Rekordresultat – så här hänger det ihop

Går det att förstå Katrineholms ekonomiska rekordresultat för 2020?
Så här hänger det ihop!

Sammanfattning

Delårsrapport Katrineholms kommun 1/1-31/8 2020

Varför har kommunen så stort överskott i Delårsrapporten?

Kommunens resultat för perioden är 105,9 mnkr. Prognosen för helåret är ett överskott på 74,4 mnkr.

Det goda resultatet har flera förklaringar. Bland annat gjorde regeringen en bedömning tidigt i våras att skatteintäkterna skulle sjunka kraftigt under 2020 på grund av lågkonjunkturen och den rådande pandemin. Staten skulle då kompensera kommunerna för minskningen av skatteintäkterna. Skatteintäkterna har sjunkit under året men inte alls i den omfattning som regeringen förutspådde i våras. Kommunerna har kompenserats med statliga bidrag som motsvarar tre gånger minskningen av skatteintäkterna.

Ytterligare en anledning är att kommunen under perioden haft lägre kostnader än budgeterat. Under våren och sommaren stängde kommunen vissa verksamheter på grund av pandemin. Det innebar att vi kunde omfördela personal till framförallt äldreomsorgen. Under våren hade kommunen många medarbetare sjukskrivna men tack vare omfördelningen av personal behövde inte vikarier tillsättas. Dessutom kompenserade staten kommunernas sjuklöner. För Katrineholm handlade det om 16 mnkr för perioden. Redan då budgeten för 2020 antogs i november 2019 budgeterade kommunen ett överskott på 50 mnkr vilket bidragit till det stora överskottet. För verksamheterna är dessutom måluppfyllelsen på god väg att nås.

Var hamnar överskottet vid årets slut?

Det hamnar i det så kallade egna kapitalet. När det egna kapitalet förstärks ökar även kommunens möjligheter att självfinansiera investeringar. Det egna kapitalet är kommunens egna pengar, det vill säga inte lånade medel. Medlen kan med andra ord användas för att finansiera investeringar med egna medel istället för att låna och då få räntekostnader.

Kommuner kan enligt lag inte föra över ett överskott till kommande år för att använda i verksamheten till löpande kostnader (som exempelvis lönekostnader).

Bra lag har tur

CC. Foto: ludvig.svenfelt

CC. Foto: ludvig.svenfelt

Katrineholms Kurirens reporter skriver angående kommunens delårsbokslut att ”tursamheten” är inget att räkna med.

 Vi har i år från AFA försäkring fått tillbaka 32,5 miljoner som vi betalat in för mycket, alltså våra pengar. Är detta tur vad i så fall är otur?

 Är det otur att Katrineholm är en av Sveriges mest utsatta kommuner med för hög arbetslöshet, för stor invandring, en stor barnfattigdom (enligt Rädda Barnen), historiskt högt försörjningsstöd och många placerade på institution?

Är det tur att Lövåsens handelscentrum växer så det knakar? Är det tur att det byggs bostäder i Katrineholm? Är det tur eller otur att vi tagit fram etableringsmark för nya företag och nya jobb? Är det tur eller otur att vi byggt om och byggt ut Lövåsgården till ett toppmodernt äldreboende för stora pengar? Är det tur eller otur att vi bygger nya förskoleavdelningar? Det behövs många fler.

Ja, så där skulle jag kunna hålla på länge men det ska jag inte göra. Jag bara avslutningsvis konstaterar att vi skulle kunnat haft ännu mera tur om regeringen i stället för jobbskatteavdrag för oss som redan har det bra skickat pengarna till kommunerna för våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta. Det hade varit en väldig tur. Till sist, det är bara bra lag som har tur därför kommer vi för 9:e året i rad att i början på nästa år återigen presentera ett positivt resultat i bokslutet.

Mitt råd till Katrineholms Kuriren är tänk till en stund så går det nog att göra en betydligt bättre analys än ”tursamheten”.