Ostlänken-Var god dröj?

Bild2Jag blir emellanåt och allt oftare förbannad över att inte tågtrafiken fungerar. Jag har förståelse för att förändringar måste ske och tidtabeller göras om när stora underhållsjobb sker. Men jag har ingen förståelse för att det inte satsas tillräckligt med resurser på vår befintliga järnväg och absolut ingen förståelse för att Trafikverket, om det nu är sant, inte verkar veta vart de pengar som satsas tar vägen.

I dagarna har Regeringen meddelat att man lägger in betydligt mer resurser för järnvägsunderhållet än tidigare Regering. Jag kan inte avgöra om det är tillräckligt och inte heller avgöra hur mycket underhåll som går att göra samtidigt utan att totalkaos uppstår i tågtrafiken. Men det som borde gå att göra är en kronsatt plan, både akut och långsiktig, när järnvägsnätet är helt genomgånget. Naturligtvis kan nya fel uppstå som man inte känner till i dag.

Det är också feltänkt med det som sker med privata tågoperatörer som kör mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och puttar bort vanlig arbetspendling mellan till exempel Katrineholm och Stockholm. Det är tillväxtfientligt och måste upphöra snarast. Det finns andra sätt att organisera konkurrensen än som vi nu gör i Sverige. Det hotar dessutom Stockholms position som Sveriges tillväxtmotor om den kompetens som behövs inte på ett bra sätt kan ta sig till och från Stockholm med en restid på högst en timme.

Tillbaka till det här inläggets huvudspår, vårt befintliga järnvägsnät måste prioriteras framför nya projekt. Persontrafik och godstrafik på spåren måste säkerställas innan nya satsningar görs.

Jag är mycket positiv till Ostlänken och den stora satsning som ska göras där, vilket kommer att gynna Katrineholm på ett bra sätt. Men min bestämda uppfattning är inga pengar till nya projekt innan vår nuvarande järnväg är tryggad så att privatpersoner och näringsliv kan  medverka till fortsatt tillväxt för Sverige. Om det skulle finnas resurser för att göra båda insatserna samtidigt är det naturligtvis att föredra. Detta är måhända en kontroversiell uppfattning men snart händer, om inget görs, en stor tågolycka i Sverige. Förutom mänskligt lidande,  kommer det att ställa de här frågorna i en helt ny dager.

Katrineholm byggdes upp kring järnvägen som kom 1862. Järnvägen är minst lika viktig nu som då för vår tillväxt som både en ort att bo i och att driva företag i och att arbeta i. Ett fungerande järnvägsnät är också ett utmärkt sätt tillsammans med mycket annat att hålla ihop ett land.

Kunskap, mod och uthållighet

CC by Mikael Wiman

Lövåsenområdet i Katrineholm är exempel på samhällsplanering och marknadsexpansion i långsiktig samverkan.

Redan i början av 1960-talet fattade kommunen beslutet att planera ett nytt område – Lövåsen – för småindustri. Ett av de första företagen i området var Lundborgs Omnibusstrafik AB. Deras nyuppförda byggnad innehöll kontor, verkstad och garage. Området blev attraktivt och etableringarna blev fler och fler: Volvo–handlaren, en så kallad byggshop, OK–mack, möbel- och färghandel. Successivt sökte sig alltfler företag till Lövåsenområdet.

I samband med planeringen för en ny Östra förbifart förvärvade kommunen i slutet av 1990-talet Hedens gård och ytterligare mark öster om industri- och handelsområdet.

Idag omfattar Lövåsens industri- och handelsområde 630 000 kvm mark. Inom området finns ca 80 företag med omkring 1100 anställda, vilka uppskattningsvis genererar ytterligare ett hundratal jobb för andra företag i kommunen. Kommunens investeringar uppgår till ca 110 miljoner kronor. Företagen har under åren investerat inte mindre än runt 970 miljoner kronor i dagens penningvärde. Expansionen av handelsföretag under de senaste åren har utvecklat Lövåsen till ett delregionalt centrum. Att Biltema under 2013 väljer att etablera ett varuhus på Lövåsen i anslutning till den nya Östra förbifarten är ett kvitto på Lövåsenområdets starka ställning i ett regionalt sammanhang.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008 att påbörja utvecklingen av ett Logistikcentrum. Den historiskt och även idag viktiga järnvägsknuten Katrineholm har stor potential att delta i utvecklingen av de nya, moderna och miljöriktiga godstransporterna.

Gatan Österleden, som kommunen har byggt under västra stambanan, kopplar funktionellt samman Lövåsenområdet med Katrineholms Logistikcentrum. Det framgångsrika industri- och handelsområdet är nu en del i utvecklingen av en modern knutpunkt för internationella godstransporter. Avtalen med Samskip VanDieren Multimodal och Göteborgs hamn är marknadens kvitto på det riktiga i kommunens samhällsplanerande ambitioner.

Det är med stor tillfredsställelse och framtidstro vi alla katrineholmare kan inleda år 2013 med att se en ny internationellt näringslivsinriktad stadsdel växa fram ur det ursprungliga området Lövåsen. Katrineholm står väl rustat för att samverka med marknadskrafterna när konjunkturen vänder uppåt.

Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet.

Det här inlägget har jag gjort tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.