Förstatligad skola-självmål?

  • Arbetsförmedlingen
  • Trafikverket
  • Försvaret
  • Polisen
  • Migrationsverket
  • Integrationsverket
  • SJ

Det är ju inte precis så att jag hoppar högt av glädje när jag ser att vissa tror att krisen i den svenska skolan beror på att skolan är kommunal. Och att lösningen är att förstatliga skolan.

Ovanstående myndigheter är statliga och SJ är ett statligt ägt bolag.

Min fråga till dig som läser detta är: Är dessa bra förebilder för hur skolan framöver ska ledas och styras? Nej självklart inte, det är snarare pinsamt. Jag har nyligen här på min blogg kommit med förslag till hur vi måste gå vidare och det står jag fast vid.

Det finns dessutom så mycket bra som görs ute i landets skolor som behöver samlas ihop och delges och tjäna som goda exempel. Ett första steg är naturligtvis att staten förser kommunerna med mer pengar till kvalitetshöjning i skolan. Dessutom ska bra lärare ha bra betalt. När en bra relation uppstår i mötet mellan elev och lärare läggs grunden för lärande och utveckling.

Jag tror på den svenska skolans framtid. Men tillåt mig att tvivla på om politiken har förstått vad som behöver göras.

Och förresten ska friskolorna också förstatligas? Privatskolorna ska väl inte förstatligas? Den svenska skolans ”Solsidan” Lundsberg verkar ju vara en helig ko som kan leva sitt eget liv och tjäna som förebild för ännu ett nytt statligt experiment.

Nationell samling i skolfrågan

Skolans resultat blir sämre och sämre i Sverige. När vi  jämför oss med andra länder sjunker vi som en sten. Regeringen satsar 2 procent på skolan i budgeten och 60 procent på skattesänkning inför 2014.
Rätt eller fel men det är ju faktiskt så att skolan i det här fallet är Sveriges kommuner som inte klarar sin uppgift. Nu ska detta analyseras från höger till vänster och under tiden fortsätter resultaten att sjunka. Resultaten i detta fall är att ungdomar blir dåligt förberedda för vuxenlivet. Dessutom riskerar vi som land att förlora konkurrenskraft i världen.

Det här är bara några av kommentarerna som kommer att höras:

  • Björklund borde avgå.
  • 10.000 kronor mer i månaden till lärarna.
  • Mer pengar till kommunerna.
  • Det är sossarnas fel.
  • Det är invandrarnas fel.
  • Skolklasserna är för stora.

Och så vidare. Ja, så kan vi hålla på men det ger inte ett dyft. Nu behövs det nationell samling. Ta ert ansvar ledande politiker i Sveriges riksdag, kasta prestigen och samla er för våra barn, ungdomar och Sverige.
Nu behövs det politiskt mod.

Jag tror att vi medborgare är evinnerligt trötta på käbbel om skolan och jag tror inte lärarna hyllar politiker oavsett färg.

Gör något som ingen räknar med. Lös problemet och gör det gemensamt!

Katrineholms gymnasieskolor i topp bland landets kommuner

Foto: Johan Nygren

Foto: Johan Nygren

Jag är glad och stolt igen.

Den här gången därför att Katrineholms gymnasieskolor rankas högt i den årliga jämförelsen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör.

Nu får det vara slut på att generalisera och sprida myter om att skolan i Katrineholm inte är bra. Det som presenteras här är kalla fakta. Dessutom visar andra mätningar att det också går betydligt bättre även för eleverna i de lägre åldrarna. De satsningar vi nu gör på eleverna i högstadiet i 2014 års budget är alltså helt rätt och riktiga. Fler satsningar behövs och fler kommer. Vi är på rätt väg och vi är inte nöjda.

Årets Öppna jämförelser visar att Katrineholms gymnasieskolor placerar sig bland de bästa kommunerna i Sverige när det gäller betygsnivån, både för de studieförberedande och de yrkesinriktade programmen. Det ger en andraplacering bland kommunerna i Södermanland och en 40:e placering bland landets 290 kommuner. I SKL:s rapport lyfts Katrineholm fram som en av de tre kommuner som förbättrat resultatet under 3 år i rad.

Studerande elever

Foto: Johan Nygren

Även vad gäller andelen elever som fullföljer utbildningen inom 3 år placerar sig Katrineholm bland de bästa kommunerna och rankas som 20:e kommun år 2013 mot 104:e kommun 2012.

Hur står vi oss då mot våra grannkommuner i statistiken för 2013?
(2012 års rankning inom parantes)

Kommun Genomsnittlig betygspoäng.Rankning bland kommunerna Andel elever som fullföljt   gymnasieutbildning
inom 3 år.
Rankning bland kommunerna
Andel elever som fullföljt   gymnasieutbildning
inom 4 år.
Rankning bland kommunerna
Katrineholm 40 (94) 20 (104) 135 (194)
Norrköping 197 (199) 149 (189) 206 (223)
Eskilstuna 272 (274) 40 (66) 58 (21)
Nyköping 196 (191) 183 (85) 142 (88)
Finspång 140 (145) 121 (35) 130 (164)
Flen 118 (257) 213 (150) 258 (197)
Hallsberg 229 (244) 60 (104) 160 (146)

Andel elever som fullföljt inom 3 år är exklusive individuellt program, andel som fullföljt inom 4 år är inklusive individuellt program.

Vi har få avhopp från gymnasiet, majoriteten av våra elever fullföljer sin gymnasieutbildning inom 3-4 år.

Andelen elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola har ökat. En markant ökning av antalet elever som når behörighet inom 3 år placerar Katrineholms gymnasieskolor i jämförelsens toppskikt med rankningen 15, vilket också det ger en förstaplacering bland kommunerna i Södermanland. Även här gäller det goda resultatet både de studieförberedande och de yrkesinriktade programmen.

Katrineholms kommun står sig mycket bra jämfört med andra kommuner både vad gäller flickors och pojkars resultat. Det finns fortfarande skillnader, men skillnaden i betygspoäng mellan tjejer och killar har minskat i årets jämförelse.

De Öppna jämförelserna för Katrineholms gymnasieskolor i år visar också att fler etablerar sig på arbetsmarknaden medan färre elever går direkt vidare till högre studier. 2 år efter avslutad gymnasieutbildning studerar eller arbetar en stor del av eleverna och här har en ökning skett. Det placerar Katrineholm på en andra plats bland de sörmländska kommunerna.

Kommunen placerar sig i år, liksom förra året, som nummer 3 bland de sörmlandskommuner som har lägst kostnader.

Hårt jobb och hög kompetens bland rektorer och lärare är naturligtvis en av de viktigaste anledningarna till den här framgången. Givetvis är också goda relationer och bra samarbete med eleverna viktigt.

Lärarlönerna igen

Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

För andra året i rad gör vi en satsning på lärarnas löner.

Jag känner mig glad och upprymd över vad vi i den politiska majoriteten i dag har presenterat. Vi gör en satsning på 1.5 miljoner kronor över avtal på lärarlönerna. Pengarna ska fördelas efter pedagogisk skicklighet.

Vi behöver inte skämmas över vår lönenivå. Vi ligger redan 1.500 kronor per månad över riksgenomsnittet för en lärarlön.

Förra årets satsning gav oss en 28:e plats bland landets 290 kommuner över de som satsade mest.

Jag vet att lärarnas motivation och skicklighet är mycket avgörande för elevernas möjligheter att nå målen.

Vi har i Katrineholm en ganska låg utbildningsbakgrund på elevernas föräldrar, vilket ställer höga krav på lärarna.

Vår förhoppning är givetvis att den här lönesatsningen landar i bättre måluppfyllelse för våra elever och att vi dessutom kan locka till oss nya lärare och behålla de vi har.

Vi vill dessutom inspirera ungdomar att söka till lärarutbildningen.

Förutom detta inviger vi snart de nya förskoleavdelningarna på Västangården. Ytterligare någon mer satsning på skolan kommer inom kort.

Avslutningsvis, förutom lärarna prioriterar vi i Katrineholm i år sjuksköterskor och socialsekreterare som också får mer än vad avtalet ger.

Hylla lärarjobbet!

Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

Ett av de viktigaste yrkena är lärarjobbet. Lärarnas kompetens och förmåga att fånga elevernas intresse för studieframgångar är avgörande för såväl den enskilde elevens framtidsutsikter och frihet att förverkliga sina drömmar som för Sverige och Katrineholms fortsatta samhällsbygge. Vi måste konkurrera med bra utbildade medborgare!

Därför blir jag upprörd när jag hör utbildningsminister Jan Björklund (FP) ständigt svartmåla den svenska skolan där lärare dagligen bedriver ett utvecklingsarbete för att ge alla elever goda förutsättningar att nå hög måluppfyllelse för vidare studier eller arbete.

De centrala lärarfacken beskriver ofta läraryrket som underbetalt, stressigt, de har för många arbetsuppgifter och för många elever att undervisa. Läraryrket har förändrats och kräver mer, precis som många andra yrken. Men om såväl utbildningsdepartement och de fackliga organisationerna ständigt påpekar att skolan är dålig och lärarjobbet är för tungt; vem vill då bli lärare?

Det är dags att börja prata väl om skolan och att läraryrket faktiskt är både viktigt och roligt! Annars riskerar vi att de som är kompetenta och passande för läraryrket gör andra yrkesval, vilket försämrar våra barn och ungdomars rätt till en stimulerande och kvalitativ utbildning.

I Katrineholm satsar vi på lärarna genom högre löner, bättre pedagogiska verktyg i form av datorer till alla lärare och bildningsnämnden kommer för att lyfta goda exempel på utvecklingsarbete dela ut kvalitetspris till arbetslag som bidrar till ökad måluppfyllelse. Vi behöver naturligtvis göra ännu mer i vår kommun för att vi ska kunna känna oss nöjda.

I Katrineholms kommunala skolor kan vi se att resultaten på nationella proven, både i årskurs 3 och 6, förbättrats i flera avseenden samtidigt som resultaten i landet fortsätter att sjunka. I Karineholm ser vi att det är lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som ger resultat.

Både vi politiker på såväl kommunal som statlig nivå måste tillsammans med lärarfacken prata gott om skolan och om lärarna.

Här kommer mitt förslag-och alldeles gratis-till ny paroll för lärarfacken. Jan Björklund kanske också kan lära sig något av detta.

Klassrum

CC by Jose Kevo

Ny paroll:
Bli lärare – Sveriges viktigaste jobb. Vi behöver dig. Tillsammans ska vi höja nivån i den svenska skolan, höja våra löner och höja läraryrkets status.