Bra bokslut i Coronaskugga

När vi nu i april lägger fast kommunens årsredovisning är det kommunens femtonde bokslut i rad med ett positivt ekonomiskt resultat, som för 2019 uppgick till drygt 51 miljoner kronor. Det är ett väldigt bra resultat, inte minst då det tidigt stod klart att främst socialnämnden hade en oroande kostnadsutveckling. Alla nämnder har fått hjälpas åt och har gjort ett bra jobb med att effektivisera verksamheterna för att klara en ekonomi i balans.

Under 2019 hade Katrineholms kommun en fortsatt stark utveckling inom många områden. Befolkningen ökade och bostadsbyggandet fortsatte. Även näringslivets utveckling visade på ett starkt driv framåt i kommunen.

De kommunala verksamheterna arbetade målinriktat med genomförandet av kommunplanen, som är den plan som vi har fastställt för mandatperioden. Det nya äldreboendet Dufvegården började byggas och nya skolor förbereddes. Arbetet med trygghet, säkerhet och krisberedskap stärktes och breddades. Inom skolan var åtgärderna för ökad trygghet och arbetsro ett viktigt led i arbetet för att öka måluppfyllelsen. Förebyggande insatser för barn och unga utvecklades också genom Lyckliga gatorna och ungdomsverksamheten i Lokstallet.

Även inom klimat- och miljöområdet gjordes framsteg. På ett år minskade kommunen sin förbrukning av fossila drivmedel med 20 procent. Elbussar infördes i stadstrafiken och även kollektivtrafiken körs nu helt fossilfritt. I år fortsätter arbetet med att underlätta klimatsmart pendling genom nya tåg, nya spår och bättre parkeringsmöjligheter för både bilar och cyklar.

Allra viktigast att lyfta fram när vi summerar året är dock alla de insatser som utfördes av kommunens medarbetare. Det är detta arbete, som pågår varje dag, dygnet runt i en mångfald av olika verksamheter, som gör skillnad och skapar välfärd för katrineholmarna. Kommunen har fantastiska medarbetare. Det är med stolthet som vi ser det engagemang och den samlade kraft som finns i våra verksamheter. Och det är viktigt, för vi är i ett nytt läge nu.

Spridningen av Covid-19 slår hårt både mot våra äldre och andra i riskgrupper och mot företagen i Katrineholm. Hela samhällslivet i Sverige och världen ställs inför exceptionella utmaningar och viktiga samhällsfunktioner sätts på prov. Vår personal är pressad och får dagligen hantera mycket svåra uppgifter, särskilt inom äldreomsorgen. Coronapandemin omkastar helt kommunens förutsättningar och planering både i år och inför kommande år. Samtidigt får vi varje dag prov på en stark samarbetsanda och handlingskraft i hela samhället. Det ger både hopp och tillförsikt i en svår tid. För vi kommer att ta oss igenom det här, tillsammans.

Den här debattartikeln har jag skrivit tillsammans med Christer Sundqvist som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

Nu är det allvar

Vi har nu en samhällssmitta av Coronaviruset, vilket betyder att viruset finns och sprids överallt bland oss. Nu prövas vi om vi är så kloka att vi kan ta till oss myndigheternas rekommendationer och leva därefter. Alltså om vi klarar att följa sunt förnuft och folkvett.

Jag kommer här att ta upp två delar, den kommunala organisationens situation och det personliga ansvaret. Nu handlar det om liv och död.

I kommunen går vi nu in i ett nytt skede. Från att ha haft smittan på några få ställen inom äldreomsorgen ser vi nu en omfattande spridning. Inom äldreomsorgen finns både de som är sjuka och vårdas på sjukhus/intensiven och de som har varit sjuka och börjar tillfriskna. Från kommunens sida går vi inte ut med hur många det är som är smittade eller var de finns, det gör vi aldrig. Istället får anhöriga till dem som smittats en kontakt direkt.

-Har någon eller några avlidit?, blir frågan. Ja, några har avlidit. Regionen redovisar dock inte från vilken kommun de avlidna är. Oavsett var de avlidna är hemmahörande så vill jag framföra mitt varma deltagande i sorgen efter familjemedlemmar som gått bort.

Vi har en fantastisk personal inom äldreomsorgen och chefer som gör ett mycket bra jobb. Organisationen gör en enastående kraftansamling nu för att våra äldre ska få ett bra omhändertagande i en svår tid. Men vi behöver hjälp i kommunen. Vi har högre sjukfrånvaro än normalt och börjar nu flytta över personal från andra förvaltningar till vård och omsorg. Vi anställer också ny personal. Anställningsintervjuer pågår hela tiden vilket är jättebra, men vi kommer att behöva fler. Så jag uppmanar alla som tror sig ha möjlighet att ge oss ett handtag att höra av er.

Ett intensivt arbete pågår även med att få fram tillräckligt med skyddsutrustning. Här behöver vi hjälp från näringslivet. Så hör av er byggföretag, entreprenadföretag, målare och andra om ni kan bidra med skyddsmasker, skyddsrockar, visir, handsprit eller annat. Vi ringer också runt till er i näringslivet. Skyddsutrustning tas emot av vård- och omsorgsförvaltningen på Upplandsgatan.

Vi står inför några väldigt tuffa månader nu och solidariteten sätts på prov. Jag som snart fyller 70 år och alla 70-plussare har ett alldeles speciellt ansvar. Vi måste alla ta till oss och följa de riktlinjer som nu gäller.

Minska de sociala kontakterna och sluta träffa barn och barnbarn. Om du ändå gör det, så gör det utomhus och med långt avstånd. Men gör det helst inte.

Sluta att springa runt i affärerna, det kan någon annan göra åt dig. Stöd de lokala butikerna och se till att den som handlar åt dig handlar lokalt. Undvik att överhuvudtaget träffa folk om du inte måste.

Vi måste tillsammans ta ansvar för belastningen av sjukvården och att inte sätta sjukvården i ett läge där de måste börja prioritera vem som ska få vård och vem som ska väljas bort.

Nu är det allvar, detta kanske är det allvarligaste vi får uppleva. Och det hänger på dig och mig hur vi tar oss igenom detta tillsammans.

Våra barn och barnbarn finns kvar när krisen är över. Men då måste du och jag också finnas kvar för dem. Jag saknar att få krama mina små fina barnbarn nu, men jag har något fantastiskt att längta till. För efter detta kommer naturligtvis en tid av optimism och framtidstro. Både för oss som enskilda och för hårt ansatta företag och anställda som nu lever mellan hopp och förtvivlan. Det finns en tid efter Corona, som inte är alltför avlägsen.

Både mina far- och morföräldrar och mina föräldrar var katrineholmare. De fick uppleva tider av krig i vår närhet, sjukdomar, hungersnöd och elände som de tog sig igenom. Och de gav mig en bra grund att bygga vidare på. Nu är det vår tur att på ett vuxet och klokt sätt göra detsamma för våra barn och barnbarn och även för våra äldre familjemedlemmar. Nu visar vi att det solidariska Katrineholm står starkt och tryggt.

Ta hand om dig själv och ta hand om varandra.

Tack.