Rekordresultat – så här hänger det ihop

Går det att förstå Katrineholms ekonomiska rekordresultat för 2020?
Så här hänger det ihop!

Sammanfattning

Delårsrapport Katrineholms kommun 1/1-31/8 2020

Varför har kommunen så stort överskott i Delårsrapporten?

Kommunens resultat för perioden är 105,9 mnkr. Prognosen för helåret är ett överskott på 74,4 mnkr.

Det goda resultatet har flera förklaringar. Bland annat gjorde regeringen en bedömning tidigt i våras att skatteintäkterna skulle sjunka kraftigt under 2020 på grund av lågkonjunkturen och den rådande pandemin. Staten skulle då kompensera kommunerna för minskningen av skatteintäkterna. Skatteintäkterna har sjunkit under året men inte alls i den omfattning som regeringen förutspådde i våras. Kommunerna har kompenserats med statliga bidrag som motsvarar tre gånger minskningen av skatteintäkterna.

Ytterligare en anledning är att kommunen under perioden haft lägre kostnader än budgeterat. Under våren och sommaren stängde kommunen vissa verksamheter på grund av pandemin. Det innebar att vi kunde omfördela personal till framförallt äldreomsorgen. Under våren hade kommunen många medarbetare sjukskrivna men tack vare omfördelningen av personal behövde inte vikarier tillsättas. Dessutom kompenserade staten kommunernas sjuklöner. För Katrineholm handlade det om 16 mnkr för perioden. Redan då budgeten för 2020 antogs i november 2019 budgeterade kommunen ett överskott på 50 mnkr vilket bidragit till det stora överskottet. För verksamheterna är dessutom måluppfyllelsen på god väg att nås.

Var hamnar överskottet vid årets slut?

Det hamnar i det så kallade egna kapitalet. När det egna kapitalet förstärks ökar även kommunens möjligheter att självfinansiera investeringar. Det egna kapitalet är kommunens egna pengar, det vill säga inte lånade medel. Medlen kan med andra ord användas för att finansiera investeringar med egna medel istället för att låna och då få räntekostnader.

Kommuner kan enligt lag inte föra över ett överskott till kommande år för att använda i verksamheten till löpande kostnader (som exempelvis lönekostnader).

Lyft blicken-Effektivisera och håll i plånboken

Nedan följer en inte alltför välskriven interpellation från Björn Wahlund (L). Dessutom mitt mycket tydliga svar.

Interpellationen lyder ordagrant:

”Interpellation med anledning av Ordföranden i komunstyreslens famösa uttalande – ”Kommunens prognos visar ett plusresultat på 74 miljoner kronor när året är slut.”

Under april och maj i år beslutade riksdagen om ett extra tillskott till regioner och kommuner för innevarande år. För Katrineholms del innebar besluten ett extra statsbidrag på drygt 63 miljoner kronor för verksamheten 2020. Knappt hälften av denna summa kommer att ligga kvar som permanent förstärkning från 2021.

Trots att denna förstärkning redan i mitten var känd innehöll komunens budgetdirektiv för 2021 kraftfulla besparingar på samtliga nämnder förutom för Vård och omsorgsnämnden.

Jag kan med förlov hävda att komunens kärnverksamhet har ett och annat att förbättra. Skolan dras med stora grupper i förskolan och dåliga resultat i grundskolan. De som har hemtjänst får besöka av i snitt ett och ett halvt fobollslag av vårdare per 14-dagarspriod. Integrationen av ”nyanlända” går allt för trögt.

Frågorna lyder:

– Om staten ökar de generella statsbidragen för att kommunen ska kunna öka kvalitet inom sina kärnverksamheter – men Katrineholm väljer att redovisa dessa extrapengar som ett överskott av effektiv hushållning.?

– Varför innehöll budgetdirektivet en besparing på skolan för 2021 trots att kommunen var medveten om tillskottet av statsbidrag?

– Varför är Socialdemokraterna i ord så måna om unga och gamla men i handling så knappa?”

Mitt svar lyder:

Statens prognoser för ekonomin i kommuner och regioner förväntas ge ett överskott i år på 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i flertalet kommuner mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Överskottet motsvarar, om finansdepartementet får rätt, 4 procent av skatter och statsbidrag. Det är så klart positivt. Men inte okomplicerat. Kommunernas ekonomi riskerar att bli obegriplig för väldigt många. Som de allra flesta vet skapar demografin ökande behov som kräver stora resurser, något som vi Socialdemokrater och Moderater i Katrineholm flaggat för i flera år. Kommande kostnadsökningar överstiger de förväntade intäktsökningarna vilket innebär att kommuner måste effektivisera verksamheten och utveckla nya arbetssätt för att möta behoven och klara ekonomin. Dessutom är det så, att stora överskott ett enskilt år inte kan användas till driftskostnadsökningar kommande år. Om detta går att läsa mer i Dagens Samhälle i en artikel av Måns Wikstrand och i en artikel av Annika Wallenskog där rådet till kommunpolitiker är- lyft blicken, håll i plånboken och effektivisera!

I kommunens budget för 2020 budgeterade vi ett överskott på 50 mnkr för att möta den osäkerhet som rådde kring ekonomin för 2020. Att ekonomin hanterats väl i Katrineholm under året syns tydligt i kommunens delårsrapport där det prognostiserade resultatet uppgår till ca 74 mnkr. Nämnderna har skött både verksamhet och ekonomi på ett mycket bra sätt under den rådande pandemin.

Första frågan, som inte är en fråga men besvaras ändå enligt följande. De extra statsbidrag som Katrineholm och övriga kommuner får i år är för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av både den pågående pandemin men också för att lindra konsekvenserna av lågkonjunkturen. Alltså inte i första hand till kvalitetsökningar!

Den andra frågan antas syfta till Planeringsdirektivet som kommunstyrelsen behandlade i maj. I Planeringsdirektivet utgick ingen lönekompensation till nämnderna med undantag av vård- och omsorgsnämnden. Förmodligen är det den del som interpellanten kallar besparing inom skolan. I maj när Planeringsdirektivet antogs rådde stora osäkerheter i de ekonomiska förutsättningarna för samtliga kommuner vilket är en förklaring till de ställningstaganden som gjordes vid det tillfället. Det är viktigt att komma ihåg att Planeringsdirektivet är just ett planeringsdirektiv, inte en budget.

På den sista frågan är svaret väldigt enkelt. Vi Socialdemokrater och Moderater prioriterar barn, unga och äldre. Det är väldigt tydligt i Kommunplanen och de årliga budgetar som fastställs. Just nu pågår exempelvis byggnation av ett nytt äldreboende, Dufvegården. Därefter ska flera äldreboenden renoveras och rustas upp. Två nya skolor byggs också för att möta kommande behov, skolor renoveras och rustas upp, nya förskolor byggs, nya medarbetare ska anställas för att möta volymökningar etc. En ny verksamhet, Lyckliga gatorna, prioriteras för barn och unga, ungkulturhuset Perrongen är också en viktig verksamhet för våra unga som kommunen satsat på i flera år. Listan kan göras hur lång som helst. Dessutom lägger kommunen långt över 70% av kommunens pengar på just barn och äldre. Så visst prioriteras dessa viktiga grupper av oss i den politiska majoriteten i Katrineholm.

Nonchalant och äckligt

CC-licens foto: By Brosun

Jag är vid någon av våra återvinningsstationer en gång i veckan. Det ser i stort sett lika jävligt ut varje gång. Matavfall från några sorts restauranger som borde få stänga om man kommer på dom.

Sängar, bokhyllor, dammsugare, madrasser med mera finns också bland det som folk slänger. Vi ser också hur råttor och fåglar hittar dit.

Vilka är det som gör det här och vilka andra regler i samhället skiter man i? Hur uppfostrar man sina barn om hur vi ska leva tillsammans i samhället?

Kameror, mer städning och belysning är nog bra men ännu bättre är en rejäl skärpning. Är det fullt i containern ta er till nästa station eller vänta någon dag tills det är tömt när det gäller det som ska slängas där. I övrigt är det Vika återvinningscentral som gäller. Skyll inte på dålig information eller för den delen att man inte förstår informationen på svenska.

Det här handlar om lathet, nonchalans och dålig respekt för medmänniskor och miljö. Ja, jag skulle kunna gå så långt som att kalla det korkat.

Några ord i förbigående

Det har varit en svår tid och ännu är det inte över. Pandemin påverkar hela världen och därmed även oss här i Katrineholm. Vi jobbar nu intensivt för att effekterna av pandemin ska bli så små som möjligt och för att ta tillfället i akt att bygga ett starkare Katrineholm. Vi har påbörjat utbyggnaden och förstärkningen av vår gemensamma välfärd.  Vid årsskiftet kan vi inviga ett nytt äldreboende. Kullbergska sjukhuset byggs nu ut och mer vård blir möjlig, som MR-kamera och dialys. Nu efter sommaren har vi startat bygget av två nya skolor. Det behövs mer moderna lokaler för att klara en skola av hög kvalitet i ett växande Katrineholm.

Och växer gör vi och växa ska vi fortsätta att göra. Under de kommande åren finns byggplaner på mer än 1400 nya bostäder. Alla våra investeringar, bostadsbyggandet och nyetableringar av företag i vår kommun innebär att vi kan möta en nedgång i världsekonomin och se till att klara jobben när det är tuffare tider på arbetsmarknaden. Det vi gör ger oss ett större och mer robust underlag för att kunna erbjuda bra välfärd i Katrineholm kommande år.

Vi fullföljer även vårt arbete med trygghet och säkerhet. Vi jobbar vidare med förebyggande arbete, fler trygghetskameror och bättre belysning på flera platser. Det innebär ökad trygghet och mindre skadegörelse. Regeringens kraftiga utbyggnad av polisen gör att också Katrineholm får nya poliser lokaliserade här. Tillsammans med socialtjänst, missbruksvård och förebyggande insatser kan vi säkra en tryggare kommun.

Vi kommer att fortsätta jobbet med att utveckla vår kommun. Vi håller i och vi håller ut, ställer om och jobbar på nya sätt. Jag vill också passa på att tacka för det du har gjort och gör för att minska smittspridningen och värna dig och dina nära. Så behöver vi fortsätta ytterligare en tid framöver. Det är när vi tar ansvar tillsammans som samhället blir riktigt starkt!

På sjukhusen var alla hjältar-vi fick skandalrubriker

En artikel i rättan tid publicerad i tidningen Vårdfokus som utges av Vårdförbundet.
Tack all fantastisk personal i Katrineholms kommun för ett kanonjobb!

”HUR MÅR VÅRDPERSONALEN?

”På sjukhusen var alla hjältar – vi fick skandalrubriker”

Furuliden Katrineholm.jpg

På Furulidens äldreboende i Katrineholm träffar Vårdfokus sjuksköterskorna Therese Malmström och Inga-Lill Liback Joona. Foto: Hans Zetterberg.

I pandemins spår: Katrineholm. Med en omfattande smittspridning bland de äldre och i personalen har kommunens äldreboenden fått utstå en hel del kritik i lokalpressen och på sociala medier. Det känns orättvist och har varit jobbigt, tycker sjuksköterskorna Inga-Lill Liback Joona och Therese Malmström.

Furulidens äldreboende ligger i ett lugnt och lummigt område i Katrineholm. Här finns stora gröna ytor och gott om plats för olika aktiviteter med coronasäkert avstånd. Och naturligtvis sittplatser med plexiglas där anhöriga kan träffa sina äldre släktingar. Än är besöksförbudet inte hävt.

01_KatrineholmNY.jpg

Första stopp på Vårdfokus rundresa är Katrineholm där vi träffar två sjuksköterskor som arbetar i äldreomsorgen. Bild: Madelene Wikberg.

‒ Vi har haft trubadurer och körer och barn som sjungit här. När det var som värst med pandemin var förstås alla aktiviteter inställda, men nu försöker vi kompensera för bristen på besök, säger Inga-Lill Liback Joona som är områdesansvarig sjuksköterska.

Blev själva sjuka

Redan i mitten av mars upptäcktes de första fallen av covid-19 här.

‒ Vi hade skickat en patient till sjukhus som var mycket dålig och fick besked under en helg att det var covid. Helg-sjuksköterskan fick skaffa fram skyddsutrustning och då var det redan fyra-fem boende till som hade symtom, berättar Inga-Lill Liback Joona.

Nästa dag vaknade hon själv med feber.

‒ Jag hade inte varit sjuk på flera år och tänkte förstås att det måste ju vara covid. Jag blev hemma i nio arbetsdagar och var väldigt orkeslös och trött hela tiden. Det var jobbigt bara att ta en promenad runt kvarteret.

Antalet insjuknade steg snabbt bland de äldre och bland personalen på Furuliden men även på Strandgården där sjuksköterskan Therese Malmström arbetar. Hon insjuknade också efter ett tag.

Hundra procent frånvaro

‒ Jag var inte så himla dålig så det var rätt frustrerande att jag ändå måste vara hemma när jag visste hur tufft de hade det på jobbet, berättar Therese Malmström.

Vissa dagar var det hundra procent frånvaro bland personalen på Furuliden, chefen var sjuk och den som bemannade blev sjuk. De fick leta vikarier i hela Mellansverige och många var rädda för att jobba på äldreboendena när de hörde om hur många som var smittade.

När de kom tillbaka i tjänst blev det långa arbetsdagar för Inga-Lill Liback Joona och Therese Malmström, mycket övertid och ibland dubbla pass från 7 på morgonen till 22 på kvällen.

‒ Det jobbigaste var nog att man inte visste hur länge det skulle hålla på och hur länge vi skulle orka. Första veckan jag var tillbaka hade vi sex dödsfall, men sedan började de flesta tillfriskna, säger Inga-Lill Liback Joona.

Har kunnat ge bra vård

Det var många nya rutiner som skulle följas, personal som behövde utbildas och massor av samtal från oroliga anhöriga dagarna i ända. Ändå upplever de båda att det mesta har fungerat när kaoset den allra första tiden hade lagt sig. Det har funnits skyddsutrustning, de har lyckats hålla vissa avdelningar smittfria och framför allt har de kunnat ge de sjuka bra vård.

Vid vagnen 2.jpg

Therese Malmström och Inga-Lill Liback Joona har fått dra ett tungt lass som sjuksköterskor inom äldreomsorgen under covidpandemin. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Man hade ju hört om andningsproblem, så i början var jag orolig för att de som var svårast sjuka skulle drabbas av det och att vi skulle behöva syrgas till exempel, men det har inte behövts. De som gick bort somnade in stillsamt och har inte behövt så mycket smärtlindring och lugnande heller, säger Inga-Lill Liback Joona.

Hon upplever inte att de har haft för dåligt med resurser eller att de hade kunnat rädda liv om de gjort på något annat sätt.

‒ Vi som arbetar på äldreboenden är vana vid att hantera patienter i livets slutskede och ge palliativ vård. Jag har inte upplevt någon skillnad när det gäller de som gått bort i covid, de har fått det som har behövts och vi har haft tillgång till läkare och sjukhusvård, säger Therese Malmström.

Extra hårt drabbade

På Strandgården drabbades omkring hälften av de boende av covid. Av dem dog ungefär en tredjedel. Bland de 50 boende på Furuliden har 19 varit smittade och sjuka.

Sörmland har av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, pekats ut som extra drabbat av coronasmitta på äldreboenden. Det är tre kommuner som drabbats särskilt hårt: Flen, Vingåker och Katrineholm. Och bland de äldreboenden som Ivo kommer att granska extra noga nu hör både Strandgården och Furuliden i Katrineholm.

Inga-Lilll genom fönster.jpg

Inga-Lill Liback Joona är sjuksköterska och områdesansvarig på Furulidens äldreboende i Katrineholm. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Det är bra att de granskar, men jag tycker inte att vi har så stora brister som det kan låta. Vi har fått påpekanden som att vi inte dokumenterat vissa saker och att vi glömt beställa en specialtandkräm. I en pandemi måste man prioritera och fokusera på det som är viktigast och utifrån de förutsättningar vi hade tycker jag att vi har klarat av det här på ett bra sätt, säger Inga-Lill Liback Joona.

Ingen smittad sedan april

Med de åtgärder som sattes in, Katrineholm införde bland annat besöksförbud flera veckor innan det nationella beslutet, så lyckades man också få stopp på smittspridningen ganska snabbt. Sedan mitten av april har ingen testats positivt för covid-19 varken på Furuliden eller Strandgården.

‒ Alla har verkligen bidragit och ställt upp otroligt bra. Personalen har varit fantastisk, även de som kommit in tillfälligt. Vi har haft personal från socialpsykiatrin och rehab som ryckt in och som aldrig sysslat med den här typen av vård tidigare och våra chefer har åkt runt i sina egna bilar för att skaffa fram skyddsutrustning. Men det har varit stor press på alla både fysiskt och psykiskt och många har varit ledsna och oroliga och gråtit ut i personalrummet, berättar Therese Malmström.

Skandalrubriker i pressen

Det som gör mest ont i dag är den bild som spridits av äldrevården i Katrineholm, både i media och i sociala medier.

‒ Tyvärr har det varit många skandalrubriker i lokalpressen där anhöriga fått säga saker som inte är så sant och vi har inte kunnat säga emot av sekretesskäl, säger Inga-Lill Liback Joona.

‒ Det har stått att vi mörkar coronasmitta och det har påståtts att sjuk personal har beordrats jobba, det har sagts att vi inte har skyddsutrustning och det har av vissa debattörer framstått som att vi avlivar de äldre med injektioner. Alla de här skriverierna har förstås gjort de anhöriga väldigt oroliga och vi har till och med haft de som tackat nej när de erbjudits en plats på vårt boende, säger Therese Malmström.

Det här känns jobbigt, tycker de båda sjuksköterskorna.

‒ På sjukhusen har vårdpersonalen varit hjältar, men vi har inte fått några applåder. Jag tycker det är dags att vi som tagit hand om covidpatienter på äldreboendena får lite upprättelse, säger Inga-Lill Liback Joona.

Intervju Katrineholm.jpg

Intervjun gör vi på sjuksköterskornas expedition – med coronasäkert avstånd. Foto: Hans Zetterberg.

Vi sitter på sjuksköterskeexpeditionen dit vi blivit insläppta bakvägen för att vi inte ska behöva gå igenom äldreboendet. Efter intervjun tar vi några bilder i korridoren utanför. Den är ganska sliten och nästa år ska hela Furuliden renoveras. Likadant på Strandgården. De boende och all personal flyttar till nybyggda lokaler, något som alla ser fram emot.

‒ Det blir jättebra, det känns som en nystart, säger Therese Malmström”



PUBLICERINGSDATUM
2020-09-22
SKRIVET AV
Helena Mirsch helena.mirsch@vardfokus.se

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

Artikel från Svenskt Näringsliv Sörmland

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.

Göran Dahlström inleder med att beskriva våren som mycket påfrestande och att den största personliga utmaningen har varit trycket på äldreomsorgen och den svåra sjukdomsbilden som funnits. Under den här tiden beskriver Göran Dahlström också ett tätt samarbete med näringslivet där det inledningsvis fanns en stor brist på skyddsutrustning inom vård och omsorg, kommunen fick då vända sig till näringslivet för att få hjälp. Gensvaret blev mycket positivt där exempelvis bygg- och måleriföretag kunde bidra med skyddsmasker och liknande. Kommunikationen med näringslivet inom Katrineholms kommun består dels i ett näringslivsråd som har ständig kontakt genom olika projekt samt företagsträffar men också genom ett flertal företagsbesök där situationen inom det lokala näringslivet undersöks, något Göran Dahlström tycker varit välfungerande.

– Den goda kommunikationen med näringslivet har hjälpt oss att hantera den här krisen och jag vill också rikta ett stort tack till näringslivet för den hjälp som vi fick under krisens inledning när det var brist på skyddsutrustning inom kommunen, säger Göran Dahlström.

Katrineholms kommun har likt många andra kommuner också lanserat ett stödpaket som ska hjälpa företagen att ta sig igenom den kris som nu råder. Stödpaketet består dels i betalningsanstånd som exempelvis gäller tillstånd och tillsynsavgifter, hyreslättnader för företag som hyr lokaler av det kommunala bostadsbolaget, presentkort på 200 kr till kommunanställda och så vidare. Hur arbetet med stöd till företagen ska tas vidare är i dagsläget osäkert enligt Göran Dahlström och han eftersöker tydligare besked på nationell nivå så att arbetet med planeringen av nästa verksamhetsår ska kunna inledas.

– Vi har en pressad ekonomi och i dagsläget kommer vi inte kunna fortsätta med det stöd som vi har lanserat under våren, vi måste snart få ett besked kring hur den statliga ersättningen till kommunerna ser ut efter den här pandemin annars kommer kommuner snart behöva varsla, säger Göran Dahlström.

Efter kontakt med såväl näringslivsenheten och möten genom det personliga kontaktnätet så känner Göran Dahlström dock att det råder en positiv känsla inför framtiden där många spännande projekt väntar.

– Det finns en tuff press på många företag men det finns också väldigt mycket att bygga på. Vi har exempelvis många byggprojekt inom kommunen på skolor och äldreomsorg och att dessa privata och offentliga investeringarna fortsätter kommer bli nyckeln för att vi ska kunna utveckla Katrineholms näringsliv ytterligare, avslutar Göran Dahlström.




Stopp för fri bosättning

Nu stoppar vi möjligheten för asylsökande att fritt bosätta sig i Katrineholm och få bidrag från samhället. Den möjlighet staten ger oss och 31 andra kommuner att införa begränsningar ska användas fullt ut. Men egentligen borde inga asylsökande lämnas vind för våg i ett nytt land. Den så kallade egenbostättningen (EBO) borde ersättas med ett hårdare styrt statligt system. 

Migrationspolitiken i Sverige har stramats åt. Antalet asylsökande minskar stort och med coronakrisen är rörligheten i världen minimal. Det är ett utmärkt tillfälle att göra om den svenska politiken. En fortsatt stram linje nationellt, där man inte kan avvika från andra europeiska länder, bör kombineras med en hårdare nationell styrning av boende såväl under asyltiden som vid en eventuell etablering. I ett sådant system har EBO ingen roll. Systemet borde helt avvecklas.

När lagen om eget boende lanserades för drygt 24 år sedan påstods systemet vara en frihetsreform. Målet var att bidra till en snabbare etablering och förbättra integrationen.

I dag vet vi bättre. Vi vet att asylsökande ofta bosätter sig i redan trångbodda områden hos släktingar, vänner, bekanta eller landsmän, med risk för att integrationen försvåras för såväl de asylsökandes som för dem man bor hos. Vi vet att en del hamnar i händerna på kriminella och skrupelfria aktörer som utnyttjar människors svåra situation för att bedriva illegal handel med svartkontrakt. EBO har inte blivit en väg till frihet, utan en stark bidragande orsak till segregation.

En fortsatt stram nationell politik, hårdare statlig styrning, mer ordning och reda kommer göra integrationen bättre. Att avskaffa möjligheten till EBO i Katrineholm tar oss en bit på vägen. Vi kan bara beklaga att oppositionspartier i Katrineholm vill upprätthålla ett trasigt system. Deras inställning står dock inte i vägen för vårt beslut. Vi kommer att använda de möjligheter som finns för att skapa en bättre ordning, både nu och i framtiden. 

Den här insändaren publicerades i Katrineholms-Kuriren den 2 maj 2020. Jag har skrivit den tillsammans med Fredrik Olovsson (S).