Katrineholm som lokaliseringsort för statliga jobb

Regeringens politik för att lokalisera statliga jobb i hela landet är välkommet. Statens centralisering av verksamheter i Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden samt sammanläggningar av tingsrätter har drabbat Katrineholm negativt under det senaste dryga decenniet. Södermanlands län tillhör också de län som har en liten andel statliga jobb. Med tanke på de löften om stöd som gavs i samband med Ericssons nedläggning ser vi fram emot att regeringen beaktar Katrineholm för framtida lokalisering av statlig verksamhet. Förutsättningarna för att bedriva kvalitativ och kostnadseffektiv statlig verksamhet är goda vid lokalisering till Katrineholm.

I början av 2000-talet drabbades Katrineholm av flera nedläggningar av företag. Scania lämnade orten för att flytta fabrikens busstillverkning till Södertälje. Elektronikföretaget FCI la också ner sin verksamhet i staden, tillika Flextronics fabrik. Konsekvensen blev att drygt 2 000 arbetstillfällen försvann från kommunen inom loppet av bara några år. Regeringen lokaliserade Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen till Katrineholm som ett svar på detta.

Våren 2015 kom beskedet om Ericssons avvecklande av verksamheten i Katrineholm. Cirka 400 Ericssonanställda och ett 60-tal konsulter berördes av nedläggningen. Regeringens besked om att ge stöd till Katrineholm i samband med detta har inskränkt sig till en ansökan till Globaliseringsfonden.

Katrineholms kommun har sammantaget i mer än ett och ett halvt decennium utsatts för hårda prövningar vad gäller arbetstillfällen både vad avser privat som statlig verksamhet.

Trots den tuffa omställningen finns i kommunen idag ett varierat näringsliv med många framgångsrika och växande företag. Den största satsningen på näringslivet i kommunens historia – Katrineholms Logistikcentrum – pågår som bäst. IT-jätten AWS etablerar sig nu i detta område och vid sidan om kommunen finns såväl SKF som Kronfågel som stora arbetsgivare.

Trots det varierade näringslivet föreligger i kommunen emellertid ett behov av att bredda den lokala arbetsmarknaden. Drygt 15 procent av den arbetsföra befolkningen pendlar idag ut från kommunen.

Att tillföra kommunen arbetstillfällen som idag saknas, leder till möjligheten att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Statliga jobb ger ett tillskott till den lokala arbetsmarknaden och innebär också att regeringen svarar upp mot de löften om extra stöd som regeringen tidigare gett kommunen.

Som tidigare nämnts lokaliserades den statliga myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) till Katrineholm (2004). Intresset för arbete vid IAF i Katrineholm var stort. En lokalisering av en statlig myndighet eller statliga jobb till en kommun som Katrineholm är bra för verksamheten. Hyresnivåerna är konkurrenskraftiga och närheten i den mindre kommunen kan skapa stabilitet i personalförsörjningen. Närheten till Stockholm och orter som Norrköping och Eskilstuna gör att det också finns goda möjligheter till inpendlande kompetensförsörjning.

Vi ser sammantaget goda skäl för regeringen att fortsätta sin politik med att lokalisera statliga jobb utanför storstäderna. Med tanke på Katrineholms goda möjligheter att bidra till statlig verksamhet på ett bra sätt och tidigare löften från regeringen, vill vi uppmana regeringen att beakta Katrineholm som lokaliseringsort framöver.

Ovanstående har gått till Civilminister Ardalan Shekarabi, Finansdepartementet.

Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna i Katrineholm

Fredrik Olovsson
Ordförande (S) i Katrineholm

Göran Dahlström
Kommunstyrelsens ordförande (S)

 

Företagsklimatet får tummen upp i Katrineholm

”FÖRETAGSKLIMAT Företagarna i Katrineholm gör tummen upp för det lokala företagsklimatet. Aldrig tidigare har så många varit så nöjda. Det visar företagarnas sammanfattande betyg i Svenskt Näringslivs färska enkät.

Resultaten blir en viktig beståndsdel i underlaget för Svenskt Näringslivs ranking av landets alla 290 kommuner. Den presenteras i september. Förra året kom Katrineholm på plats 128.

Socialdemokraten Göran Dahlström är kommunstyrelsens ordförande i S+M-styrda Katrineholm.

-Det är en otroligt positiv stämning. Framtidstron är stark trots att det bara gått ungefär ett år sedan Ericssons nedläggning. Nu väljer vi att blicka framåt, säger han.

Göran Dahlström tror att en förklaring till att företagarna nu höjer betyget för företagsklimaten är stabiliteten som samverkan mellan Socialdemokraterna och Moderaterna ger.”

Läs gärna hela artikeln från Svenskt Näringsliv här

Offensivt välfärdsbygge

Göran Dahlström och Lars Härnström

Göran Dahlström(S) Lars Härnström(M) Foto: Marie Moqvist, Katrineholms kommun

Följande blogginlägg är också förord till Katrineholms kommuns budget 2016.

Det pågår en unik byggboom i Katrineholm. Totalt finns i dagsläget konkreta planer för närmare 700 nya bostäder. Översiktsplanearbetet ger förutsättningar för ännu fler, med sikte på befolkningsmålet 40 000 invånare 2030. Glädjande är också att det kommer in nya företag och jobb i kommunen. Samtidigt har vi inlett en historiskt sett mycket omfattande utbyggnad av välfärden. Under de närmaste åren kommer Katrineholms kommun att investera i bland annat ett antal nya förskolor, en ny skola, ett nytt äldreboende, två nya LSS-boenden, en ny brandstation, ett nytt parkeringsdäck vid järnvägen och en omfattande utbyggnad av bredband på landsbygden. Viktiga satsningar för framtiden som gör det ännu mer attraktivt att bo och verka i kommunen.

Sammantaget medför detta en viss växtvärk. Även om Katrineholms kommun står väl rustad genom att inte ha några lån kommer satsningarna innebära utmaningar både ekonomiskt och i verksamheterna. Men det är positiva utmaningar som visar att Katrineholm är inne i en gynnsam omvandling. Fler bostäder ger fler invånare, fler företag ger fler jobb och fler skattebetalare ger förutsättningar att trygga välfärden. Detta ger oss tillförsikt inför framtiden.

Samtidigt är detta en orolig tid. Det pågår en flyktingkatastrof i världen som kommer att få effekter även i Katrineholm. Hur och i vilken omfattning är fortfarande svårt att bedöma. Vi har också ett osäkert politiskt läge på riksplanet som gör det svårare att ha en långsiktighet i kommunens planering. Lokalt ser vi ett fortsatt högt tryck på socialnämndens verksamheter. Omfattande insatser görs för att bromsa och vända denna utveckling.

I dagarna har vi presenterat majoritetens gemensamma förslag till övergripande plan med budget för Katrineholms kommun. Vid sidan om projekteringar för utbyggnad av skola, äldreomsorg med mera kommer även en rad andra viktiga satsningar göras under nästa år. Bland annat inleds en omfattande IT-satsning inom skolan. Bildningsnämnden kommer också fortsatt att garanteras resurstillskott för ökat antal barn och elever. Även vård- och omsorgsnämnden ges en betydande resursförstärkning inför nästa år.

Genom en välskött ekonomi kombinerad med kraftfulla investeringar lägger vi grunden för trygghet och välfärd i det framtida Katrineholm. Fortsatt mod och uthållighet kommer vara nödvändigt.

Goda nyheter för Katrineholm och hela Sverige

GD och GHTvå nya stora logistiklager byggs i Katrineholm av Catena

 – Det skapas flera arbetstillfällen, säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

– Det här kommer att förbättra logistiken i hela Sverige, säger Gustaf Hermelin, vd på Catena.

I mars tecknades det ett avtal mellan Catena och Katrineholms kommun. Catena övertar ansvaret för det gemensamägda bolaget med ett befintlig logistiklager om 12.000 kvadratmeter samt 75.000 kvadratmeter mark och planerar nu att bygga två nya centralt belägna logistiklager med goda kommunikationer för både bil och järnväg. Det första, 10.000 kvadratmeter stort, börjar byggas under 2015 och beräknas stå klart redan om ett år.

– Catena köper ut Katrineholms kommun ur det gemensamma bolaget för 6 miljoner kronor, övertar tillgångar och skulder och blir ensam ägare. Det här har varit målsättningen från början att när näringslivet vill driva bolaget vidare utan kommunen ska de få göra det. Nu har vi kommit till det läget, säger Göran Dahlström.

Skapas fler arbetstillfällen
Han gläds över satsningen som är minst sagt goda nyheter för Katrineholm som kommun.
– Det kommer att skapas fler arbetstillfällen. Dels ska det byggas lager och då behövs det arbetskraft. Sedan ska lokalerna fyllas och människor anställas på och utanför Logistikcentrum. Det här är bara några av områden där ny arbetskraft kommer att efterfrågas. Samtidigt räknar vi med att fler entreprenörer söker sig till kommunen.

Unikt läge
Katrineholm har ett unikt läge i Sverige med två stambanor. Här går det godståg till och från Duisburg i Tyskland 6 dagar i veckan med gods från hela Europa och tåg från Göteborg med gods från Fjärran Östern men också tåg med material som slussas vidare till Stockholm och norrut.

– Katrineholm ligger som en första station där du på ett enkelt sätt kan lasta om inkommande last. Det här skulle inte fungera i centrala Stockholm. På den plats där de nya lagren kommer att byggas, inom Katrineholms Logistikcentrum, fanns tidigare ett stort gammalt industriområde och även ett sågverk. Vi såg redan från början att det här är en perfekt plats att etablera en av Sveriges största kombiterminaler, säger Gustaf Hermelin.

Ser mycket positivt på framtiden
Han tror att Katrineholm nu kommer få en allt viktigare position i Sverige för att serva storstadsregionerna med inkommande gods och tillhandahålla en lastcentral för utgående varor. Satsningen är inte bara goda nyheter för Katrineholm med nya arbetstillfällen utan också för alla konsumenter som inom de närmsta åren kan räkna med kortare leveranstider och bättre logistik.

– I dag är du nöjd om du får tröjan du beställde på nätet inom 2 till 3 dygn. I framtiden ska du kunna få leveransen samma dag. För att vi ska uppnå det målet behövs ännu mer buffertlager utanför Stockholm och Mälardalen. Den här satsningen hjälper till att skynda på den processen. Investeringen för Catena uppgår i detta steg till cirka 80 miljoner och totalt cirka 150 miljoner kronor när båda de nya husen är uppförda.

Göran Dahlström räknar nu med att fler kommer att hitta till Katrineholm, mycket på grund av lagersatsningen, närheten till Stockholm och de två stambanorna. Framtidsutsikterna för staden är minst sagt goda.

– Fler flyttar till Katrineholm, vi bygger många nya bostäder och kommer att etablera Sveriges största kombiterminal med två stora lager, och det är bara början. Vi ser mycket positivt på framtiden, säger han.

Fortsatt offensiv!

Nu har Katrineholms kommuns årsredovisning för 2014 presenterats. För tionde året i rad gör kommunen ett positivt bokslut. Befolkningen växer, kommunen är skuldfri och delar av pensionsåtagandena har lösts in. Detta sammantaget ger en trygg grund att stå på.

Under det gångna året har vi även tagit avstamp för framtiden genom flera långsiktiga och strategiska beslut, bland annat rörande den nya översiktsplanen och utbyggnad av fiberbaserat bredband i hela kommunen. Genom KFAB har kommunen påbörjat byggnation av 130 nya lägenheter. Även privata aktörer medverkar till att bostadsbyggandet har satt fart.

Beslut har också fattats om ett antal förstudier för fortsatt utbyggnad av välfärden. Under 2014 har en omfattande utbyggnad av förskolan inletts för att möta det växande antalet barn i kommunen. Inom skolan pågår ett intensivt utvecklingsarbete. Glädjande är att elevernas prov- och betygsresultat har förbättrats, även om den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande är otillfredsställande.

2014 var också ett händelserikt år inom kultur- och fritidslivet. Det goda samarbetet med föreningslivet har haft stor betydelse för detta. Flera nya offentliga konstverk invigdes och Konsthallen slog besöksrekord. Verksamheten för unga vid Lokstallet har fortsatt att utvecklas och skateparken som invigdes i augusti har blivit en succé med besökare från när och fjärran. Den varma sommaren bidrog till att Sveriges Lustgård verkligen kom till sin rätt.

Arbetet för att positionera Katrineholm som en attraktiv ort för boende och företagsetableringar i direkt närhet till Stockholm har haft hög prioritet under det gångna året. Arbetslösheten och försörjningsstödet innebär fortsatt stora utmaningar för Katrineholm. Under 2014 kunde vi dock se en viss uppgång på arbetsmarknaden. Ett trendbrott kunde också skönjas för försörjningsstödet, bland annat tack vare kommunens lyckade satsning Arbetslinjen.

Nyligen har vi nåtts av beskedet att Ericsson kommer att lägga ner sin fabrik i Katrineholm. I detta läge gäller det att kommunen står som starkast, både för att ge stöd till de drabbade familjerna under omställningsfasen och för att få in nya arbetstillfällen. För hela den kommunala organisationen är uppdraget nu att skapa förutsättningar för fortsatt framtidstro i Katrineholm. Vi kan konstatera att det är viktigare än någonsin att agera offensivt för Katrineholms bästa!

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande

Lars Härnström (M), kommunstyrelsens vice ordförande

3 miljoner till sommarjobb i Katrineholm

Foto: M. Moqvist

Foto: M. Moqvist

Den här satsningen känns fantastisk rolig att kunna göra för ungdomarna här i Katrineholm.

Alla ungdomar som är födda 1997 och som är folkbokförda i Katrineholm garanteras feriejobb i sommar. Det är den politiska majoritetens förslag till beslut på nästa sammanträde med Kommunstyrelsen den 26 februari.

1 miljon är redan budgeterad. 2 miljoner kan skjutas till och anledningen till det är en välskött ekonomi. För nionde året i rad kommer Katrineholms kommun att redovisa ett överskott i bosklutet.

De kommunala 360 feriejobben, kompletteras givetvis med de jobb som näringslivet och landstinget erbjuder. Så det kommer att blir fler än de ungdomar som är födda 1997 som får jobb.

Under tre sommarveckor erbjuds jobben och de kommer att avlönas enligt Kommunals avtal. Lönen för tre veckors jobb (90 timmar) inklusive semesterersättning var förra året 7.056 kronor. Lönen för 2014 är inte fastställd än.

Exempel på jobb:

  • Barnomsorg
  • 4 H, Djulö
  • Idrott/ledarskap/Summer Camp
  • IT/Teknik
  • Kulturskolan
  • Kök
  • Lagerarbete
  • Utomhusarbete
  • Äldreomsorg

 

Äldreomsorg i toppklass

Foto: Hanna Maxstad
Foto: Hanna Maxstad

Jag har efter att vår budget presenterats fått en del frågor om vi nu bara satsar på förskola och skola och inte på äldre- och handikappomsorgen. Svaret är att vi satsar stort även på äldre och handikappade.

Det senaste året har vi gjort en av våra största investeringar någonsin då vi byggt om och byggt till Lövåsgårdens äldreboende till  en toppmodern anläggning för 130 miljoner kronor.

Nästa år bygger vi för handikappomsorgens del ett nytt boende för 9,3 miljoner kronor.

Vi bygger balkonger på Panterns demensboende för 1 miljon kronor, så de gamla kan få sitta ute i friska luften.

Dessutom kommer 2 nya aktivitetsparker för våra äldre, likt den vid Furuliden, att iordningsställas. En i Stadsparken och en vid Strandgården, till en kostnad av 1 miljon kronor.

Vi ska laga mat från grunden och baka eget bröd till gamla och barn. Nästa års satsning blir 4 miljoner kronor.

Vi genomför dessutom ett pilotprojekt för personalen på Lövåsgården med möjlighet att gå från deltid till heltid eller den tid man önskar arbeta. Satsningen är 3 miljoner kronor.

Under nästa mandatperiod måste byggstart ske av ett nytt stort äldreboende för cirka 200 miljoner kronor. Där ska naturligtvis också personal anställas.

Vi har en äldre- och handikappomsorg som står sig mycket bra i förhållande till andra kommuner både vad gäller kvalitet och hur ekonomin sköts. Vi får bra betyg av boende och anhöriga.

Jag blir varm i hjärtat när jag ser hur väl omhändertagna våra äldre blir i Katrineholm.

Personalen inom äldre- och handikappomsorgen gör ett kanonjobb, trots ibland både tuffa och slitsamma dagar.
Förhoppningsvis kan vi även utöka befintlig personal något framöver.

Vi har stora utmaningar i framtidens äldreomsorg så det gäller för oss att göra rätt nu så det blir bra i även i framtiden.

Tågpendlaraktuellt

CC: nafmo

CC: nafmo

Kommunerna efter västra stambanan och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bevakar och agerar varje dag i pendlarfrågan med tåg.
Pendlingen är för mig viktig av minst två anledningar:

  • Personligt för er som pendlar och era familjer.
  • Ur tillväxtsynpunkt för Katrineholm.

Nedan följer det aktuella läget i dag taget från en intervju med mig i Katrineholms Kuririen.
Källa: Katrineholms Kuriren, Johannes Tångeberg, 2013-09-12.

Det som inte nämns i artikeln gäller tåget Uven och där finns i dag inget nytt.

Inga stora ändringar av tågtidtabellen

Tidtabellen för Sörmlandspilen kommer antagligen att vara i stort sett oförändrad nästa år. Något akut hot mot tågpendlarna längs västra stambanan finns inte.
 

Det visar Trafikverkets nuvarande förslag till tågplan, det vill säga tidtabell för samtliga tåg, för 2014.

Även om tågplanen fastställs slutgiltigt först den 20 september, ser det därmed ut som om tågpendlarna från och till Katrineholm, Vingåker och Flen kan andas ut. Den enda försämringen i det nuvarande förslaget gäller tåg 139, som avgår från Stockholm 15.29. I det förslag till tågplan som nu ligger kommer restiden med detta tåg till Flen, Katrineholm och Vingåker att förlängas med omkring 20 minuter

Men kommunalrådet Göran Dahlström (S) säger sig ha gott hopp om att även detta tåg kommer att fortsätta gå som i dag. Det säger han efter att ha träffat företrädare för Trafikverket på ett möte i onsdags.

– Trafikverket har lovat att göra allt de kan, säger han.

Dahlström träffade Trafikverket tillsammans med andra politiker från Sörmland. Han understryker att det rådet total enighet mellan Sörmlandspolitikerna i tågfrågorna, och att Trafikverket har varit förstående och tillmötesgående.

Men även om det ser ut som om pendeltrafiken kommer att förbli i stort sett oförändrad nästa år, är Göran Dahlström kritisk mot hur processen med att ta fram en ny tågplan går till. Att den ska göras om varje år skapar en stor osäkerhet, anser han. Dessutom är han kritisk till hur samhällsnyttan av olika tåg beräknas och därmed till hur tågen prioriteras, när inte alla får plats på banan.

På sikt tycker Dahlström att konkurrenssystemet på järnvägen borde göras om. I stället att som i dag konkurrera om tillgången till spåren, borde Trafikverket slå fast en tidtabell, och sedan låta olika järnvägsbolag konkurrera om tåglägena genom upphandlingar, anser han.

 

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Våra kommuner får betala återföreningen

Våra kommuner har tagit ett större ansvar för att välkomna flyktingar än de flesta andra i Sverige. Vi vädjar nu om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik, skriver tio kommunalråd, en av dem är jag. Följande artikel publicerades i Svenska Dagbladet (Brännpunkt) den 31 maj.

De tio kommuner vi företräder har under många år välkomnat människor i världen som behöver finna en tillflykt från krig, förtryck eller våld. Vi har tagit ett större ansvar än de flesta andra kommuner i Sverige. Vi är stolta över att vi har kunnat erbjuda dem ett nytt liv i ett land där fred och demokrati råder.

Våra nyanlända är ett viktigt tillskott för Sverige både kulturellt och ekonomiskt. Låt oss dock vara ärliga och medge att mottagandet kan vara en ekonomisk belastning till en början. Detta är kostnader som vi i Sverige av solidaritetsskäl bör ta. På sikt är detta tillskott av människor rent oumbärligt för att Sverige ska klara sitt framtida behov av arbetskraft för att säkerställa tillväxt och utveckling.

Det är vårt tidigare stora ansvarstagande när det gäller flyktingmottagandet som gör att vi nu också får väldigt många nya anhöriga som kommer i samband med återföreningen. Förbättrade möjligheter att med hjälp av DNA fastställa släktskap inom en familj medför att anhöriginvandringen kommer att öka markant. Den övervägande politiska uppfattningen i våra kommuner är att vi är positiva till en återförening av splittrade familjer i vårt land. Det är nödvändig för en fungerande integrationspolitik.

De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner börjar redan nu nå bristningsgränsen och vi ser tydligt följdverkningarna av detta med överbefolkade stadsdelar, ökad social problematik, ett skolsystem med växtvärk och en växande arbetslöshet.

De medel staten ställer till förfogande för återföreningen räcker inte alls för de utökade kostnaderna som kommunerna får. De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner under 2013 blir mycket svårt att hantera. Det kommer att bli utökade kostnader för varje kommun för att kommunerna ska kunna klara sina åtaganden då det gäller t ex förskola och skola.

Våra kommuner har vid tidigare tillfällen gjort ihärdiga försök att förmå regeringen att uppmärksamma att vi behöver mycket större ekonomisk hjälp, men hittills har vi inte nått någon framgång.

En snabb etablering på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration. Speciellt svårt är det för flyktingar som kommer från länder där utbildningsnivån är väldigt låg. Många flyktingar som kommer i samband med återföreningen till våra kommuner har väldigt låg utbildningsnivå på grund av att landet inte haft ett fungerande utbildningssystem på lång tid.

Ett annat område där flera av våra kommuner brottas med problem är boendesituationen. Trångboddheten är extremt hög i vissa områden i våra kommuner. Det är inte ovanligt att upp till tio personer bor i en 2:a eller 3:a tillsammans. Detta missgynnar integrationen på många plan. Dels uppstår en svår geografisk segregering som tar lång tid att komma tillrätta med. Dels får barnen i dessa områden svårt att klara sin skolgång då de till exempel inte har möjlighet att läsa sina läxor i lugn och ro. Dessutom tillkommer alla övriga sociala problem som vanligtvis förekommer i överbefolkade stadsdelar.

För att en lyckad integration ska kunna ske i det svenska samhället är det framför allt tre politikerområden som måste fungera för att vi fullt ut ska kunna genomföra en värdig integration i våra kommuner. Dessa områden är utbildnings-, arbetsmarknads och bostadspolitik. Vi behöver ökade ekonomiska resurser för att klara vårt kommunala uppdrag och samtidigt behövs tydligare nationella strategier.

Vi behöver:

  • en fungerande skol- och utbildningsapparat för både barnen och för de vuxna nyanlända.
  • en fungerande matchning mot arbetsmarknaden så att fler nyanlända kan komma i arbete snabbare. Vi kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydligare strategier för hur kompetensen ska kunna matchas mot näringslivets behov.
  • en bostadspolitik som underlättar byggandet och som motverkar överbefolkade bostadsområden med stora sociala problem.

I våra kommuner är belastningen på alla dessa områden stor. Dessutom finns risker för att vi inte kan ge alla våra kommunmedborgare den service som de har rätt till.

Våra kommuners ekonomiska båge är spänd till det yttersta. Låt oss slippa höra strängen brista. Det är bara regeringen som kan göra något åt situationen. Detta är en vädjan om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik. Det kan inte vara rimligt att ett fåtal kommuner ska behöva ta notan för det som är hela Sveriges ansvar.  Därför tycker vi att det är väldigt bra att Sveriges Kommuner och Landsting nu föreslagit en rad konkreta åtgärder för att kommunerna ska klara sina åtaganden inom asyl- och flyktingområdet.

Vi behöver resurserna nu under 2013. Vi kan inte vänta.

MATS JOHNSSON (M)
kommunstyrelsens ordförande, Alvesta kommun

JAN BOHMAN (S)
kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun

ULF ERIKSSON (C)
kommunstyrelsens ordförande, Falköpings kommun

ANDERS BERGLÖV (S)
kommunstyrelsens ordförande, Flens kommun

GÖRAN DAHLSTRÖM (S)
kommunstyrelsens ordförande, Katrineholms kommun

ELISABETH SALOMONSSON (S)
kommunstyrelsens ordförande, Köpings kommun

ANDERS CEDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Lindesbergs kommun

MARIA STRÖMKVIST (S)
kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun

BO ZANDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Nässjö kommun

PAUL ÅKERLUND (S)
kommunstyrelsens ordförande, Trollhättans stad