Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Bra lag har tur

CC. Foto: ludvig.svenfelt

CC. Foto: ludvig.svenfelt

Katrineholms Kurirens reporter skriver angående kommunens delårsbokslut att ”tursamheten” är inget att räkna med.

 Vi har i år från AFA försäkring fått tillbaka 32,5 miljoner som vi betalat in för mycket, alltså våra pengar. Är detta tur vad i så fall är otur?

 Är det otur att Katrineholm är en av Sveriges mest utsatta kommuner med för hög arbetslöshet, för stor invandring, en stor barnfattigdom (enligt Rädda Barnen), historiskt högt försörjningsstöd och många placerade på institution?

Är det tur att Lövåsens handelscentrum växer så det knakar? Är det tur att det byggs bostäder i Katrineholm? Är det tur eller otur att vi tagit fram etableringsmark för nya företag och nya jobb? Är det tur eller otur att vi byggt om och byggt ut Lövåsgården till ett toppmodernt äldreboende för stora pengar? Är det tur eller otur att vi bygger nya förskoleavdelningar? Det behövs många fler.

Ja, så där skulle jag kunna hålla på länge men det ska jag inte göra. Jag bara avslutningsvis konstaterar att vi skulle kunnat haft ännu mera tur om regeringen i stället för jobbskatteavdrag för oss som redan har det bra skickat pengarna till kommunerna för våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta. Det hade varit en väldig tur. Till sist, det är bara bra lag som har tur därför kommer vi för 9:e året i rad att i början på nästa år återigen presentera ett positivt resultat i bokslutet.

Mitt råd till Katrineholms Kuriren är tänk till en stund så går det nog att göra en betydligt bättre analys än ”tursamheten”.

Personligt, Privat och Kommunalt

Ja, nu har jag gjort ett antal blogginlägg på min väg från den analoga världen till den digitala. Jag tycker att det har gått bra och jag har fått mycket positiv uppskattning.

Det mesta av mitt tyckande har väl varit kommunalt men sett ur min synvinkel. Från och med mitt nästa inlägg, som jag planerar att publicera direkt efter påsk, kommer jag att försöka mig på att bli lite mer personlig, på gränsen till privat.

Jag tycker det är viktigt att hålla isär det personliga och det privata men det är inte alltid lätt. I nästa blogginlägg kommer jag att spegla det gångna året ur en alldeles speciell synvinkel för min del.

Det här inlägget blir i stället en hänvisning till en länk nedan.

Foto: Hanna Maxstad

Klicka på länken här så kan du läsa Katrineholms kommuns populärversion av budget 2013

På bara några sidor visar vi vad pengarna används till och exempel på planerade satsningar och investeringar. En budget innehåller många sidor. Populärversionen är en lättläst, kort och intressant version. Den delas också ut till alla hushåll i Katrineholms kommun.

 

Glad Påsk förresten och hoppas att vi ses på Katrineholmsdagen på Sundbyholms travbana. Jag åker buss dit varje långfredag ihop med mina gamla kompisar. Hasse och Jonny är ”experter” på trav men inte brukar det märkas i plånboken på bussen hem. Men god mat och dryck blir det i alla fall.

Ordning och reda i ekonomin

CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Varför ett Logistikcentrum?

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.

 

Finns det fattiga i Katrineholm?

Ja, fattiga familjer finns och de finns i Katrineholm.

Diskussionen efter Uppdrag granskning blir ungefär så – för eller emot.

Budskapet från Rädda Barnen, Majblomman och BRIS hade blivit

Litet barn

CC by The National Guard

trovärdigare utan överdrifter och slarv.

Jag hävdar bestämt att vi har fattiga familjer i Katrineholm. Vi har nog aldrig, så långt jag kan minnas, haft fler.

Katrineholm är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige när det gäller barnfattigdom. Plats 278 av landets 290 kommuner.

Vi har fler arbetslösa än riksgenomsnittet. Fler unga arbetslösa och fler invandrare som är arbetslösa.

Vi har betydligt fler i dag som står utanför trygghetssystemen, vilket gör att försörjningsstödet (tidigare socialbidraget) i Katrineholm är historiskt högt. Dessutom är det många, både vuxna och barn, som av olika anledningar blir placerade. Orsaken till detta är också i en del fall slitningar på grund av fattigdom.

Vi måste givetvis som kommun ge våra medmänniskor bästa möjliga stöd i deras utsatta situation. Men framförallt se till att det blir fler jobb i Katrineholm.

Det kanske enda och bästa sättet att lösa integrationsfrågan och fattigdomsfrågan finns att hitta i:
Jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen. Då ges människor möjligheter att göra egna val här i livet.

Fler företag ger fler jobb som ger fler invånare som ger mer skatteintäkter.

Fler invånare gör att vi måste bygga fler bostäder som också det skapar jobb. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Jag återkommer om detta i senare inlägg.

”Den som är satt i skuld är inte fri”

En säck med pengar

CC by 401 (K) 2013

Vi har nu på grund av ny lag i Sverige angående de så kallade räntesnurrorna fått tillbaka 690 miljoner kronor från våra helägda bolag. Pengar som varit utlånade till dem mot ränta.

Jag är oerhört glad att vi nu gör kloka beslut för Katrineholmarna och inte konsumerar pengarna.

Katrineholms kommun blir av med sin låneskuld på 250 miljoner.

En kommun utan lån är inte så vanligt. Dessutom kan vi ta bort en stor del av kommunens pensionsåtagande som är upparbetad fram till 1998. Den uppgår till 900 miljoner kronor. Vi betalar nu av 400 miljoner på denna. 40 miljoner placeras i en buffert för framtida satsningar.

Det kan finnas andra uppfattningar om vad som ska göras med pengarna, men så här gör vi i Katrineholm.

Att ta bort låneskuld och pensionsåtagaden minskar kommunens kostnader många år framöver. Inte så sexigt kanske, men klokt.

Pressmeddelande