Tillväxt och växtvärk

2017 har på flera sätt varit ett unikt år. Tillväxten i Katrineholm har fortsatt och årets befolkningstillväxt var den största i modern tid. Befolkningsmålet för mandatperioden är därmed uppnått med råge, ett år tidigare än planerat. Arbetet för fler bostäder lade in en ännu högre växel. Sju detaljplaner, som sammanlagt gör det möjligt att bygga 280 bostäder, vann laga kraft. Därtill startades sex nya planuppdrag som kommer att ge ytterligare 550 bostäder. Utbyggnaden av fiberbaserat bredband, som är en grundförutsättning för tillväxt i hela kommunen, satte också ordentlig fart.

2017 var också ett framgångsrikt år när det gäller näringsliv och jobb. I rankingen av företagsklimat klättrade Katrineholm till nya höjder. Ingen annan kommun kan visa upp en så stark förbättring under det senaste decenniet. Småföretagarbarometern bekräftade också att det går bra för Katrineholms småföretag; bäst i länet och långt över rikssnittet. I april blev det klart att den amerikanska IT-jätten Amazon Web Services väljer att etablera sig vid Katrineholms Logistikcentrum och i augusti kom även beskedet från regeringen att delar av Strålsäkerhetsmyndigheten flyttas till Katrineholm. Tillsammans med andra etableringar innebär detta många nya arbetstillfällen i Katrineholm.

Tillväxten gör att den kommunala organisationen måste växa. Vi jobbar stenhårt med att bygga ut förskolan men har ändå inte hunnit med, barnantalet har växt ännu snabbare. Utbyggnaden fortsätter och fram till hösten 2019 räknar vi med att färdigställa 209 nya förskoleplatser. Även grundskolan kommer att byggas ut framöver och ett intensivt förberedelsearbete pågår. Vi bygger också fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar och snart tar vi första spadtaget för det nya äldreboendet Dufvegården med 96 platser. Tillväxten ställer oss inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. De kommande årens viktigaste fråga för kommunen kommer vara att se till att det finns tillräckligt med personal, som har rätt kompetens, trivs på sin arbetsplats och mår bra.

2017 var också ett år då vi fick flera kvitton på att kommunens miljöarbete ligger i framkant och ger resultat. I årets miljöranking placerade sig Katrineholm på elfte plats av Sveriges kommuner. Katrineholm rankades också som Sveriges tredje bästa avfallskommun, vilket inte minst det framgångsrika införandet av gröna påsen för matavfall bidragit till. I solcellstoppen, som visar effekten av installerade solceller per invånare, låg Katrineholm på femte plats av landets kommuner. Andelen miljöbilar i kommunkoncernen var också hög i Katrineholm jämfört med andra kommuner.

Mest av allt kommer vi minnas 2017 som ett jubileumsår. Firandet av Katrineholm 100 år som stad fick ett enormt genomslag och lyfte hela kommunen. Vi vill rikta ett varmt tack till alla katrineholmare, företagare, föreningar och medarbetare i kommunen som engagerade sig och bidrog till ett fantastiskt hundraårsjubileum!

Det gläder oss också att flera av de initiativ som drogs igång under jubileumsåret ser ut att bli bestående. Alla små och stora insatser som bidrar till delaktighet, gemenskap och trygghet är viktiga för en positiv samhällsutveckling. Ökad säkerhet och trygghet står högt på dagordningen och samtliga kommunala verksamheter har i uppdrag att arbeta aktivt med dessa frågor.

Slutligen känns det också mycket bra att vi återigen kan lägga ett starkt bokslut till handlingarna. Årets resultat uppgick till 32.8 miljoner kronor. Trots ett stort underskott inom vård och omsorg har vi klarat ekonomin genom att ha en buffert och beredskap att agera för att säkra ekonomin i kommunen som helhet. Liksom andra kommuner står vi inför tuffa utmaningar framöver till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre. Men i Katrineholm har vi ett bra utgångsläge. Tillväxt i både befolkning och näringsliv och en välskött och bra kommunal ekonomi ger oss en trygg grund att stå på och goda förutsättningar inför kommande år.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström.

 

Nio vänsterargument för att stoppa tiggeriet

I december 2013 tog jag ställning mot tiggeriet på min blogg. Länk till blogginlägget

Det blev ett otroligt liv i media och på sociala medier. Rasistkortet drogs direkt från framförallt vänsterdebattörer men också från andra. Jag är i dag stärkt i min uppfattning. Nedan följer ”Nio vänsterargument för att stoppa tiggeriet” som är hämtat från ett debattinlägg av Daniel Färm som är chef för S-tankesmedjan Tiden som drivs av Socialdemokraterna, LO och ABF.

  • ”Den som är satt i tiggeri är inte fri. Frihet bygger på värdighet. Och få ser fortlöpande tiggeri som värdigt. Vårt samhälles svar på den frihetslängtan som fattiga och diskriminerade människor från Rumänien och Bulgarien bär på kan knappast vara att hänvisa dem till att tigga.
  • Arbete & självständighet – inte välgörenhet. Det finns likheter mellan det kontinuerliga tiggeriets logik och ett borgerligt välgörenhetsperspektiv: fattiga människor utlämnas till någon annans välvilja. Arbetarrörelsens svar har alltid varit självständig försörjning.
  • Tiggeri – ett uttryck för över- och underordning. Fortlöpande tiggeri skapar ett extremt ojämlikt beroendeförhållande som bidrar till en allvarlig social stratifiering. Det riskerar att normalisera ojämlikheten. Att gå från ett stigmatiserande synsätt till ett mer jämlikt, som ser alla människors värde och inneboende kraft, är därför en tydlig vänsterlinje.
  • Ett medmänskligt och solidariskt stopp – inte främlingsfientligt. Att stoppa återkommande tiggeri syftar utifrån ett vänsterperspektiv till att stärka respekten för människovärdet. När främlingsfientliga spottar på människor som tigger ställer sig progressiva upp till deras försvar – och hjälper dem att resa sig upp ur förnedring.
  • Lösa problem – inte bara symptom. Enbart ett förbud löser inte problemen. Ett stopp förutsätter därför ökade insatser för värdig försörjning. Det lär bli svårt. Fattigdomen bland dessa grupper är djup och diskrimineringen allvarlig i länder som Rumänien och Bulgarien. Men arbetarrörelsens pionjärer hade aldrig uppgivet suckat ”det går inte att lagstifta bort fattigdomen” eller förordat allmosor. Orättvisor bekämpas genom bildning, politiska reformer och organisering.
  • Tiggeri är inte lösningen på fattigdomen i världen. Det är principiellt orimligt att acceptera att vissa fattiga människor från andra länder får komma hit för att försörja sig genom tiggeri, medan andra inte får det. Lösningen är istället att bidra till framtidshopp i hemländerna – trots att det på kort sikt innebär något sämre förutsättningar för den enskilde innan hen kan få en långsiktigt hållbar och värdig försörjning.
  • Tiggeriet undergräver tilltron till den fria rörligheten inom EU. Den fria rörligheten inom EU skapades inte för möjliggöra försörjning via tiggeri – utan för att underlätta arbete, studier och sociala kontakter – i andra medlemsstater. För denna grundläggande rättighet inom EU inte ska ifrågasättas (ytterligare) behöver även Sverige se till att den utnyttjas så som den var tänkt.
  • Hemländerna bär huvudansvaret. Sverige och övriga EU har gjort mycket för att få till mer hållbara lösningar för människor från Rumänien och Bulgarien som kommer hit för att tigga långvarigt – men uppenbarligen inte tillräckligt. Att alla lösningar inte är på plats är dock inte i sig ett argument för att acceptera att dagens situation får fortgå. Ett stopp för tiggeriet här skulle i kombination med mer aktiva insatser från EU öka trycket på dessa länder att ta ansvar för sina medborgare.
  • Tiggeri innebär utsatthet och utnyttjande. En del av de EU-migranter som kommer hit för att tigga utnyttjas av kriminella som har skott sig själva på andras misär. Att prostitution, kriminalitet, utpressning och slavliknande förhållanden förekommer i anslutning till tiggeriet är helt oacceptabelt, och accentuerar behovet av att stoppa det.”

Länk till debattinlägg på SVT