Kraftig medvind för företagande i Katrineholms kommun

Aldrig tidigare har företagarna i Katrineholm varit så nöjda med det lokala företagsklimatet som nu. Det visar det sammanfattande betyget i Svenskt Näringslivs nya enkät, där Katrineholm blir länets andra kommun.

Idag publicerar Svenskt Näringsliv resultaten i årets enkätundersökning av företagsklimatet. I årets undersökning har företagen höjt betyget på det sammanfattande omdömet av företagsklimatet men också på 10 av de 15 delområden som undersökningen omfattar.

Resultaten blir en tungt vägande beståndsdel i underlaget för Svenskt Näringslivs ranking av landets alla 290 kommuner. Den presenteras i september. Backar vi till 2008 var företagsklimatet i Katrineholm uselt med plats 285 i rankingen. Förra året hade Katrineholm klättrat till plats 81.

Samarbetet mellan kommunen och näringslivet är en orsak till den kraftiga medvind som Katrineholm upplever. Företagen ger också kommunen ett mycket bra betyg på frågan om hur dialogen mellan företagen och kommunledningen fungerar

– Vi har en mycket bra samverkan. Det är full fart framåt på alla områden, det byggs i varje hörn och dessutom har kommunen en stark och välskött ekonomi., säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande.

– Katrineholms geografiska läge med närheten till Stockholm kommer att bli ett allt starkare argument för företagsetableringar i framtiden. Idag är vi en del av den mycket expansiva Stockholmsregionen. Det senaste beviset för det är att den amerikanska IT-jätten Amazon valt Katrineholm som en av tre kommuner i Sverige för sina etableringar. Jag ser det som en betydelsefull markering.

Lars-Herman Larsson är tillförordnad chef Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm, säger:

– En viktig förklaring till det förbättrade företagsklimatet är att kommunen arbetar strukturerat internt och externt och inte bara fungerar i sin myndighetsroll utan också ger god service till invånare och företag. En annan förklaring är att vi har en tydlig kommunledning. Denna tydlighet skapar tillit bland företagare och investerare. Tilliten gör att man litar på Katrineholm, känner trygghet och vågar ta ett steg framåt genom att expandera eller kanske etablera sig här.

Läs gärna mer om företagsklimatet i Katrineholm

Prideparad i Katrineholm

regnbågsflaggan

regnbågsflaggan

Idag går vi tillsammans, hand i hand…
Till vardags brukar vi sällan hålla med varandra. Det är nämligen vårt jobb; att diskutera. Att bryta åsikter mot varandra och försöka övertyga både varandra och allmänheten om att just våra idéer är bäst. Vi representerar sju olika partier som står för ett brett spektrum av skilda åsikter inom många frågor som är centrala för HBTQ-personer. Vi har definitivt inte samma ståndpunkt, när det gäller rätten att få adoptera eller rätten till könskorrigering. Vi har olika synpunkter när det gäller det juridiska könet och ibland till och med när det gäller vad som egentligen utgör ”kön”. Om du gräver tillräckligt djupt kommer du utan tvekan hitta någon punkt där varenda ett av våra sju partier inte delar åsikt med RFSL. Och du behöver alls inte gräva djupt för att se att vi inom ett parti anser att ett annat partis förslag inom HBTQ-frågor är väldigt dåliga. Ogenomtänkta kanske. Eller rentav korkade. Det är ju trots allt vårt jobb att tycka till.

Men trots alla våra olika åsikter har vi enats om att tillsammans över parti- och blockgränserna markera vårt gemensamma stöd för HBTQ-personer. Även om vi har helt olika perspektiv inom vissa frågor är vi nämligen helt eniga inom andra. En sådan stor enighet har vi hittat här och nu: människan är en människa och har ett absolut och okränkbart värde, oavsett kön, ålder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell identitet. All diskriminering, våld och hot måste bekämpas, inte minst när det gäller sexuell identitet och rätten att vara den du är och älska den du vill. Det borde egentligen vara en självklarhet och vi vill över våra partigränser tillsammans verka för att vi ska komma lite närmare denna självklarhet.

Vi är nämligen alla (o)lika.

Joha Frondelius, gruppledare KD; Marian Loley, ordförande KD; Ewa Callhammar, gruppledare L; Jan-Olof Blomster, ordförande L; Lars Härnström gruppledare M; Christer Sundqvist ordförande M; Inger Fredriksson, gruppledare C; Sten Holmgren, ordförande C; Ylva G Karlsson gruppledare MP; Lilli Marton sammankallande MP; Göran Dahlström, gruppledare S; Fredrik Olovsson, ordförande S; Tony Rosendahl, gruppledare V; Thomas Selig, ordförande V

De stora beslutens år

Tolvslaget den 31 december 2016 markerade startskottet för Katrineholms nästa århundrade –
och vilken nyårsafton det blev! Uppslutningen av Katrineholmare har aldrig varit större. Hela evenemanget med nyårspromenaden, invigningen av allébelysningen, eldshowen vid Djulö och Sveriges i särklass bästa nyårsfyrverkeri var en succé.
En eloge riktas till projektgruppen, som under hela året arbetat med förberedelserna för firandet av Katrineholm 100 år.

Under det gånga året har flera stora och långsiktiga beslut tagits. Ett nytt äldreboende ska byggas vid Strandgården. Boendet, som kommer ha närmare hundra platser, ska stå klart 2019. Beslut har också fattats om att bygga två helt nya skolor, en F-6-skola för 630 elever på Norr och en 7-9-skola för 900 elever i centrum, som ska stå klara under 2020. Även utbyggnaden av förskolan ska fortsätta.

Tillsammans med andra beslutade satsningar, bland annat ett parkeringshus och en ny brandstation, innebär detta att Katrineholms kommun står inför investeringar på närmare en miljard kronor under de närmaste åren. Att vi nu lägger ett väldigt bra bokslut för 2016 till handlingarna är därför positivt och viktigt. Med ett resultat som uppgår till två procent av skatteintäkterna är kommunens ekonomi både välskött och stark.

Den fråga som nu är högst prioriterad är kompetensförsörjningen, att kommunen ska ha kompetent personal som trivs och utvecklas, för att kunna ge bästa möjliga service till våra barn och äldre. Arbetsglädje och hälsa är viktigt för att behålla och locka nya medarbetare. Ett omfattande arbete har inletts för att få ner sjukfrånvaron, som idag är alldeles för hög.

Heltid som norm är ytterligare ett viktigt beslut som fattats under året. Senast vid halvårsskiftet 2018 ska alla anställda i Katrineholms kommun ha en heltidsanställning som grund, med möjlighet att välja en lägre tjänstgöringsgrad. Införandet av heltid som norm är ett led i att stärka kompetensförsörjningen och kommunen som attraktiv arbetsgivare. Det är också i högsta grad en jämställdhetsreform. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det stadigt växande invånarantalet, som tillför arbetskraft och nya skatteintäkter, är avgörande för kommunens ekonomi och utveckling framåt.
Målet är att Katrineholm ska ha 40 000 invånare år 2030. Det kräver fortsatt bostadsbyggande; redan till 2019 behövs 900 nya bostäder. Tack vare nära samverkan med de lokala byggföretagen och ett fortsatt högt tempo i planarbetet kommer målet kunna nås.

Det behövs också fler jobb. Ett förbättrat näringslivsklimat bidrar till att företagen i kommunen utvecklas och växer, att fler företag väljer att etablera sig här och att det skapas fler arbetstillfällen. Kommunen har idag ett mycket gott samarbete med näringslivet, vilket gynnar såväl kommunens som företagens långsiktiga utveckling.

Även andra viktiga framtidsfrågor har hanterats under året. Ett exempel är fiberbaserat bredband, där avtal tecknats som innebär att kommunens mål för fiberutbyggnaden kommer kunna nås tidigare än planerat, till stor fördel särskilt för hushållen och företagen på landsbygden.

Ett annat område är satsningar för en hållbar miljö. Framgången med gröna påsen gör att mer än hälften av allt matfall från hushållen nu tas om hand för att bli klimatsmart biogas och näring. Miljöfrågorna står också i fokus i kommunens kök där ett intensivt arbete för att minska matsvinnet pågår, samtidigt som satsningen på närproducerad och ekologisk mat i skolor och på äldreboenden har permanentats.

Fler exempel skulle kunna ges på att 2016 har varit ett betydelsefullt år. Genom att inte rygga för de stora besluten har vi tagit viktiga steg in i framtiden för ett växande Katrineholm.

Det här inlägget har jag skrivit tillsammans med Lars Härnström  (M) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

Samma makt till kvinnor och män

Internationella kvinnodagen firas den 8 mars och är en dag som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Syftet med dagen är att lyfta kraven på kvinnors rättigheter. I början av 1900 talet låg dess tyngdpunkt på kvinnlig rösträtt. Den kvinnliga rösträtten infördes 1921 i Sverige, vilket betyder att år 1917, det år när Katrineholm fick sina stadsrättigheter, hade inte hälften av invånarna, kvinnorna, rösträtt. Sett i backspegeln kan vi konstatera att förändring är möjlig. I SCB:s skrift På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet 2016 finns en lista över de framsteg som gjorts. Från 1845 – ”Lika arvsrätt för kvinnor och män”, till 2016 – ”Antalet dagar i föräldraförsäkringen som inte kan överlåtas ökas från 60 till 90 dagar”.

Som Kommunstyrelsens ordförande och Kommunstrateg vill vi utifrån våra ansvarsområden möjliggöra ytterligare förflyttning och bidra i riktning mot ett jämställt samhälle. Ett steg i den riktningen skedde den 22 februari i år, då kommunstyrelsen fattade beslut om att underteckna den europeiska deklarationen för jämställdhet. Undertecknandet innebär att Katrineholms kommun, som blev den hundrade kommunen att underteckna, ställer sig bakom 6 grundläggande principer och att inom två år ta fram en kommunövergripande handlingsplan för de 30 artiklar som deklarationen innehåller. Den inledande principen är att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet. Undertecknandet är med andra ord ett viktigt ställningstagande ur demokratisk synvinkel men också ett bevis för att vi vill hitta flera och olika arbetssätt för att uppnå jämställdhet i praktiken.

Det nationella övergripande målet för jämställdhetspolitiken är; Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bevisen för att vi inte är där är många. Som exempel kan nämnas att den strukturella löneskillnaden i Sverige har beräknats till ofattbara 76 miljarder kronor. År 2015 var långtidssjukskrivna kvinnor dubbelt så många jämfört med långtidssjukskrivna män. Den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är fortfarande den plats som borde vara den mest trygga – hemmet. Det är inte värdigt en demokrati. Det måste vara möjligt med ett samhälle där kvinnor och män delar makt och kan forma sina egna liv, att se till att omsorg kan ges och fås utan underordning, att ekonomisk självständighet blir en självklarhet och att mäns våld mot kvinnor upphör.

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande

Anna Johansson Milovanovic
Kommunstrateg

Uttalande med anledning av den senaste tidens attacker mot blåljuspersonal och attentatet mot polisstationen i Katrineholm

”Vi ser mycket allvarligt på den senaste tidens attacker mot blåljuspersonal. Det är helt oacceptabelt och får inte förekomma. Blåljuspersonal har en oerhört viktig samhällsfunktion. Det måste vara nolltolerans mot denna typ av brott. Attentaten är ett angrepp på demokratin och ett hot mot samhällets grundpelare. Det hör inte hemma i en rättsstat och utvecklingen och förövarna måste stoppas.

Regeringen har redan påbörjat arbetet med att införa skärpta straff och antagit nya tuffare lagar mot organiserad brottslighet. Bland annat fördubblas straffet för grovt vapenbrott. Den som grips med ett skarpladdat vapen kommer inte att komma hem på två år. Också skärpta straff för handgranater och andra explosiva varor föreslås ändras till samma straffnivåer som för vapenbrott. Det är bra, samhället måste markera och stärka skyddet för de människor som arbetar inom våra myndigheter, rättsväsendet och andra samhällsnyttiga funktioner. Vi bör också förstärka skyddet mot exempelvis utryckningsfordon, socialkontor och polis- och brandstationer.

För att komma tillrätta med gängkriminaliteten behöver man använda rätt verktyg. Att bura in kriminella element är ett bra sätt att få bort dem från våra gator. Ingen behöver råna, sälja knark eller utpressa för att överleva i Sverige. Det förebyggande arbetet är självklart viktigt. Bättre elektronisk bevakning av unga återfallsförbrytare och indragen villkorlig frigivning är ett sätt. Utvisning av dem som inte är svenska medborgare ett annat. Det krävs krafttag. Satsningen på fler poliser med mer renodlade arbetsuppgifter är bra”.

Hans Ekström (S)
Riksdagsledamot, ordförande Socialdemokraterna i Sörmland

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm

 

God Jul och Gott Nytt År!

Nu närmar vi oss julen och 2016 går mot sitt slut. Som kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun finns det mycket att vara nöjd med. Det går väldigt bra för Katrineholm. Vi kan titta tillbaka på ett år med befolkningstillväxt, bostadsbyggande och utveckling av näringslivet. Samtidigt har Katrineholms kommun en stark och välskött ekonomi och vi har nyligen lagt en offensiv budget inför nästa år.

Att det går bra för Katrineholm är avgörande för att kommunen ska kunna ge ett bra stöd till dem av oss som behöver det. Det går bra för Katrineholm, men det går inte bra för alla katrineholmare. Jag har ofta sagt det och upprepar det igen; kommunen ska stå som starkast när människan är som svagast, oavsett om det bottnar i åldrande, ohälsa, arbetslöshet eller andra svårigheter. För att det ska vara möjligt måste det gå bra för Katrineholm som helhet. Tillväxt och tryggad ekonomi är viktiga förutsättningar för att klara dagens och morgondagens utmaningar.

Helt avgörande är också att kommunen fortsätter satsa på sina anställda. Personalen är vår viktigaste resurs i välfärden. Jag vill tacka alla anställda i Katrineholms kommun för allt gott arbete som utförs varje dag året om i kommunens alla verksamheter!

Det viktigaste vi har att jobba med under kommande år är att säkra att vi har bra personal i våra verksamheter för barn och äldre. Många går i pension och konkurrensen om kompetens ökar. Därför måste kommunen jobba aktivt med att locka nya medarbetare. Bra arbetsmiljö och insatser för få ner sjuktalen är högt prioriterat. Med start vid nyår börjar vi också införa heltid som norm för alla anställda. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det nya år som vi närmar oss är inte vilket år som helst. Katrineholms 100-årsjubileum brakar loss på nyårsafton och kommer att firas under hela 2017. Det känns helt fantastiskt med allt engagemang inför jubileet. Jag tänker också på alla katrineholmare som inte längre finns med oss och som har varit med och skapat det Katrineholm vi har idag. 100-årsfirandet är ett tillfälle att se tillbaka och känna stolthet över det som varit och det som är. Genom ökad gemenskap blir jubileet ett viktigt steg som vi tillsammans tar in i framtiden.

För egen del ska det bli skönt med de kommande helgerna. För mig och många andra är julen en chans att få att träffa nära och kära och att få vila upp sig lite. Sänd gärna en tanke till alla som jobbar under julen, som håller affärerna öppna, som finns redo att rycka ut i kris och som tar hand om gamla och sjuka. Till er, och till alla andra katrineholmare, vill jag önska en god jul och ett riktigt gott nytt 2017!

Gigantisk solfångare i Katrineholm

Den här artikeln publicerades av SENS på www.sens.se den 25 november 2016.

“Den energieffektiva anläggningen ger oss möjligheter att utöka verksamheten vid idrottsplatsen”Visste du att under Backavallens idrottsplats i Katrineholm finns 91 stycken 180 meter djupa borrhål och att fotbollsplanen fungerar som gigantisk solfångare?Energieffektiva idrottsanläggningar spar energi och är miljövänligaSedan 2009 finns här en en modern och miljövänlig anläggning som lagrar energi på sommaren, och som på vintern används till uppvärmning. Konstgräset kan hållas snöfritt och kommunen sparar flera hundra tusentals kronor – varje år.Göran Dahlström är kommunalråd i Katrineholm. Han berättar att Katrineholm tog steget och valde den här typen av system var lite av en slump.– En representant från SENS kom till Katrineholm i ett annat ärende. I samma veva hade kommunen beslutat att bygga uppvärmt konstgräs, där fjärrvärme var det naturliga alternativet. Vi började prata energi och energilösningar och han berättade om deras system som kunde ta tillvara bandybanans överskottsvärme, säger Göran Dahlström.

Kommunen undersökte vad ett sådant system skulle innebära för dem och kom fram till att det var en bra lösning. En förutsättning var att bandybanans kompressorer låg alldeles intill där konstgräsplanen skulle byggas.

Under tiden som bygget förlöpte växte en annan idé fram: att använda konstgräsplanen som sol- och värmefångare.

– Det visade sig att denna lösning var mycket effektiv och att energilagret blev betydligt varmare än det annars skulle blivit.

Anläggningen togs i drift 24 juni 2009, då började solenergin lagras i borrhålen.

Idén gick alltså ut på att lagra sommarens solvärme för att sedan utnyttja den på vintern. 91 hål – där var och ett mäter 180 meter – borrades under planen. Värmen lagras via vatten i borrhålen och kan på vintern ledas tillbaka till rören som ligger under planen, ungefär som när man värmer upp trottoarer.

På så sätt kan fotbollsplanen hållas snöfri och spelarna kan träna året runt.

Göran Dahlström är mycket nöjd med anläggningen, inte minst dess driftsäkerhet – Från början var fjärrvärmen inkopplad som backup och säkerhet innan systemet var ordentligt inkört. Tekniken med energilager var ny och obeprövad så det fanns en viss osäkerhet för driftsbortfall.

– Men detta har under åren visat sig vara obefogat och numera är fjärrvärmen bortkopplad och systemet fungerar bra, säger han.

Sportcentrum i Katrineholm, där Backavallen ingår, är en anläggning som har utvecklats kontinuerligt över åren. Bandyplanens kylanläggning är från 1964. Fjärrvärmen anslöts runt 1983-1984. Ishallen (Woodyhallen) stod klar 2006 och energilagret samt konstgräsplanen är från 2009.

Anläggningen vid Backavallen ingår i ett energisystem med flera delar som samverkar med varandra. Dels spillvärmen från kylkompressorer vid bandyplan och dels värmen från fotbollsplanen. Båda delarna laddar borrhålslagret. Från lagret tas sedan den återvunna värmen tillvara med värmepumpar som värmer lokaler, planer och varmvatten.

Systemet innebär en besparing på varma sidan av kylkompressorerna men det finns även en besparing jämfört med fjärrvärmen. Med denna metod minskas alltså energiförbrukningen på två sätt.

Hur stor blir energiförbrukningen jämfört med en traditionell anläggning?
– Totalt sett innebär denna metod en besparing i storleksordningen två tredjedelar mot en traditionell anläggning.

Hur mycket pengar sparar kommunen varje år på anläggningen vid Backavallen?
– Besparingen består av flera delar. Från den lagrade energin från konstgräsplanen via borrhålslagret återvinns 1 700 MWh/år energi som annars gått förlorad, säger Göran Dahlström och fortsätter:

– Woodyhallen med koldioxid i rören som kylning till is får mindre pumparbete jämfört med en konventionell lösning. Pumparbetet sparar cirka 35 MWh/år och värmeåtervinningssystemet sparar cirka 400 MWh/år.

– När fjärrvärmen ersattes med värmepumpar blev 450 MWh fjärrvärme 136 MWh el, en besparing på 314 MWh/år.

– Den sammanlagda besparingen blir alltså 2 449 MWh/år. Vilket ger en nettobesparing på uppskattningsvis cirka 700 000 kronor per år. Det gör en pay-off tid på anläggningen på drygt sju år, säger Göran Dahlström.

Vilka planer har ni för anläggningen framöver?
– Planer finns på att utnyttja den överskottsvärme som finns både i lagret samt från att ansluta överskottet från Woodyhallen till borrhålslagret. Det finns tankar på att en ny byggnad (Idrottens hus) ska uppföras, den ska ersätta en befintlig äldre byggnad.

– Denna byggnad ska i första hand skapa goda förutsättningar för föreningslivet samt för Sportcentrum i övrigt. I de tankarna är ju den befintliga energianläggningen med överskottsvärme en stor faktor för utveckling.

På det stora hela, nu när ni tittar i backspegeln, var det rätt beslut att investera i anläggningen?
– Absolut, det är en anläggning som ger oss möjligheter att utöka verksamheten inom Sportcentrum, samtidigt som den är modern och mer energieffektiv än andra sportanläggningar.
Vill du veta mer om SENS In-a-box lösning för Backavallen, Katrineholm? Kontakta Jan-Olov Engström, 0727 33 00 64.


SENS lösning vid Backavallen

  • Genom användning av energilager i form av borrhål kan SENS erbjuda en miljövänlig och ekonomisk lösning för att enkelt göra om fotbollsplanen i Katrineholm till året-runt-ytor.
  • Värmeslingor är lagda under planen som är kopplade till energilagret. Borrhålen kräver inte så stor plats.
  • Borrhålen kopplades till Sens förkonfigurerade containerlösningar som innehåller vår patenterade styr- och reglerteknik. Det krävs inga övriga installationer och systemet är stabilt och lätt att använda.
  • Med systemet igång lagras värmen i energilagret för användning när det behövs. En ökad nyttjandegrad är inte bara ekonomiskt smart utan gör det möjligt att träna utomhus under längre tid. Fotbollsplanen hålls fri från tjäle och är spelbar under vintern.
  • Systemet alstrar även värme och tappvarmvatten till idrottsplatsen samt anslutande fastigheter.
  • Dessutom laddas överskottsenergi från istillverkningen för bandyplanen, energi som traditionellt går förlorad men som nu tas tillvara.
  • Intill planen ligger ishallen och själva isproduktionen skapar mycker överskottsvärme. Värmen släpptes tidigare ut men nu lagras även den och återvinns när det blir kallare.

 

Offensivt, roligt och tryggt

När vi nu närmar oss det historiska året 2017 kan vi konstatera att Katrineholm har goda förutsättningar inför framtiden. Befolkningen växer, bostadsbyggandet har satt ordentlig fart, utbyggnaden av bredband är igång och näringslivsrankingen bekräftar att kommunens arbete för att skapa ett gott företagsklimat ger resultat. Attraktiva boende- och livsmiljöer i staden och på landsbygden har stor betydelse för fortsatt tillväxt. Ett växande näringsliv är avgörande för tillgången på jobb och kommersiell service.

Katrineholms kommun har också en stark och välskött ekonomi och vi kan lägga fram en budget för 2017-2019 som med god marginal är i balans.

I budgeten tas en rad viktiga investeringsbeslut. Mest uppmärksammat är kanske att ett nytt äldreboende och två nya skolor ska byggas. Men välfärdsbygget omfattar också bland annat fortsatt utbyggnad av förskolan, fler LSS-bostäder, en ny brandstation, ett Idrottens Hus på Backavallen, uppfräschning av Duveholmshallens entré, ombyggnad av Duveholmshallens D- och E-hall, en Black Box för teater i Lokstallet, ett nytt P-hus vid Katrineholm Central och en ombyggnation av trafikplatsen Talltullen. Satsningar som kommer göra stor skillnad i alla katrineholmares vardag under kommande år.

Det krävs en klok och långsiktig planering för att hålla tillbaka behovet av skattehöjningar när vi ska sjösätta driften av de nya verksamheterna. Samtidigt finns utrymme att under de närmaste åren göra tidsbegränsade satsningar som inte ökar kostnaderna framåt.

Under 2017 kommer en särskild satsning göras på kompetensförsörjning i kommunens verksamheter. Konkurrensen om kompetens ökar och det är av största betydelse att vi kan locka nya medarbetare och att vi kan få en bra överföring av kompetens i samband med pensionsavgångar. Ett led i detta är att vi inför heltid som norm. Bra arbetsmiljö och ett aktivt arbete för få ner sjuktalen är också högt prioriterat inför kommande år. Engagerade medarbetare som trivs, utvecklas och mår bra på jobbet är helt avgörande för kommunens utveckling.

2017 är inte vilket år som helst. Katrineholms 100-årsjubileum kommer firas på många sätt och under hela året. Jubiléet markerar också ett avstamp inför framtiden. Katrineholm lämnar nu den riktigt tunga industriepoken bakom sig. En ny identitet och framtidstro börjar växa fram. Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet, är ett sätt att beskriva förändringen. Utvecklingen är möjlig tack vare alla tidigare, nuvarande och kommande katrineholmares gemensamma insatser.

Det här blogginlägget har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) och den 23 november 2016 publicerades det som debattartikel i Katrineholms-Kuriren.

Katrineholm bästa tillväxtkommun

Katrineholms kommun har den bästa tillväxten i Södermanlands län i 2016 års tillväxtindex.

Priset Bästa Tillväxt tilldelas den kommun i varje län där företagen har bäst tillväxt. Priset delas ut årligen av kreditupplysningsföretaget Syna, som granskar bokslut från samtliga svenska aktiebolag för att utse vinnarna.

 – Katrineholm är en gammal industristad, med allt vad det innebär. Vi har jobbat hårt med att öka branschbredden i kommunen för att få fler ben att stå på. I dagsläget är det byggsektorn och många, både små och mellanstora företag, som är starkast i kommunen. Handeln är en bransch som också är på uppgång i Katrineholm. Företagen, bland annat i Stockholmsregionen, ser att det finns goda möjligheter att verka och att som företagare bosätta sig här i Katrineholm. Under de senaste åren har vi tillsammans med våra kompetenta företagare prioriterat tillväxten i kommunen. Bland annat genom att inrätta ett näringslivsråd. Nu ser vi resultatet av allt det vi gjort! Vi vet att det går bra för Katrineholm men nu kan vi också leda det i bevis, säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande.

TILLVÄXTINDEX 2016
Katrineholms kommun har den bästa tillväxten i Södermanlands län i 2016 års tillväxtindex.

Alla aktiebolag i kommunen som har ökat sin omsättning, nyanställt eller gått med vinst har bidragit till Katrineholms placering. I kommunen finns 69 företag som utmärker sig genom att uppfylla samtliga tre kriterier:

  • Andelen företag som har en omsättningsökning > 5 % mellan de två senaste årsredovisningarna
  • Andelen företag som ökat antalet anställda mellan de två senaste årsredovisningarna
  • Andelen företag som går med vinst enligt senaste årsredovisninge

Bild: Göran Dahlström håller upp diplomet som berättar att Katrineholm är bästa tillväxtkommun i Södermanlands län.
Foto: Geza Simon

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande
Telefon: 070 – 665 28 22
e-post: goran.dahlstrom@katrineholm.se 

Katrineholm – Läge för liv och lust
I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt för handling och förändring.

Det började med järnvägen 1862. Nu bygger vi det nya Katrineholm. Det är attraktivt att bo och verka här och det märks. De senaste åren har både befolkningen och våra företag vuxit. Idag är vi cirka 33 500 invånare.
www.katrineholm.se

 


Följande filer finns att ladda ned:


BT16-foretag-Katrineholm 2

BT16-Web-S

tillvaxt gd cision

Om du inte längre är intresserad av att få framtida utskick från Katrineholms kommun, gå till https://optout.cision.com/sv/juo8KFjGkJxKsrZH4euec4UMhoVjPpS73gbsAYhBb7Xw9xeyPp5Camn3Pr6zYazk7ixoCcFADtAJWE5zHhqHtne98GU3u1S2GX9JBTLisqXnrP8uLKC7xBD84yQpxHePULz.
Katrineholms kommun, Fredsgatan 38, Katrineholm, Sverige 641 30 Sverige