

I december 2013 tog jag ställning mot tiggeriet på min blogg. Länk till blogginlägget

Det blev ett otroligt liv i media och på sociala medier. Rasistkortet drogs direkt från framförallt vänsterdebattörer men också från andra. Jag är i dag stärkt i min uppfattning. Nedan följer ”Nio vänsterargument för att stoppa tiggeriet” som är hämtat från ett debattinlägg av Daniel Färm som är chef för S-tankesmedjan Tiden som drivs av Socialdemokraterna, LO och ABF.

  • ”Den som är satt i tiggeri är inte fri. Frihet bygger på värdighet. Och få ser fortlöpande tiggeri som värdigt. Vårt samhälles svar på den frihetslängtan som fattiga och diskriminerade människor från Rumänien och Bulgarien bär på kan knappast vara att hänvisa dem till att tigga.
  • Arbete & självständighet – inte välgörenhet. Det finns likheter mellan det kontinuerliga tiggeriets logik och ett borgerligt välgörenhetsperspektiv: fattiga människor utlämnas till någon annans välvilja. Arbetarrörelsens svar har alltid varit självständig försörjning.
  • Tiggeri – ett uttryck för över- och underordning. Fortlöpande tiggeri skapar ett extremt ojämlikt beroendeförhållande som bidrar till en allvarlig social stratifiering. Det riskerar att normalisera ojämlikheten. Att gå från ett stigmatiserande synsätt till ett mer jämlikt, som ser alla människors värde och inneboende kraft, är därför en tydlig vänsterlinje.
  • Ett medmänskligt och solidariskt stopp – inte främlingsfientligt. Att stoppa återkommande tiggeri syftar utifrån ett vänsterperspektiv till att stärka respekten för människovärdet. När främlingsfientliga spottar på människor som tigger ställer sig progressiva upp till deras försvar – och hjälper dem att resa sig upp ur förnedring.
  • Lösa problem – inte bara symptom. Enbart ett förbud löser inte problemen. Ett stopp förutsätter därför ökade insatser för värdig försörjning. Det lär bli svårt. Fattigdomen bland dessa grupper är djup och diskrimineringen allvarlig i länder som Rumänien och Bulgarien. Men arbetarrörelsens pionjärer hade aldrig uppgivet suckat ”det går inte att lagstifta bort fattigdomen” eller förordat allmosor. Orättvisor bekämpas genom bildning, politiska reformer och organisering.
  • Tiggeri är inte lösningen på fattigdomen i världen. Det är principiellt orimligt att acceptera att vissa fattiga människor från andra länder får komma hit för att försörja sig genom tiggeri, medan andra inte får det. Lösningen är istället att bidra till framtidshopp i hemländerna – trots att det på kort sikt innebär något sämre förutsättningar för den enskilde innan hen kan få en långsiktigt hållbar och värdig försörjning.
  • Tiggeriet undergräver tilltron till den fria rörligheten inom EU. Den fria rörligheten inom EU skapades inte för möjliggöra försörjning via tiggeri – utan för att underlätta arbete, studier och sociala kontakter – i andra medlemsstater. För denna grundläggande rättighet inom EU inte ska ifrågasättas (ytterligare) behöver även Sverige se till att den utnyttjas så som den var tänkt.
  • Hemländerna bär huvudansvaret. Sverige och övriga EU har gjort mycket för att få till mer hållbara lösningar för människor från Rumänien och Bulgarien som kommer hit för att tigga långvarigt – men uppenbarligen inte tillräckligt. Att alla lösningar inte är på plats är dock inte i sig ett argument för att acceptera att dagens situation får fortgå. Ett stopp för tiggeriet här skulle i kombination med mer aktiva insatser från EU öka trycket på dessa länder att ta ansvar för sina medborgare.
  • Tiggeri innebär utsatthet och utnyttjande. En del av de EU-migranter som kommer hit för att tigga utnyttjas av kriminella som har skott sig själva på andras misär. Att prostitution, kriminalitet, utpressning och slavliknande förhållanden förekommer i anslutning till tiggeriet är helt oacceptabelt, och accentuerar behovet av att stoppa det.”

Länk till debattinlägg på SVT

 

Orimliga kötider till SiS

Jag ställer mig helt och fullt bakom uppropet från socialchefsnätverket i Södermanland som tar fasta på orimligt långa kötider till Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem.

/…/Vi ställer oss positiva till regeringens nya lagrådsremiss som behandlat LVU-utredningens förslag angående särskilda ungdomshem och LVM-hemmen.  Dels stärks rättssäkerheten genom att den maximala tiden den unge som vårdas på ett särskilt ungdomshem kan isoleras sänks från 24 timmar till fyra timmar. Barnombudsmannens remissförslag var dock skarpare, en timme som kunde förlängas med max en timme till. SiS får även skärpta krav på att anvisa plats, det innebär att SiS i akuta situationer med omedelbar verkan skall anvisa plats. Lagändringarna förväntas träda i kraft den 1 juli 2018.

I dagsläget är det orimligt lång kötid för en plats på särskilda ungdomshem. Dessutom ställer vi oss frågande till prioritering för placering vid akuta situationer utifrån riskbedömning för kommunen och allvarlighetsgraden kopplat till brottslighet och droganvändning. Exempelvis blir en ungdom som begått ett allvarligt brott som kan rendera ett fängelsestraff på upp till 10 år inte erbjuden plats på ett särskilt ungdomshem och placeras därför på ett öppet HVB-hem som hen omedelbart rymmer ifrån. Detta ökar otryggheten i hemkommunen utifrån risk för fortsatt kriminalitet. Vi har även fått information om att en relativt stor del av ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen är färdigbehandlade men kan på grund av exempelvis utvisningsbeslut inte kan skrivas ut.

I ett pressmeddelande under 2017 meddelade SiS att de hade svårt att bemanna vissa avdelningar på grund av svårigheter att rekrytera personal med den kompetens som krävdes. Detta innebar att vissa avdelningar inte kunde ta emot ungdomar som behöver vård och behandling, vilket ökade på kön. Utifrån detta infördes ett undantag i kompetenskraven för behandlingsassistenter och att kravet på eftergymnasial utbildning skulle gälla om det är möjligt. Detta oroar oss då vi ser att problematiken hos de ungdomar som placeras på SiS särskilda ungdomshem blir svårare genom tyngre kriminalitet och drogmissbruk samt en svårare psykiatrisk problembild.

Utifrån vår oro vill vi att dessa frågor tas upp i det nätverk som startats där SiS och Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) samverkar kring stärkt skydd för placerade barn och unga. Vi vill också få svar på följande frågor utifrån att ovan nämnda lagändringar träder i kraft 1 juli 2018:

  • Redan 2015-2016 togs beslut om utbyggnad av platser. Hur tänker SiS arbeta för att kunna erbjuda platser med omedelbar verkan i akuta situationer och hur kommer dessa akuta situationer att definieras?
  • Hur kommer ni att se över personalförsörjningen och kompetensen hos medarbetarna så att inte avdelningar riskerar att stängas och genom detta öka på kön till de särskilda ungdomshemmen? /…/

Dags för storkoalition (S)-(M)?

Jag blir mer och mer övertygad om att det i Sverige nu och minst tolv år framöver behövs en storkoalition mellan (S) och (M). Sverige kan inte styras av lika svaga regeringar som under de senaste åtta åren om valresultatet vid kommande val liknar resultaten från de senaste två valen. Våra gemensamma medel måste gå till välfärden och inte sprättas ut till mer eller mindre valfläsksatsningar. De kommande åren kräver mer av en regering än någonsin.
Tidningen Dagens Samhälle, nr 6-2018-02-15, skriver det jag pratat om under ett antal år.

/…/Välfärdfärdsbehoven ökar dramatiskt!

Välkomna till valåret 2018!
Finnes: Rekordstora välfärdsbehov.
Saknas: Arbetskraft och pengar.

Kommande mandatperiod saknas över 60 miljarder kronor till den kommande välfärden. Höstens val blir kampen om ansvaret att fixa finansiering och folk.

I praktiken är det knappast möjligt. Förslag om skattestopp eller ekonomiska straff för skattehöjande kommuner är redan ute på banan. Det är inte rimligt med skattestopp. Men det är heller ingen som tror att skattehöjningar är någon bra lösning. Kommuner och landsting kommer att behöva hitta nya sätt att arbeta, digitalisera och bli effektivare, säger Annika Wallenskog (chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL). Hur passar ett valår in i den ekvationen? Människor vill ha mer och bättre välfärd. Mer och bättre blir då gärna vad politiker lovar vid val. Men nu saknas resurser till valfläsk. Annika Wallenskog pekar oroligt på löften som far i valvinden: Gratis tandvård, en barnmorska för varje mamma-förslag som driver kostnader och personalbehov.
-Är det rätt läge att lova nya reformer? Eller borde vi lägga fokus på att jobba på nya sätt? Frågan är om det går att rå på krafterna som bara vill ha mer.

Begränsat utrymme för politiska reformer

Vi måste ställa om med ny teknik
Inte sedan 1860 har Sverige ökat i befolkning så snabbt. Det är som barn och äldre vi kostar pengar för kommuner och landsting-och det är just barn och äldre som ökar klart mest.

-Vi har klarat ekonomin de senaste åren tack vare reavinster, engångsintäker och högkonjunktur. Det kommer inte att gå framöver, vi kommer att tvingas ställa om verksamheten med ny teknik. Det handlar inte bara om ekonomin, vi kommer inte ha nog med folk heller, säger Annika Wallenskog./…/

Närmare en krissituation för välfärden än detta kommer vi inte. Vi behöver en regering med stark majoritet i Sveriges Riksdag. Nu krävs tuffa, klara och tydliga besked till landets kommuner, landsting, näringsliv och medborgare. Vi kan inte slå varandra i huvudet längre med olika populistiska utspel och miljarder hit och dit. Vi behöver en stabil majoritet över blockgränsen som håller över tid och val.

Viftar ni bort min åsikt i den här frågan nu, glöm inte var ni läste det först!

Om vi inte tar de här frågorna på största allvar och väldigt omgående är jag övertygad om att det väntar skattehöjningar, nedskärningar och avgiftshöjningar i Sveriges kommuner. För här pågår stora investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden med mera som också kräver betydligt många fler anställda än i dag.

Även om Katrineholms kommun har en välskött ekonomi blir de kommande påfrestningarna stora även för oss.

Införandet av ny teknik kommer att gå fortare än vi tänkt oss på grund av personal- och kompetensbrist. Men även ny teknik kostar pengar.
Det behövs också ett handslag mellan regering och näringsliv om ett gemensamt jobb för att klara den framtida kompetensbristen i  näringslivet.

Jag är inte någon dysterkvist, utan positiv och offensiv, men det vi kan se framöver är en helt ny situation. De utmaningar vi står inför går inte att hantera med gamla metoder. Här krävs nya grepp!

Ett av dessa grepp skulle kunna vara en politisk storkoalition mellan (S), (M) och eventuellt ytterligare ett parti.

Fram med civilkuraget!

Säkerhet och trygghet står högt på dagordningen både i Katrineholms kommun och i resten av landet. I budgeten för 2018 har den politiska majoriteten i Katrineholm gett ett uppdrag till samtliga nämnder att inom ramen för sina uppdrag verka för ökad säkerhet och trygghet. Uppdraget har högsta prioritet. Det handlar om att öka säkerheten och tryggheten både för invånare i allmänhet, för alla som tar del av kommunens verksamheter och för kommunens medarbetare.

Mitt budskap är glasklart: samtliga ledande politiker, chefer och medarbetare i Katrineholms kommun måste ta till sig uppdraget och arbeta för ökad säkerhet och trygghet. Det innebär bland annat en skyldighet att agera mot alla former av våld, trakasserier, hot och mobbning. Att ta tag i varje situation, att aldrig se mellan fingrarna, att konsekvent tillämpa de regler som finns och att polisanmäla. Vi måste vara tydliga med att vi bryr oss, i alla lägen, och vi måste agera. Oavsett om det handlar om elever i skolan, anhöriga till personer i omsorgen, klienter på socialförvaltningen, besökare i badhus och bibliotek eller kommunanställda.

Våldshandlingar och trakasserier får aldrig relativiseras, bortförklaras eller förminskas. Då riskerar vi att gradvis förflytta gränsen för vilka handlingar som anses acceptabla. Här är vi som politiska företrädare mycket tydliga – vi accepterar ingen kriminalitet i vår kommun!

I budgeten för 2018 höjer vi också ambitionen när det gäller kommunens förebyggande arbete. Vi förstärker belysningen, röjer bort buskar och skapar tryggare parker och utemiljöer. Trygghetsvandringar genomförs för att få underlag för förbättringar. Kameraövervakningen utökas i samarbete med de kommunala bolagen och näringslivet. Vi har också avsatt medel i budgeten för att vid behov tillsätta trygghets/säkerhetsvakter. Omfattande åtgärder görs också för att skapa tryggare trafikmiljöer, en nog så viktig trygghets- och säkerhetsfråga. Tillsammans med föreningslivet arbetar vi också med att öka möjligheterna till en trygg och meningsfull fritid för alla barn och unga i Katrineholms kommun. Och vi stöttar gärna ännu fler bra och trygghetsskapande initiativ från enskilda och föreningar.

Kommunen har ett mycket bra samarbete med polisen, som efter sina resurser gör ett utmärkt jobb i Katrineholm. När nu kommunen flyttar fram positionerna i arbetet för ökad trygghet och säkerhet gör vi det tillsammans med polisen, men också med föreningslivet, näringslivet och enskilda invånare. Vi kan alla påverka samhällsutvecklingen genom olika insatser och vi kan göra ännu mer tillsammans. Det handlar även om civilkurage – att vi katrineholmare tillsammans står upp för att de regler, både skrivna och oskrivna, som vi har i samhället om hur man beter sig mot varandra ska följas.

Även om risken att utsättas för ett brott är liten enligt Katrineholmspolisen, är det ett allvarligt samhällsproblem att fler känner sig otrygga. Våld och trakasserier drabbar inte bara dem som utsätts, det påverkar också den allmänna upplevelsen av trygghet. Otrygghet riskerar att inskränka både våra handlingar och hur vi ser på våra medmänniskor. Arbetet för ökad säkerhet och trygghet är därför viktigt också för att värna ett öppet och tolerant samhällsklimat. Jag vill att Katrineholm ska fortsätta vara en trygg plats där människor möter varandra med tillit och respekt. Därför måste vi med alla krafter motverka en samhällsutveckling där otryggheten breder ut sig!

Ett brev betyder så mycket!

Ibland får jag brev som gör extra intryck på mig. Det här är ett sådant:

 

Läs hela brevet här nedanför:

Kommunstyrelsens ordförande
Göran Dahlström
Katrineholms kommun
641 80 Katrineholm
Stockholm 2017-12-20

God Jul och Gott Nytt År och stort tack, Göran!

Hej Göran,
Du kommer kanske inte ihåg mig men du var tränare för KSK:s juniorer i fotboll när jag lirade en gång i tiden (jag är född 1962). Några andra i laget som du möjligen kommer ihåg var Magnus Huss, Tom Ericson och Teppo Morja. Jag hade oerhört mycket glädje av min fotboll under uppväxten i Katrineholm. Det är säkert inget du kommer ihåg eller ens visste men jag kommer ju från väldigt enkla omständigheter. Jag kommer ihåg att jag en gång fick skäll for att jag inte tog mitt ansvar i laget när jag kom till match med trasiga fotbollsskor. Jag kunde ju inte vara säker på att kunna slutföra matchen i så trasiga skor. Det var ju inte så lätt för tränarna att veta att jag inte hade pengar att köpa nya. Det var ju inget man torgförde precis. Nuförtiden har jag dock råd att köpa väldigt fina skor även om jag fortfarande mest föredrar mina gamla ingångna skor och paltor.

Det har gått hyggligt för mig som en av grundarna för ett av världens största riskkapitalbolag, EQT, där jag för närvarande är vice ordförande. Bifogat finner du en årsredogörelse om du är intresserad. Anledningen att jag efter 40 år skriver till dig var att jag ville tacka dig. Ditt ledarskap för KSK:s juniorlag har varit en inspiration för mig genom livet. Jag upplevde att du ställde höga krav på oss spelare (mamma Sylvia tyckte nog kraven var väl höga) men att du också tog dig tid att sitta ned med individuella spelare och ”coacha” dem. Du påtalade både styrkor och förbättringsmöjligheter, men vad det framför allt gjorde var att ge mig (och jag är säker på andra) en känsla av att vara sedd. Du gav också mig, och jag tror hela laget, en tilltro till att vi kunde bli bättre och att man alltid måste göra sitt bästa. Detta synsätt har jag behållit genom livet och det har hjälpt mig mycket. Jag har alltid gjort mitt bästa men jag har också en vetskap om att jag (och allt annat) alltid kan förbättras.

Jag tänkte bara att det så här i juletid kanske kunde glädja dig att höra att något som du gjorde för så länge sedan, utan att kanske fästa någon närmare vikt vid, för mig har varit en mycket värdefull inspiration genom livet. Med detta ber jag igen att få tacka och önska dig en God Jul och Gott Nytt Ar.

Vänliga hälsningar,
Jan Ståhlberg

Att vi vill att Katrineholm ska växa har tydliga skäl

Tycker du att det är mycket på gång i vår kommun? Det kan bero på att det just nu är full fart framåt som gäller. Jobben växer till när företagen etablerar sig här och expanderar, nya statliga jobb är på ingång och vi bygger bostäder på bred front. Många år av hårt arbete ger resultat. Och det behövs. För även om det går allt bättre för Katrineholm går inte allt tillräckligt bra. Med den goda utvecklingen vi har nu kommer det dock att bli mycket enklare att klara av nya utmaningar.

I det korta perspektivet är det enkelt att uppmärksamma det som syns rent fysiskt. Skräpiga tomter blir nya bostadsområden. Natursköna miljöer öppnas upp för mer boende. Det byggs nya skollokaler, fler förskolor poppar upp och vi gör om den tidigare genomfarten för ökad säkerhet och trygghet. Så småningom syns även bygget av parkeringshus, ny brandstation och ett nytt äldreboende.

Att vi vill att Katrineholm ska växa har tydliga skäl. Den närmsta tiden kommer befolkningen i vår kommun och landet i övrigt att bestå av många fler barn – och samtidigt – av många fler äldre. Ska vi ha råd att betala för välfärden till allt fler som ska gå i förskola, skola eller ha hjälp av äldreomsorgen måste vi även ha fler skattebetalare. Så att vi blir fler som delar på kostnaden. Där kommer nya bostäder, fler jobb och växande företag in i bilden. Det är grunden för vår välfärd.

Samtidigt kommer en stor utmaning att vara rekrytering av personal. Det kommer att vara brist på många områden. Att vara en attraktiv kommun kommer helt enkelt att vara viktigt för att läkare, sjuksköterskor, lärare, poliser, tekniker och alla andra yrkesgrupper som behövs ska vilja bo här och jobba här, i kommunens verksamheter, på Kullbergska eller i ortens företag. Därför är det inte bara fler bostäder och goda pendlingsmöjligheter, utan en trevligare stad och attraktiva bostadsområden som måste till. Därför är även föreningslivet och kulturlivet så viktigt för oss. När vi blir fler kan också handeln och såväl offentlig som kommersiell service växa eftersom underlaget blir större. Så kan vi alla, både nyinflyttade och vi som bott här länge, få större möjligheter och bättre liv. Det hänger liksom ihop på ett väldigt tydligt sätt.

Trots att mycket rullar åt rätt håll för Katrineholm och vi har mycket att vara stolta över så är vi inte nöjda. Vi kommer fortsätta driva på för utvecklingen i Katrineholm.  Vi är också öppna för fler krafter som vill vara med och utveckla vår gemensamma kommun. Så var med och hjälp till. Katrineholms framtid ska vi bygga tillsammans.

God Jul och Gott Nytt År!

Tillväxt – Tilltro – Trygghet, Katrineholm i omvandling

Det pågår en samhällsomvandling i Katrineholm. Omställningen från tung industristad till en mer diversifierad struktur märks inom alla samhällsområden: befolkning, näringsliv, boende, utbildning och välfärd. Den snabba förändringstakten ger unika möjligheter att forma samhället, samtidigt som den ställer kommunen inför utmaningar som kräver både flexibilitet och långsiktighet.

Tillväxt – Tilltro – Trygghet. Det är tre ledord som kan användas för att sammanfatta hur vi vill att Katrineholms kommun ska fortsätta utvecklas inför framtiden.

Trygghet är grunden. Katrineholm har en stor fördel genom att det finns en närhet och tillit mellan människor här som ofta saknas i större städer. Tryggheten har stor betydelse för att familjer och företagare väljer att leva och verka i Katrineholms kommun. Samtidigt finns det orosmoln, i både Katrineholm och omvärlden. Alla nämnder ges därför nu i uppdrag att genom olika insatser verka för ökad trygghet och säkerhet i hela kommunen.

Genom tilltro kan vi lyfta Katrineholm ytterligare. Tilltro handlar om att se alla människors förmåga, att våga satsa på nya och annorlunda idéer och att ha en övertygelse om att vi gemensamt kan förändra samhället till det bättre. Katrineholms kommun ska verka för ett tillåtande och kreativt klimat både i den kommunala organisationen och i samhället i stort. Det ställer nya och utmanande krav på ledarskapet.

Tillväxt är förutsättningen för att säkra välfärden inför framtiden. Konkurrensen med andra kommuner om invånare, arbetskraft och näringsliv kommer att öka och tillgången till bostäder, arbetstillfällen och goda pendlingsmöjligheter kommer få ännu större betydelse.

Katrineholms kommun har en stark tillväxt, sett både till befolkning och näringsliv, och det byggs och planeras för ett stort antal nya bostäder. Genom tillväxten får kommunen ökade skatteintäkter. Det behövs inför kommande år när fler katrineholmare kommer behöva äldreomsorg samtidigt som antalet barn och ungdomar i kommunens förskolor och skolor också ökar.

För att möta behoven har en rad viktiga beslut fattats för att bygga ut välfärden och ytterligare öka kommunens attraktionskraft. Det handlar bland annat om att bygga nya förskolor, nya grundskolor och ett nytt äldreboende. Omfattande investeringar görs också för en säkrare och lugnare trafikmiljö, för ökad trygghet och trivsel genom att satsa på belysning och utveckling av parker, och för ett ännu rikare kultur-, idrotts- och fritidsliv. Sammantaget handlar det om investeringar i miljardklassen. Det kräver att vi tar ansvar för att kommunens ekonomi är hållbar över tid. En viss kommunal växtvärk kommer vara oundviklig från 2019 och ett antal år framåt när investeringar och personalutökningar ska realiseras. Det gäller därför att hålla i ekonomin idag för att stå väl rustade när kostnadsökningarna kommer.

Nu börjar också jobbet med att få tag i rätt kompetens, både för utbyggnaden av välfärden och för att ersätta medarbetare som går i pension. Kompetensförsörjningen är den enskilt viktigaste frågan under kommande år och Katrineholms kommun måste stå sig väl i konkurrensen om arbetskraft. Att få ner sjukfrånvaron är också en högt prioriterad del i arbetet.

Omvandlingen av Katrineholm är ingen abstrakt framtidsfråga. Det handlar om förändringar som vi i högsta grad kan påverka här och nu, och som kommer märkas i alla katrineholmares vardag. En viktig del i arbetet handlar om att fortsätta bygga gemenskap och ta tillvara engagemang. Alla måste involveras i samhällsbygget; kommun, näringsliv, föreningsliv och enskilda.

Med gemensamma krafter kan vi ta Katrineholm hur långt som helst!

Det här inlägget som jag har skrivit tillsammans med Lars Härnström, vice ordförande i kommunstyrelsen i Katrineholm är också en debattartikel i Katrineholms-Kuriren.

Katrineholms företagsklimat i toppform

Företagsklimatet i Katrineholm var 2006 rankat till plats 284 av 290 kommuner. Idag elva år senare återfinns Katrineholm på plats 59 – en fantastisk klättring mot toppen och ett kvitto på det goda samarbetet mellan kommunen och näringslivet. Utöver den fina rankingplaceringen är Katrineholm den kommun som klättrat bäst av landets alla kommuner under de senaste 10 åren.

 

Varje år genomför Svenskt Näringsliv en stor undersökning bland landets företagare. Den ligger till grund för deras prestigefyllda ranking som publicerades idag den 26 september. – Aldrig tidigare har företagarna i Katrineholm varit så nöjda med det lokala företagsklimatet som nu. Klättringen i årets ranking går hand i hand med vårt nära samarbete och dialog med näringslivet, den politiska stabilitet och mod som råder, och vårt fantastiska läge i Stockholms närhet, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) tillsammans med vice ordförande Lars Härnström (M).

– Det känns fantastiskt roligt när man ser att vårt arbete med att fokusera på kommunens relationer med näringslivet ger resultat. Genom att ha kontinuitet och engagemang i vårt arbete har vi stora förutsättningar till att hålla oss kvar på denna nivå och vår målsättning är givetvis att fortsätta klättra i rankingen, säger Stefan Jansson, samhällsbyggnadschef i Katrineholms kommun. 

Beställt och levererat!

 

Bild: Statsminister Stefan Löfven och jag på en rundtur efter presskonferensen onsdag den 30 augusti.

 

För två månader sedan skrev Fredrik Olovsson och jag följande till regeringen och civilministern Ardalan Shekarabi:

”Statens centralisering av verksamheter i Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden samt sammanläggningar av tingsrätter har drabbat Katrineholm negativt under det senaste dryga decenniet.

Vi ser sammantaget goda skäl för regeringen att fortsätta sin politik med att lokalisera statliga jobb utanför storstäderna. Med tanke på Katrineholms goda möjligheter att bidra till statlig verksamhet på ett bra sätt och tidigare löften från regeringen, vill vi uppmana regeringen att beakta Katrineholm som lokaliseringsort framöver.”

Vi tar nu med varm hand emot delar av Strålsäkerhetsmyndigheten med närmare 120 medarbetare,  som senast i november 2018 ska vara etablerad i Katrineholm.

Katrineholms kommun går mot en fantastisk framtid.