Flyktingpolitiken krackelerar

Läget i Syrien är bedrövligt, folket lider. Nu måste FN och EU tillsammans med USA få slut på eländet. Jag lider med syrierna men Sverige kan inte som enda nation låta människor i Syrien söka asyl i hemlandet för att komma till Sverige.

Det räcker med att Sverige utan att fått andra länder med sig beviljar alla syrier permanent uppehållstillstånd. Vilket betyder att när man kommit till Sverige får man även ta hit sina familjer.

Centerpartiet, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill nu att man ska kunna söka asyl i Syrien för att komma till Sverige. Både Reinfeldt och Löfven sa klart ifrån om detta i Agendas partiledardebatt.
Vad händer då? Jo – även en del samlad så kallad klokskap inom (S) går emot Löfven i asylfrågan.

Sverige ska ha ännu generösare flyktingpolitik tycker man. Det kan man sitta på sin kammare och tycka men vem ska ta ansvaret? Jo – kommunerna förstås och som vanligt bara vissa. Katrineholms skattebetalare ska stå för detta. För staten gör inte rätt för sig på långa vägar. Och var någonstans handlar Migrationsverket upp asylboenden? Jo – på Kjesäter, 275 platser och Vallmotorp, 70 platser, för vilka våra kommuner ska tillhandahålla service och inte få betalt för vad det kostar med exempelvis förskola och skola. Vi tvingas redan nu att ta för stort ansvar.

Och vad blir resultatet? Jo – folk blir förbannade och starka motkrafter byggs upp.

Nej, jag säger det igen, se till att få ordning på migration och integration så vi inte i Sveriges kommuner skapar ett motstånd som vi inte kommer att rå på. För då tvingas vi till en annan politik. Titta vad som händer i Norge, Dannmark och övriga Europa.

Avslutningsvis vill jag inte bli dunkad i ryggen av er främlingsfientliga, ej heller bli uthängd som rasist av media och vänsterdebattörer. Den här frågan är mycket viktigare än att försvinna in i er förenklade värld. Ska vi få folks respekt så se helheten och förstå att det är framtida solidaritet med människor som flyr från krig och katastrofer det handlar om.

Jag vill inte heller om några år kunna luta mig tillbaka och säga, vad var det jag sa.