Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Kunskap, mod och uthållighet

CC by Mikael Wiman

Lövåsenområdet i Katrineholm är exempel på samhällsplanering och marknadsexpansion i långsiktig samverkan.

Redan i början av 1960-talet fattade kommunen beslutet att planera ett nytt område – Lövåsen – för småindustri. Ett av de första företagen i området var Lundborgs Omnibusstrafik AB. Deras nyuppförda byggnad innehöll kontor, verkstad och garage. Området blev attraktivt och etableringarna blev fler och fler: Volvo–handlaren, en så kallad byggshop, OK–mack, möbel- och färghandel. Successivt sökte sig alltfler företag till Lövåsenområdet.

I samband med planeringen för en ny Östra förbifart förvärvade kommunen i slutet av 1990-talet Hedens gård och ytterligare mark öster om industri- och handelsområdet.

Idag omfattar Lövåsens industri- och handelsområde 630 000 kvm mark. Inom området finns ca 80 företag med omkring 1100 anställda, vilka uppskattningsvis genererar ytterligare ett hundratal jobb för andra företag i kommunen. Kommunens investeringar uppgår till ca 110 miljoner kronor. Företagen har under åren investerat inte mindre än runt 970 miljoner kronor i dagens penningvärde. Expansionen av handelsföretag under de senaste åren har utvecklat Lövåsen till ett delregionalt centrum. Att Biltema under 2013 väljer att etablera ett varuhus på Lövåsen i anslutning till den nya Östra förbifarten är ett kvitto på Lövåsenområdets starka ställning i ett regionalt sammanhang.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008 att påbörja utvecklingen av ett Logistikcentrum. Den historiskt och även idag viktiga järnvägsknuten Katrineholm har stor potential att delta i utvecklingen av de nya, moderna och miljöriktiga godstransporterna.

Gatan Österleden, som kommunen har byggt under västra stambanan, kopplar funktionellt samman Lövåsenområdet med Katrineholms Logistikcentrum. Det framgångsrika industri- och handelsområdet är nu en del i utvecklingen av en modern knutpunkt för internationella godstransporter. Avtalen med Samskip VanDieren Multimodal och Göteborgs hamn är marknadens kvitto på det riktiga i kommunens samhällsplanerande ambitioner.

Det är med stor tillfredsställelse och framtidstro vi alla katrineholmare kan inleda år 2013 med att se en ny internationellt näringslivsinriktad stadsdel växa fram ur det ursprungliga området Lövåsen. Katrineholm står väl rustat för att samverka med marknadskrafterna när konjunkturen vänder uppåt.

Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet.

Det här inlägget har jag gjort tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström.

Stockholm mot kollaps-Katrineholm kan stödja!

CC by Focx Photography

CC by Focx Photography

Följande inlägg visar varför vi i Katrineholm nu måste investera i etableringsmark för nya företag och jobb samt bostadsbyggande. Då kan Stockholms tillväxt fortsätta och Katrineholms välfärd tryggas.
Innehållet är hämtat ur en ledarkrönika av Eva Franchell, Aftonbladet, något förkortat.

Storstadskrisen:

Stockholm växer mest i Europa.

Varje dag rullar två fullsatta SL-bussar in i huvudstaden. Snart bor en miljon människor i Stockholms stad. Över två miljoner i Stockholms län. Över fyra miljoner i Mälardalen.

Sverige håller på att få en riktig storstad, ett dynamiskt centrum som kan driva tillväxten i resten av landet.

  • BB-avdelningar har inte plats för alla blivande mammor. Kvinnor skickas till förlossningsavdelningar i andra städer. Barnmorskorna protesterar mot en vård som inte längre är säker.
  • Förskolorna är i kris. Dagisköerna har blivit kortare därför att många kommuner i stället valt att trycka in fler barn i varje förskolegrupp. Bristen på förskollärare i Stockholm är så akut att regeringen tvingats gripa in.
  • Skolorna bidrar till ökade klassklyftor. I fina friskolor får elever höga betyg, medan andra inte klarar grundskolan. Förra året saknade fjorton procent av niondeklassarna i Stockholms stad gymnasiebehörighet.
  • Barnen i Österåker kommer inte till skolan därför att busstrafiken i hela norra Storstockholm havererat. För att eleverna över huvud taget ska komma till skolan tvingas nu kommunen hyra in egna bussar.
  • Tunnelbanan håller på att sprängas. Trafikanterna kommer för sent till jobbet därför att de inte längre får plats i de överfulla tågen. På tio år har antalet resande som passerar Slussen varje dygn ökat med 10.000.
  • Bostadsbyggandet står i princip still. Den som vill ha en hyreslägenhet i Stockholms innerstad får köa i femton år. Studenter väljer att läsa på andra orter och företagen klagar högljutt när deras nyanställda inte får bostad.
  • Sjukhusen har beläggningar på över hundra procent. Sängarna räcker inte till, patienter vårdas i korridorer eller skickas runt mellan avdelningarna.
  • Äldervården i Stockholm har en skandalös historia. Hemtjänsten ligger på 275:e plats i Socialstyrelsens rangordning så de som just nu flyttar till Stockholm gör bäst i att genast planera sin ålderdom någon annanstans.

Ovanstående är ett bevis för att inte bara Katrineholm är beroende av Stockholm för att få tillväxt. Stockholm är väldigt beroende av sitt omland, däribland Katrineholm, för att kunna att fortsätta vara Sveriges tillväxtmotor.

Ordning och reda i ekonomin

CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.

Nya toppsiffror i befolkningsstatistiken

I dag har befolkningsstatistiken från SCB (Statistiska Centralbyrån) kommit och det var väldigt trevlig läsning.

Befolkning

CC by Sreejith K

Nu är vi 32 549 invånare i Katrineholms kommun, det är en uppgång med 140 invånare under 2012. En så här stor ökning har vi inte haft på många år, och det är väldigt positivt. Fortsätter det så här kanske vi når de siffror vi hade i mitten på 90-talet inom några år.

Vi har de högsta födelsetalen sedan 2006 (378), vilket i sig är glädjande då det ofta tyder på en gynnsam tillvaro i kommunen – att människor känner sig trygga i att bilda familj.

Och fler flyttade hit än härifrån, det är fantastiskt. Det känns väldigt roligt att vår utveckling av kommunen lockar människor att flytta hit. Nu måste vi följa upp och se till att bostadsbyggandet fullföljs enligt planerna för att kunna möta efterfrågan. Både KFAB (Katrineholms Fastighets AB) och privata byggare måste komma igång med att bygga bostäder.

Vi måste också se till att det skapas fler jobb i Katrineholm och att nya företag vill etablera sig här. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.