Vinter-OS i Stockholm 2022!?

 

Stefan Lindeberg & Göran Dahlström

Stefan och jag hemma hos Lindebergs

Jag har tidigare inte varit speciellt insatt eller entusiastisk till att Sverige skulle ansöka om Vinter-OS i Stockholm/Åre 2022. Men efter att ha träffat och under några timmar pratat med min kusin och idrottskändis Stefan Lindeberg som är ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) så kändes det helt plötsligt realistiskt .

Jag träffade Stefan för någon månad sen i Nyköping där han bor. Stefan är uppvuxen i Katrineholm. Han blev en mycket duktig kanotist och senare förbundskapten för det svenska kanotlandslaget. Stefan är gift med min bänkkamrat från skolan, Marianne Ahl.

Jag hoppas Stefan med sin professionalitet,entusiasm och erfarenhet för idrottens skull lyckas övertyga både sponsorer och regering om att detta är helt genomförbart utan för stora ekonomiska risktaganden. Man måste natuligtvis ställa sig frågan vad betyder det för Sverige, Stockholm, Åre och alla kommuner runt om? Hur många jobb skapas? Vad gör det för bilden av Sverige? Kan vi göra detta samtidigt som vi måste bygga massor av bostäder? Äldreomsorgen ska också fram till dess byggas ut stort. Och många andra delar i samhället måste samtidigt fungera och kräver sina investeringar.

Om allt detta kan matchas tror jag att vi har skaffat oss ett gemensamt projekt som gynnar hela Sverige och gör oss stolta. Vinter-OS i Stockholm och Åre 2022 och givetvis Paralympics, visst kittlar tanken även om både Stefan och jag då är 72 år om vi får leva och ha hälsan.

Vi har inte heller haft OS i Sverige sedan 1912 då min mamma Anna-Lisa, alltså Stefans faster föddes. Så visst vore det på tiden?

Om du vill läsa mer om Vinter-OS i Stockholm 2022 kan du klicka här

Idrott och politik hör ihop

I ett tidigare blogginlägg skrev jag följande:

”Dessutom tycker jag till skillnad mot de flesta andra att idrott och politik hör ihop. Idrottsrörelsen är för jävla flat, man borde kunna uträtta mycket mer för människors lika värde. Med tanke på alla de idrottsmän och kvinnor, ledare och föreningar man har tillgång till för att skapa opinion.”

Sedan är det faktiskt så här att de flesta som sysslar med idrott blir inga lysande idrottsstjärnor. Man blir lärare, kommunalarbetare, sjuksköterska, byggnadsarbetare, journalist, politiker med mera. Men förhoppningsvis bra människor skolade i en idrottsrörelse som i vissa fall kan kompensera för den demokratiska fostran som vare sig hem eller skola kan ge.

Glöm aldrig att idrottsrörelsen står på två ben, det ena det rent tekniska och det andra demokratisk fostran.

Klicka här för att läsa vad kolumnisten Ehsan Fadakar skriver på Aftonbladet.se i dag