Katrineholm som lokaliseringsort för statliga jobb

Regeringens politik för att lokalisera statliga jobb i hela landet är välkommet. Statens centralisering av verksamheter i Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden samt sammanläggningar av tingsrätter har drabbat Katrineholm negativt under det senaste dryga decenniet. Södermanlands län tillhör också de län som har en liten andel statliga jobb. Med tanke på de löften om stöd som gavs i samband med Ericssons nedläggning ser vi fram emot att regeringen beaktar Katrineholm för framtida lokalisering av statlig verksamhet. Förutsättningarna för att bedriva kvalitativ och kostnadseffektiv statlig verksamhet är goda vid lokalisering till Katrineholm.

I början av 2000-talet drabbades Katrineholm av flera nedläggningar av företag. Scania lämnade orten för att flytta fabrikens busstillverkning till Södertälje. Elektronikföretaget FCI la också ner sin verksamhet i staden, tillika Flextronics fabrik. Konsekvensen blev att drygt 2 000 arbetstillfällen försvann från kommunen inom loppet av bara några år. Regeringen lokaliserade Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen till Katrineholm som ett svar på detta.

Våren 2015 kom beskedet om Ericssons avvecklande av verksamheten i Katrineholm. Cirka 400 Ericssonanställda och ett 60-tal konsulter berördes av nedläggningen. Regeringens besked om att ge stöd till Katrineholm i samband med detta har inskränkt sig till en ansökan till Globaliseringsfonden.

Katrineholms kommun har sammantaget i mer än ett och ett halvt decennium utsatts för hårda prövningar vad gäller arbetstillfällen både vad avser privat som statlig verksamhet.

Trots den tuffa omställningen finns i kommunen idag ett varierat näringsliv med många framgångsrika och växande företag. Den största satsningen på näringslivet i kommunens historia – Katrineholms Logistikcentrum – pågår som bäst. IT-jätten AWS etablerar sig nu i detta område och vid sidan om kommunen finns såväl SKF som Kronfågel som stora arbetsgivare.

Trots det varierade näringslivet föreligger i kommunen emellertid ett behov av att bredda den lokala arbetsmarknaden. Drygt 15 procent av den arbetsföra befolkningen pendlar idag ut från kommunen.

Att tillföra kommunen arbetstillfällen som idag saknas, leder till möjligheten att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Statliga jobb ger ett tillskott till den lokala arbetsmarknaden och innebär också att regeringen svarar upp mot de löften om extra stöd som regeringen tidigare gett kommunen.

Som tidigare nämnts lokaliserades den statliga myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) till Katrineholm (2004). Intresset för arbete vid IAF i Katrineholm var stort. En lokalisering av en statlig myndighet eller statliga jobb till en kommun som Katrineholm är bra för verksamheten. Hyresnivåerna är konkurrenskraftiga och närheten i den mindre kommunen kan skapa stabilitet i personalförsörjningen. Närheten till Stockholm och orter som Norrköping och Eskilstuna gör att det också finns goda möjligheter till inpendlande kompetensförsörjning.

Vi ser sammantaget goda skäl för regeringen att fortsätta sin politik med att lokalisera statliga jobb utanför storstäderna. Med tanke på Katrineholms goda möjligheter att bidra till statlig verksamhet på ett bra sätt och tidigare löften från regeringen, vill vi uppmana regeringen att beakta Katrineholm som lokaliseringsort framöver.

Ovanstående har gått till Civilminister Ardalan Shekarabi, Finansdepartementet.

Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna i Katrineholm

Fredrik Olovsson
Ordförande (S) i Katrineholm

Göran Dahlström
Kommunstyrelsens ordförande (S)

 

Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Bra lag har tur

CC. Foto: ludvig.svenfelt

CC. Foto: ludvig.svenfelt

Katrineholms Kurirens reporter skriver angående kommunens delårsbokslut att ”tursamheten” är inget att räkna med.

 Vi har i år från AFA försäkring fått tillbaka 32,5 miljoner som vi betalat in för mycket, alltså våra pengar. Är detta tur vad i så fall är otur?

 Är det otur att Katrineholm är en av Sveriges mest utsatta kommuner med för hög arbetslöshet, för stor invandring, en stor barnfattigdom (enligt Rädda Barnen), historiskt högt försörjningsstöd och många placerade på institution?

Är det tur att Lövåsens handelscentrum växer så det knakar? Är det tur att det byggs bostäder i Katrineholm? Är det tur eller otur att vi tagit fram etableringsmark för nya företag och nya jobb? Är det tur eller otur att vi byggt om och byggt ut Lövåsgården till ett toppmodernt äldreboende för stora pengar? Är det tur eller otur att vi bygger nya förskoleavdelningar? Det behövs många fler.

Ja, så där skulle jag kunna hålla på länge men det ska jag inte göra. Jag bara avslutningsvis konstaterar att vi skulle kunnat haft ännu mera tur om regeringen i stället för jobbskatteavdrag för oss som redan har det bra skickat pengarna till kommunerna för våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta. Det hade varit en väldig tur. Till sist, det är bara bra lag som har tur därför kommer vi för 9:e året i rad att i början på nästa år återigen presentera ett positivt resultat i bokslutet.

Mitt råd till Katrineholms Kuriren är tänk till en stund så går det nog att göra en betydligt bättre analys än ”tursamheten”.

Därför är jag glad som en lärka

 

  • Vi både planerar och bygger bostäder.
  • Satsning på kultur som ger kraft och skapar tillväxt.
  • All kompetent personal jag varje dag möter i kommunen.
  • Alla ideella ledare i vårt föreningsliv.
  • Vi investerar i etableringsmark för näringslivet.
  • Sommarens alla aktiviteter i Katrineholm där det finns något för alla.
  • Lönerna för lärare, sjuksköterskor socialsekreterare prioriteras.
  • Kulturskolan i Katrineholm är bäst i Sörmland.
  • Kungen och Drottningen kommer till Katrineholm.
  • Samarbetet mellan (S) och (M) för Katrineholms bästa.
  • Det är sommar.
  • Att beskäftiga journalisters, pratministrars och andra besserwissrars åsikter bryts mot mina, så människor kan ta ställning.
  • Att lilla Katrineholm har ett av Sveriges bästa lägen för kombiterminal och logistikpark.
  • Stora Djulö herrgård nu är bättre än någonsin tidigare.
  • Djulöbadets camping och stugby är något alldeles extra.
  • Biltema invigs efter sommaren, ett företag alla kommuner vill ha. Om de velat ha en större skylt hade det gått bra.
  • Att Stadsparken är trafikfri.
  • Snart presenteras förslag till utformningen av nya Stortorget.
  • Jag har köpt en halmhatt. Frågan är bara när jag ska ha den på mig.
  • Jag och min fru ska se Gyllene tider i sommar.
  • Svensk färskpotatis och svenska jordgubbar-bland det bästa jag vet.
  • En fantastiskt bra översiktsplan för staden är snart klar.
  • Lokstallets utveckling.
  • Boule, den nya innesporten men nu på nya banor ute.
  • Det finns is  i Woodyhallen-full fart hela sommaren.
  • Nya förkoleavdelningar öppnar och det behövs fler.
  • Skateparken nu i skarpt läge.
  • Alla åsikter vi fått in från dem som bor på landsbygden.
  • Vi katrineholmare blir fler och fler.
  • Jag har ett mycket bra samarbete med våra invandrarorganisationer.
  • Ingen av de kommunala rektorerna säger som Floda skolas rektor, vår skolgård ligger två mil bort.
  • Dialogen med pensionärsorganisationerna är bra.
  • Nya Lövåsgården invigs snart.
  • Vi har ordning och reda i ekonomin med en skuldfri kommun. Trots det ser budgetläget ohyggligt svårt ut för 2014.
  • Omsorgen om våra äldre och handikappade är mycket god.
  • Vi satsar stort på sommarjobben för ungdomar.

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Jag är heligt förbannad

därför att

  • klyftorna i samhället växer
  • vi som har det bra får det ännu bättre och de som har det besvärligt får det sämre
  • bostadsbyggandet tillåts stå still på vissa håll trots stora behov
  • regelverket för småföretagare fortfarande är för krångligt
  • Trafikverket inte prioriterar tryggheten i pendlandet med tåg så människor kan arbeta och studera och tillväxten öka
  • världens ledare inte kan enas om stora viktiga beslut för miljön
  • rotavdrag inte går att använda för hyresrätter
  • pratministrar som Erik Ullenhag åker runt och pratar men inte tar tag i problemen
  • många inte förstår att kultur främjar tillväxt
  • regeringen inte ersätter oss kommuner ekonomiskt för det ansvarstagande vi tvingats ta i flyktingfrågan
  • vissa kommuner därför tvingas höja skatten medan andra kan sänka
  • lokala politiker i Katrineholm inte förstår att investeringar i etableringsmark för företag skapar förutsättningar för nya jobb, invånare, tillväxt och välfärd
  • samtal som förts i förtroende mellan två personer helt plötsligt är offentligt i några sorts memoarer för att tjäna pengar
  • vi i vissa fall kallar utbildning, arbete och bostadsfrågor för integration. Det spelar faktiskt inte någon roll vilken hudfärg vi har, alla ska arbeta, bo och bidra till samhällsutvecklingen
  • vi inte tillräckligt tydligt kan kommunicera att servicen i kommuner inte kan vara lika bra som den har varit om regeringen stoppar pengar i fickorna på oss som har det bra i stället för att satsa pengarna på välfärden.Det finns bara en påse pengar-inte två.
  • när det är hög arbetslöshet behövs det mer pengar till vuxenutbildning och en andra chans-då drar regeringen ner pengarna för detta
  • några i vår kommun klottrar och skräpar ner
  • solidaritet av en del ses som omodernt

Jag återkommer med det jag är glad som en lärka åt.

Ordning och reda i ekonomin

CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Storsatsning på sommarjobben

I år gör vi den största satsningen någonsin på sommarjobben. Närmare tre miljoner kronor öronmärker vi till jobben, vilket är nästan två miljoner mer än budgeterat.

Trädgårdsarbete

Foto: Johan Nygren

Läget på arbetsmarknaden i Katrineholm är sådant att våra ungdomar behöver detta. De behöver få möjlighet att prova på ett jobb och dessutom tjäna lite pengar. Genom den här satsningen kommer alla 389 ungdomar födda 1996, i Katrineholms kommun, att få möjlighet till sommarjobb. Ingen behöver bli bortlottad.

De erbjuds, liksom tidigare år, ett arbete som varar sex timmar om dagen i tre veckor. Lönen är 63 kronor i timmen, plus semesterersättning (2012 var den 15,40 kr/timme). Förutom kommunens insats för sommarjobben erbjuder även landstinget och det privata näringslivet jobb över sommaren.

Min förhoppning är att vårt näringsliv i Katrineholm kan göra som vi i kommunen: En riktig storsatsning på våra ungdomar. I år behövs det verkligen.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet och ekonomiska kriser runt om i landet och i världen. I en sådan situation är det väldigt viktigt, och framförallt roligt, att kunna ge våra ungdomar i Katrineholm framtidstro.

Varför ett Logistikcentrum?

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.