Äldreomsorg i toppklass

Foto: Hanna Maxstad
Foto: Hanna Maxstad

Jag har efter att vår budget presenterats fått en del frågor om vi nu bara satsar på förskola och skola och inte på äldre- och handikappomsorgen. Svaret är att vi satsar stort även på äldre och handikappade.

Det senaste året har vi gjort en av våra största investeringar någonsin då vi byggt om och byggt till Lövåsgårdens äldreboende till  en toppmodern anläggning för 130 miljoner kronor.

Nästa år bygger vi för handikappomsorgens del ett nytt boende för 9,3 miljoner kronor.

Vi bygger balkonger på Panterns demensboende för 1 miljon kronor, så de gamla kan få sitta ute i friska luften.

Dessutom kommer 2 nya aktivitetsparker för våra äldre, likt den vid Furuliden, att iordningsställas. En i Stadsparken och en vid Strandgården, till en kostnad av 1 miljon kronor.

Vi ska laga mat från grunden och baka eget bröd till gamla och barn. Nästa års satsning blir 4 miljoner kronor.

Vi genomför dessutom ett pilotprojekt för personalen på Lövåsgården med möjlighet att gå från deltid till heltid eller den tid man önskar arbeta. Satsningen är 3 miljoner kronor.

Under nästa mandatperiod måste byggstart ske av ett nytt stort äldreboende för cirka 200 miljoner kronor. Där ska naturligtvis också personal anställas.

Vi har en äldre- och handikappomsorg som står sig mycket bra i förhållande till andra kommuner både vad gäller kvalitet och hur ekonomin sköts. Vi får bra betyg av boende och anhöriga.

Jag blir varm i hjärtat när jag ser hur väl omhändertagna våra äldre blir i Katrineholm.

Personalen inom äldre- och handikappomsorgen gör ett kanonjobb, trots ibland både tuffa och slitsamma dagar.
Förhoppningsvis kan vi även utöka befintlig personal något framöver.

Vi har stora utmaningar i framtidens äldreomsorg så det gäller för oss att göra rätt nu så det blir bra i även i framtiden.

Bättre mat till barn och gamla

Foto: Hanna Maxstad

Foto: Hanna Maxstad

I dag känner jag mig riktigt glad. Det är inte varje dag som jag tycker att det jag och andra politiker sysslar med gör skillnad. Men det vi nu har bestämt oss för att göra för att barn och gamla ska få bättre mat är en sådan sak.

Vi ska öka användandet av ekologiska råvaror till 30 procent och närproducerade till 5 procent.

Vi ska till och med baka vårt eget bröd.

Vi ska laga maten från grunden och minska matsvinnet. Redan i dag pågår ett sådant projekt på Nyhemsskolan och i Forssjö skola som visat goda resultat.

Vi vet att det i dag finns ett stort intresse för mat, vad den innehåller, hur den tillagas och serveras och var den kommer ifrån. Och vi har höga förväntningar på maten inte minst beroende på alla matprogram i TV.

Jag är naturligtvis extra glad åt att vi nu har den ekonomi som behövs för att under 2014 kunna satsa 4 miljoner för att stimulera den här omställningen.

Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Nu tändas åter ljusen …..

Foto: Josefine Karlsson

Foto: Josefine Karlsson

Många Katrineholmare har hört av sig och framfört synpunkter på att det är för mörkt på vissa ställen i centralorten och att det ger en känsla av otrygghet.

Anledningen till att belysningen har släckts har varit en besparingsåtgärd. För närvarande är det var tredje gatlykta som är släckt klockan 1.00 till klockan 5.00.

Nu ändrar vi på det och från den 1 november kommer all gatubelysning att lysa igen.

För både skönhet och trygghets skull tar vi fram en ljusplan för att planera för hur vi kan belysa hus, träd med mera.

Dessutom byter vi successivt till miljövänlig belysning.

Gröna påsen till Katrineholm

Gronapasen_foto_Katrineholms_kommun

Foto: Katrineholms kommun

Nu är det dags att vi i Katrineholm tar hand om vårt matavfall. Det är en outnyttjad resurs som i stället kan bli biogas.

Vi har som målsättning i vår kommunala avfallsplan att minst 50% av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas tillvara senast år 2017.

Matavfallet ska sorteras i plastpåse med avvikande färg (optisk sortering). Detta innebär att påsarna läggs i samma kärl som det brännbara avfallet. Påsarna sorteras sedan ut maskinellt genom optisk avläsning. Jag har haft möjlighet att se detta vid ett studiebesök vid Tekniska Verken i Linköping för en tid sedan tillsammans med flera i kommunledningen.

Efter detta studiebesök på Tekniska Verken och en tidigare utredning gjord av Sörmland Vatten och Avfall AB föreslår nu Katrineholm Vatten och Avfall AB att kommunen inför optisk sortering av matavfall.

Vi kommer i kommunstyrelsen i Katrineholm att ta ställning till frågan i oktober och i kommunfullmäktige i november 2013.

Målsättningen är att Katrineholm, Flen och Vingåker fattar samma beslut i frågan och att du som bor i någon av dessa kommuner kommer att kunna börja med sortering av matavfall från och med år 2015.

Det här är ett stort och viktigt beslut för oss Katrineholmare och för miljön. Det är ett naturligt led i kommunens omställning till ett mer hållbart samhälle.

Bra lag har tur

CC. Foto: ludvig.svenfelt

CC. Foto: ludvig.svenfelt

Katrineholms Kurirens reporter skriver angående kommunens delårsbokslut att ”tursamheten” är inget att räkna med.

 Vi har i år från AFA försäkring fått tillbaka 32,5 miljoner som vi betalat in för mycket, alltså våra pengar. Är detta tur vad i så fall är otur?

 Är det otur att Katrineholm är en av Sveriges mest utsatta kommuner med för hög arbetslöshet, för stor invandring, en stor barnfattigdom (enligt Rädda Barnen), historiskt högt försörjningsstöd och många placerade på institution?

Är det tur att Lövåsens handelscentrum växer så det knakar? Är det tur att det byggs bostäder i Katrineholm? Är det tur eller otur att vi tagit fram etableringsmark för nya företag och nya jobb? Är det tur eller otur att vi byggt om och byggt ut Lövåsgården till ett toppmodernt äldreboende för stora pengar? Är det tur eller otur att vi bygger nya förskoleavdelningar? Det behövs många fler.

Ja, så där skulle jag kunna hålla på länge men det ska jag inte göra. Jag bara avslutningsvis konstaterar att vi skulle kunnat haft ännu mera tur om regeringen i stället för jobbskatteavdrag för oss som redan har det bra skickat pengarna till kommunerna för våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta. Det hade varit en väldig tur. Till sist, det är bara bra lag som har tur därför kommer vi för 9:e året i rad att i början på nästa år återigen presentera ett positivt resultat i bokslutet.

Mitt råd till Katrineholms Kuriren är tänk till en stund så går det nog att göra en betydligt bättre analys än ”tursamheten”.

Flyktingpolitiken krackelerar

Läget i Syrien är bedrövligt, folket lider. Nu måste FN och EU tillsammans med USA få slut på eländet. Jag lider med syrierna men Sverige kan inte som enda nation låta människor i Syrien söka asyl i hemlandet för att komma till Sverige.

Det räcker med att Sverige utan att fått andra länder med sig beviljar alla syrier permanent uppehållstillstånd. Vilket betyder att när man kommit till Sverige får man även ta hit sina familjer.

Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill nu att man ska kunna söka asyl i Syrien för att komma till Sverige. Både Reinfeldt och Löfven sa klart ifrån om detta i Agendas partiledardebatt.
Vad händer då? Jo – även en del samlad så kallad klokskap inom (S) går emot Löfven i asylfrågan.

Sverige ska ha ännu generösare flyktingpolitik tycker man. Det kan man sitta på sin kammare och tycka men vem ska ta ansvaret? Jo – kommunerna förstås och som vanligt bara vissa. Katrineholms skattebetalare ska stå för detta. För staten gör inte rätt för sig på långa vägar. Och var någonstans handlar Migrationsverket upp asylboenden? Jo – på Kjesäter, 275 platser och Vallmotorp, 70 platser, för vilka våra kommuner ska tillhandahålla service och inte få betalt för vad det kostar med exempelvis förskola och skola. Vi tvingas redan nu att ta för stort ansvar.

Och vad blir resultatet? Jo – folk blir förbannade och starka motkrafter byggs upp.

Nej, jag säger det igen, se till att få ordning på migration och integration så vi inte i Sveriges kommuner skapar ett motstånd som vi inte kommer att rå på. För då tvingas vi till en annan politik. Titta vad som händer i Norge, Dannmark och övriga Europa.

Avslutningsvis vill jag inte bli dunkad i ryggen av er främlingsfientliga, ej heller bli uthängd som rasist av media och vänsterdebattörer. Den här frågan är mycket viktigare än att försvinna in i er förenklade värld. Ska vi få folks respekt så se helheten och förstå att det är framtida solidaritet med människor som flyr från krig och katastrofer det handlar om.

Jag vill inte heller om några år kunna luta mig tillbaka och säga, vad var det jag sa.