1:a maj

Foto: Truedsson

Så är det åter dags att gå ut i 1:a maj tåget.

Det känns viktigt och det känns riktigt. En del säger ”Är det inte mossigt att demonstrera med musikkåren och sjunga Arbetets söner och Internationalen?”

Nej, att uppmärksamma och manifestera Solidaritet och människors lika värde kan aldrig bli omodernt. Snarare kräver tiderna vi nu lever i att vi påminner oss om att inte ta allt för givet. Går samhällsutvecklingen verkligen åt rätt håll?

Den här dagen sluter vi upp under fanorna. Media brukar älska att skriva att det var glest i leden. Det kan vara lite olika många som sluter upp beroende på väder och annat, men det kan aldrig bli glest i leden.

För sida vid sida med oss som går här nu, går alla de som har gått här förr.

Alla gamla kämpar som arbetade hårt för att få till stånd välfärd, rättvisa och folkhem. Det är vår skyldighet mot dem att kraftfullt stå upp för arbetarrörelsens värderingar. Och att inte ta vår demokrati för given, den måste vinnas varje dag.

En sån här dag tänker jag på Margit, en stark sossekvinna. Hon tog oss män i örat när det behövdes och talade på möten om vad hon tyckte och tänkte om vad som för dagen var på gång. Hon var heller inte sen att ge en klapp på kinden och ge beröm. Hon bar varje 1:a maj stolt och stark Kvinnoförbundets röda fana.

Sista gången jag talade med Margit var en 1:a maj morgon vid Maj i by vid Norrgläntans demensboende. Margit hade just flyttat dit. Jag gick fram till henne, hon grät och sa, hälsa kamraterna att jag inte kommer till torget i dag. Sedan försvann Margit in i demensens fruktansvärda mörker.

Tack vare Margit och alla andra kämpar kan leden aldrig glesna.

Därför går jag här igen genom Katrineholm och i år tillsammans med bland annat kulturpersonligheten och skådespelaren Per Ragnar som är årets 1:a maj talare.

Kloka beslut för framtiden kräver kunskap, känsla och respekt för vår historia.

Jag är stolt, jag är glad och jag är rörd över att vara en i leden.

Kunskap, mod och uthållighet

CC by Mikael Wiman

Lövåsenområdet i Katrineholm är exempel på samhällsplanering och marknadsexpansion i långsiktig samverkan.

Redan i början av 1960-talet fattade kommunen beslutet att planera ett nytt område – Lövåsen – för småindustri. Ett av de första företagen i området var Lundborgs Omnibusstrafik AB. Deras nyuppförda byggnad innehöll kontor, verkstad och garage. Området blev attraktivt och etableringarna blev fler och fler: Volvo–handlaren, en så kallad byggshop, OK–mack, möbel- och färghandel. Successivt sökte sig alltfler företag till Lövåsenområdet.

I samband med planeringen för en ny Östra förbifart förvärvade kommunen i slutet av 1990-talet Hedens gård och ytterligare mark öster om industri- och handelsområdet.

Idag omfattar Lövåsens industri- och handelsområde 630 000 kvm mark. Inom området finns ca 80 företag med omkring 1100 anställda, vilka uppskattningsvis genererar ytterligare ett hundratal jobb för andra företag i kommunen. Kommunens investeringar uppgår till ca 110 miljoner kronor. Företagen har under åren investerat inte mindre än runt 970 miljoner kronor i dagens penningvärde. Expansionen av handelsföretag under de senaste åren har utvecklat Lövåsen till ett delregionalt centrum. Att Biltema under 2013 väljer att etablera ett varuhus på Lövåsen i anslutning till den nya Östra förbifarten är ett kvitto på Lövåsenområdets starka ställning i ett regionalt sammanhang.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008 att påbörja utvecklingen av ett Logistikcentrum. Den historiskt och även idag viktiga järnvägsknuten Katrineholm har stor potential att delta i utvecklingen av de nya, moderna och miljöriktiga godstransporterna.

Gatan Österleden, som kommunen har byggt under västra stambanan, kopplar funktionellt samman Lövåsenområdet med Katrineholms Logistikcentrum. Det framgångsrika industri- och handelsområdet är nu en del i utvecklingen av en modern knutpunkt för internationella godstransporter. Avtalen med Samskip VanDieren Multimodal och Göteborgs hamn är marknadens kvitto på det riktiga i kommunens samhällsplanerande ambitioner.

Det är med stor tillfredsställelse och framtidstro vi alla katrineholmare kan inleda år 2013 med att se en ny internationellt näringslivsinriktad stadsdel växa fram ur det ursprungliga området Lövåsen. Katrineholm står väl rustat för att samverka med marknadskrafterna när konjunkturen vänder uppåt.

Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet.

Det här inlägget har jag gjort tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström.

Stockholm mot kollaps-Katrineholm kan stödja!

CC by Focx Photography

CC by Focx Photography

Följande inlägg visar varför vi i Katrineholm nu måste investera i etableringsmark för nya företag och jobb samt bostadsbyggande. Då kan Stockholms tillväxt fortsätta och Katrineholms välfärd tryggas.
Innehållet är hämtat ur en ledarkrönika av Eva Franchell, Aftonbladet, något förkortat.

Storstadskrisen:

Stockholm växer mest i Europa.

Varje dag rullar två fullsatta SL-bussar in i huvudstaden. Snart bor en miljon människor i Stockholms stad. Över två miljoner i Stockholms län. Över fyra miljoner i Mälardalen.

Sverige håller på att få en riktig storstad, ett dynamiskt centrum som kan driva tillväxten i resten av landet.

  • BB-avdelningar har inte plats för alla blivande mammor. Kvinnor skickas till förlossningsavdelningar i andra städer. Barnmorskorna protesterar mot en vård som inte längre är säker.
  • Förskolorna är i kris. Dagisköerna har blivit kortare därför att många kommuner i stället valt att trycka in fler barn i varje förskolegrupp. Bristen på förskollärare i Stockholm är så akut att regeringen tvingats gripa in.
  • Skolorna bidrar till ökade klassklyftor. I fina friskolor får elever höga betyg, medan andra inte klarar grundskolan. Förra året saknade fjorton procent av niondeklassarna i Stockholms stad gymnasiebehörighet.
  • Barnen i Österåker kommer inte till skolan därför att busstrafiken i hela norra Storstockholm havererat. För att eleverna över huvud taget ska komma till skolan tvingas nu kommunen hyra in egna bussar.
  • Tunnelbanan håller på att sprängas. Trafikanterna kommer för sent till jobbet därför att de inte längre får plats i de överfulla tågen. På tio år har antalet resande som passerar Slussen varje dygn ökat med 10.000.
  • Bostadsbyggandet står i princip still. Den som vill ha en hyreslägenhet i Stockholms innerstad får köa i femton år. Studenter väljer att läsa på andra orter och företagen klagar högljutt när deras nyanställda inte får bostad.
  • Sjukhusen har beläggningar på över hundra procent. Sängarna räcker inte till, patienter vårdas i korridorer eller skickas runt mellan avdelningarna.
  • Äldervården i Stockholm har en skandalös historia. Hemtjänsten ligger på 275:e plats i Socialstyrelsens rangordning så de som just nu flyttar till Stockholm gör bäst i att genast planera sin ålderdom någon annanstans.

Ovanstående är ett bevis för att inte bara Katrineholm är beroende av Stockholm för att få tillväxt. Stockholm är väldigt beroende av sitt omland, däribland Katrineholm, för att kunna att fortsätta vara Sveriges tillväxtmotor.

Vår och 13 kilo lättare

Jag funderade en hel del om jag skulle skriva det här inlägget. Tänkte ett tag att det är kanske för personligt. Jag bestämde mig sedan för att skriva, det är ändå bra om det kan tjäna som exempel för några som kanske vill ta tag i sin situation.

Förra våren vägde jag för mycket. Inte så att jag behövde äta medicin för högt blodtryck eller höga kolesterolvärden, men ändå.

Att inte värdena låg fel berodde nog på att jag trots allt motionerat rätt mycket genom åren.

Eftersom det är lättare att gå ner i vikt än att bli längre så var valet inte så svårt.

Hur gjorde jag för att klara mitt mål att minska minst 12 kilo på ett år och få ett midjemått under 100 cm?

Jag bestämde mig för att ta bort potatis, ris och pasta. Inte något kaffebröd (bara 2 skorpor till kaffet ibland). Inte något godis eller chips.
Alkoholen, måttliga mängder vin till helgerna.

Motionera ungefär som förut, powerwalk cirka 3 mil/vecka. Plus 1 mil om dagen när jag har längre ledigheter.

Frukost: En kopp kaffe och 2 nyttiga, hembakta smörgåsar.

Lunch: En sallad eller annan mat med potatisen utbytt mot grönsaker eller keso.

Kvällsmat: Lättfil med nyttiga rågkuddar.

Frukter: 2 om dagen.

Före

Vad var svårast? Jag kan undvara det mesta men ostkrokar har jag alltid tyckt om så det har jag belönat mig med ibland, men då de små barnpåsarna.

Svensk färsk potatis med smör blev det inte förra året. Att äta grillat utan bearnaisesås eller vitlökssmör, gick bra. I stället blev tillbehören lätt creme fraiche med någon smak.

 

 

 

Efter

När kläder, byxor, kostymer, skjortor, blev för stora har jag lämnat dem till Myrorna och köpt nytt. Jag ska inte växa i dem igen.

Utmaningar har varit jul, semester och vid utlandsresor.

Jag har klarat mitt mål men behöver nog gå ner lite till för att känna mig nöjd.

Jag hoppas att det här inlägget kan sporra några fler. För kan jag så kan du – det gäller bara att bestämma sig.

Lycka till!