Nu är det allvar

Vi har nu en samhällssmitta av Coronaviruset, vilket betyder att viruset finns och sprids överallt bland oss. Nu prövas vi om vi är så kloka att vi kan ta till oss myndigheternas rekommendationer och leva därefter. Alltså om vi klarar att följa sunt förnuft och folkvett.

Jag kommer här att ta upp två delar, den kommunala organisationens situation och det personliga ansvaret. Nu handlar det om liv och död.

I kommunen går vi nu in i ett nytt skede. Från att ha haft smittan på några få ställen inom äldreomsorgen ser vi nu en omfattande spridning. Inom äldreomsorgen finns både de som är sjuka och vårdas på sjukhus/intensiven och de som har varit sjuka och börjar tillfriskna. Från kommunens sida går vi inte ut med hur många det är som är smittade eller var de finns, det gör vi aldrig. Istället får anhöriga till dem som smittats en kontakt direkt.

-Har någon eller några avlidit?, blir frågan. Ja, några har avlidit. Regionen redovisar dock inte från vilken kommun de avlidna är. Oavsett var de avlidna är hemmahörande så vill jag framföra mitt varma deltagande i sorgen efter familjemedlemmar som gått bort.

Vi har en fantastisk personal inom äldreomsorgen och chefer som gör ett mycket bra jobb. Organisationen gör en enastående kraftansamling nu för att våra äldre ska få ett bra omhändertagande i en svår tid. Men vi behöver hjälp i kommunen. Vi har högre sjukfrånvaro än normalt och börjar nu flytta över personal från andra förvaltningar till vård och omsorg. Vi anställer också ny personal. Anställningsintervjuer pågår hela tiden vilket är jättebra, men vi kommer att behöva fler. Så jag uppmanar alla som tror sig ha möjlighet att ge oss ett handtag att höra av er.

Ett intensivt arbete pågår även med att få fram tillräckligt med skyddsutrustning. Här behöver vi hjälp från näringslivet. Så hör av er byggföretag, entreprenadföretag, målare och andra om ni kan bidra med skyddsmasker, skyddsrockar, visir, handsprit eller annat. Vi ringer också runt till er i näringslivet. Skyddsutrustning tas emot av vård- och omsorgsförvaltningen på Upplandsgatan.

Vi står inför några väldigt tuffa månader nu och solidariteten sätts på prov. Jag som snart fyller 70 år och alla 70-plussare har ett alldeles speciellt ansvar. Vi måste alla ta till oss och följa de riktlinjer som nu gäller.

Minska de sociala kontakterna och sluta träffa barn och barnbarn. Om du ändå gör det, så gör det utomhus och med långt avstånd. Men gör det helst inte.

Sluta att springa runt i affärerna, det kan någon annan göra åt dig. Stöd de lokala butikerna och se till att den som handlar åt dig handlar lokalt. Undvik att överhuvudtaget träffa folk om du inte måste.

Vi måste tillsammans ta ansvar för belastningen av sjukvården och att inte sätta sjukvården i ett läge där de måste börja prioritera vem som ska få vård och vem som ska väljas bort.

Nu är det allvar, detta kanske är det allvarligaste vi får uppleva. Och det hänger på dig och mig hur vi tar oss igenom detta tillsammans.

Våra barn och barnbarn finns kvar när krisen är över. Men då måste du och jag också finnas kvar för dem. Jag saknar att få krama mina små fina barnbarn nu, men jag har något fantastiskt att längta till. För efter detta kommer naturligtvis en tid av optimism och framtidstro. Både för oss som enskilda och för hårt ansatta företag och anställda som nu lever mellan hopp och förtvivlan. Det finns en tid efter Corona, som inte är alltför avlägsen.

Både mina far- och morföräldrar och mina föräldrar var katrineholmare. De fick uppleva tider av krig i vår närhet, sjukdomar, hungersnöd och elände som de tog sig igenom. Och de gav mig en bra grund att bygga vidare på. Nu är det vår tur att på ett vuxet och klokt sätt göra detsamma för våra barn och barnbarn och även för våra äldre familjemedlemmar. Nu visar vi att det solidariska Katrineholm står starkt och tryggt.

Ta hand om dig själv och ta hand om varandra.

Tack.

Så förbättrar vi pendlingen

Nya tåg, nya spår och bättre parkeringsmöjligheter. Våra gemensamma insatser från staten, regionen och kommunen ska förbättra tågpendlingen för Katrineholmarna. Klimatsmart resande är en central del i ett Socialdemokratiskt samhällsbygge.

Många Katrineholmare pendlar redan till jobbet med tåg. Den rörligheten har definitivt kommit för att stanna. Som en växande kommun med ett bra geografiskt läge kommer av allt att döma ännu fler att pendla till jobb och studier framöver. Vi ser det som positivt och arbetar för att det ska bli enklare och bekvämare. Med tågpendling blir arbetsmarknaden vidare och jobbmöjligheterna bättre för kommuninvånarna, samtidigt som företag och andra arbetsgivare får tillgång till arbetskraft och kompetens från ett större område. Därför jobbar vi tillsammans på olika nivåer för att stärka pendlingsmöjligheterna.

För att förbättra den klimatsmarta tågpendlingen har vi vidtagit en lång rad åtgärder och kommer att genomföra ännu fler. Genom att öka den statliga budgeten för infrastruktur tar vi krafttag mot det eftersatta underhållet och vidtar åtgärder för att öka kapaciteten. Många insatser har de senaste somrarna genomförts i Stockholm. Spår och växlar har bytts ut mellan Katrineholm-Norrköping och Katrineholm-Västerås. De kommande åren fortsätter arbetet med fler förbigångsspår och nya kontaktledningar på västra stambanan. Gemensamt för detta är att insatserna leder till ökad kapacitet och förbättrad punktlighet.

Nya tåg är en annan viktig insats som regionen fattat beslut om och som nu successivt införs i trafiken. Komforten blir högre när de nya dubbeldäckartågen införs på såväl Sörmlandspilen till Stockholm och på Uven till Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping Varje tåg består av fyra dubbeldäckade vagnar och har plats för 333 sittande passagerare. Komforten är högre än i dag med ljuddämpande och halkfria mattor, luftkonditionering och WiFi. Alla platser har individuella läslampor och dubbla eluttag. För den som vill ta med cykel kommer det att vara möjligt.

Vid Katrineholms C görs insatser för att underlätta för tågpendlingen. Ett nytt och stort parkeringshus byggs på norra sidan om järnvägen för att garantera tillräckligt antal parkeringsplatser för pendlare som behöver ta bilen till stationen. På norr förstärker vi även med ett nytt cykelgarage i parkeringshuset.

Tillsammans med regionen jobbar kommunen aktivt med att säkra tillräcklig trafik på tider som är viktiga för Katrineholm. Gemensamt jobbar vi vidare för Katrineholmarnas bästa, oavsett på vilken politisk nivå vi verkar.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med Monica Johansson (S), Regionstyrelsens ordförande och Fredrik Olovsson (S) Finansutskottets ordförande.

Att bli sedd

”EQT-veteranen: ”Finans är enklare än att leda industri”

Under sina 24 år på EQT har Jan Ståhlberg varit med om 150 bolagsaffärer för 40 miljarder euro. I en öppenhjärtig intervju med Realtid berättar han om hela sin karriärresa – från Katrineholm till möten med potentater i Hongkong och regeringsmedlemmar i USA.

sön, 2018-12-02 07:24
– Wallenbergsfären har alltid varit bra på att ta till sig fattiga talanger, säger Jan Ståhlberg, medgrundare och partner i riskkapitalbolaget EQT som han nu lämnar efter 24 år vid rodret, senast som vice ordförande.

När bolaget startades med hjälp av familjen Wallenberg satte Peter ”Pirre” Wallenberg ett villkor:

– Ni har bara ”corporate finance-folk”. Ni måste ha någon som varit ute i verkligheten.

Jan Ståhlberg, då rekordung finanschef på SKF, fick ett samtal av EQT:s medgrundare Conni Jonsson. Var han intresserad?

– Jag älskade SKF men tackade ja.

Då startade också en av Sveriges mest remarkabla karriärer inom svenskt riskkapital. Men tillbaka till ”Pirres” kloka beslut. För det verkliga livet det har Jan Ståhlberg upplevt mer än de flesta. Bråd död och fattigdom har präglat hans uppväxt, utan tvekan till gagn för hans arbete.

Vi träffas uppe på det flotta kontoret på Hovslagargatan 3 på Blasieholmen. I ett hus från 1889 med utsikt mot vattnet och Skeppsholmen har EQT ultramoderna lokaler i tre våningar. Varje konferensrum bär namnet på bolagets mest lyckade affärer, till exempel Comhem, Stjärntv eller Perlos. Den finaste affären, läs den mest lönsamma, var Tognum som också är det största rummet.

När jag ska fotografera Jan Ståhlberg, stående eller sittande, börjar han skoja om sin längd. Trots att han bara är 1,68 cm i strumplästen har han ett grundmurat självförtroende. Varifrån kommer det?

Jan Ståhlberg förlorade sin pappa och sin syster just när livet skulle börja. Han var sju år gammal då det lilla torpet som SKF hyrde ut till anställda började brinna. Det var fel på murbruket.

– Mamma vaknade och hann få ut mig. Taket rasade in på pappa och Lena. Mamma sprang tillbaka för att rädda dem.

Mamman fick svåra brännskador och följdsjukdomar vilket skulle förstöra resten av hennes liv. Hon dog redan vid 43 års ålder av en hjärtinfarkt.

– Men jag minns aldrig att jag såg henne gråta, hon var oerhört positiv, hon gav mig ett stort ansvar och sa: Jan, det enda jag vill är att du gör så bra du kan.

– Jag ville inte vara mamma till belastning, jag måste pinna på.

I Jan Ståhlbergs liv finns inga försuttna chanser eller obegagnade möjligheter. Det kan bero på den kärlek han fick av mamma och mormor och senare av moster och morbror. Han citerar ofta sina nära och kära, så enträget att han verkar stå i evig i tacksamhetsskuld till dem. Han växte mestadels upp hos sin moster intill Backavallen, den kända bandy-och fotbollsplanen, i Katrineholm. Tacksamhet har han också till det svenska samhället som gjorde det möjligt för mamman att få vård, att få dialys, att kunna leva.

Det var indirekt pappans död som fick honom intresserad av ekonomi. På den tiden ärvde barnen sina föräldrar om inget testamente fanns. Från sjukhussängen fick mamman omedelbart se till att teven såldes så de hade mat för dagen. Den sju år gamle Jan ärvde halva bohaget och pappans livförsäkring som sattes in på banken och spärrades av överförmyndaren.

Här följer några viktiga lärdomar från Jan Ståhlbergs uppväxt.

1. Sparsamhet är en dygd

När han upptäckte den dåliga avkastningen på bankkontot började han intressera sig för pengar.

– Vi får spara, sa hans mamma.

– Vi investerar i aktier, sa Jan.

– Bara om du lär dig något om aktier, satte hon som krav.

Han började läsa Svenska Dagbladets börskolumner, Aktiespararen, Affärsvärlden. Den första aktie han köpte var Sandvik.

Kassabok hade han redan fört i flera år – och det sitter i: Kontrollen och sparsamheten. Han säger att han spenderar oerhört mycket mindre på sitt privata leverne än människor i samma förmögenhetskategori.

2. Värdet av att planera framåt – och schack

Idag är han ordförande i Schackakademien. Det beror på att han som liten spelade schack.

– Människor gör ofta det felet att de bara tänker på vad de själva vill.

Schackspelandet lärde honom värdet av att planera, att förstå att den mittemot tänker minst lika strategiskt, och även vill något. Dessutom lärde han sig att ta konsekvenserna av sitt handlande.

– När du gjort ditt drag går det inte att ångra sig eller flytta tillbaka schackpjäsen.

Han ogillar också ”unforced errors”, det vill säga fel som begås när man inte är under press, till exempel en okoncentrerad retur utanför baslinjen i tennis.

3. Att bli sedd

Göran Dahlström, idag Katrineholms kommunalråd, tränade honom i fotboll och lärde honom mycket om ledarskap. Han kunde skrika ”det är ditt fel Ståhlberg” så det ekade över hela Backavallen. Men efteråt satte tränaren sig ner med varje spelare och talade om förbättringar.

– Det är viktigt att bli sedd. Det blir du i idrotten.

4. Handelshögskolan i Stockholm

– Handelshögskolan förändrade mitt liv.

I den miljö Jan Ståhlberg växte upp fanns inte en ekonom inom synhåll, ingen hade hört talas om Handelshögskolan. Men när han gjorde lumpen mötte han en själsfrände i Björn Danckwardt-Lillieström som var lika intresserad av aktier (de är fortfarande vänner). Jan fick rådet att söka till Handels – med ett löfte. Om han klarade av att komma in på skolan skulle han få bo gratis hos Björns föräldrar. Sagt och gjort, så fick det bli. Snart fick han ett stipendium för ett år på Stern School of Business i New York dit Jan senare återkom med sin familj. Det var när han arbetade på EQT:s kontor för mellanstora bolag år 2014.

5. Skygglapparna på

På Handels skrev Jan Ståhlbergs grupp en uppsats om prissättning av optioner. Denna belönades med ett pris vilket delades ut av Electrolux-chefen Hans Werthén och prinsessan Christina. Jan säger att han fortfarande får nypa sig i armen då och då – att han, Jan från Katrineholm, får träffa potentater från hela världen. Igår var han i Hongkong, i förrgår träffade han regeringsmedlemmar i USA, och så vidare. Men han bestämde sig tidigt för att inte stanna kvar vid Västra och Södra Stambanans knutpunkt.

Fem somrar i rad rensade han rabatterna i Katrineholms kommun. Detta Sisyfos-arbete – när en rabatt var klar hade ogräset växt upp i nästa – gav honom insikten och drivkraften att han ville något annat i livet. Ibland tycker han själv att han haft skygglappar på sig, att han varit en ambitiös tråkmåns, kanske även en nörd. På Stern tog han reda på vilken litteratur som skulle pluggas in, satte sig på sitt rum, läste och tentade. ”Det stora äpplet” utforskade han överhuvudtaget inte. Under hans tio år på SKF fanns det år när han aldrig tog ut en enda semesterdag.

Samtidigt ger han intryck av att inte ha haft några konkreta mål – han säger att han gjorde allt med högsta betyg men utan att veta vart det skulle leda.

6. Vikten av en läromästare som ser ens potential

Mauritz Sahlin legendarisk vd för SKF mellan 1985 och 1995 tog honom under sina vingar. Liksom sin pappa arbetade Jan på SKF Stål i Hällefors. Han var bland annat produktionscontroller och i olika etapper ekonomiansvarig. 29 år gammal blev han utnämnd av Mauritz till finanschef på Ovako, då ägt av SKF. Jan Ståhlberg minns hur det mumlades i styrelserummet: ”Ska grabben bli chef?”

– Jag var inte mogen men Mauritz lyfte fram mig. Vi förlorade 1,4 miljarder kronor varav extraordinära kostnader var 600 miljoner kronor. Jag skulle sitta och slå på min kalkylator och bestämma över vilket bruk jag skulle dra ett streck. Jag tvingades lägga ner både stålverket i Luleå och i Imatra. Om vi inte gjort det hade Ovako inte funnits kvar idag. Men jag var med om att förstöra arbetarnas liv på orten.

Det tog nattsömnen ifrån honom, det blev en hel del av att ligga och vrida sig i sängen. På dagen blev han bland annat blev omringad av 200 arga stålarbetare i Luleå. Det slutade väl.

Mauritz Sahlin är en viktig person för honom.

– Han är en rättskaffens läromästare. Hans lön låg 40 procent under storbolagscheferna men han vägrade att ta en löneförhöjning så länge som han tvingades säga upp anställda i bolaget.

En del från läromästaren måste ha smittat av sig på Jan Ståhlberg. Omdömena om Jan Ståhlberg är: ”Han är schysst och mycket smart.”

Hans första affär ”Brukens Verkstäder”, ett bolag som han kände till via SKF, och som skulle komma att bli en av EQT:s mer lönsamma, förklarar han med ”att aktiemarknaden begrep inte vad Brukens höll på med, men kassaflödena var starka.”

Brukens började som en serviceinrättning för härdning av stål 1946 och var gemensam för sex av de stora stålverken: Fagersta, Sandviken, Hellefors-Hofors, Söderholm, Wikmanshyttan och Uddeholm. Första juni 1995 lade EQT bud på det lilla börsbolaget. Ugnarna för värmebehandling av metaller var då spridda över hela landet och ingen kund stod för mer än en procent av omsättningen. Sandvik och SKF:s ugnar som var underutnyttjade förvärvades mot att bolagen fick behandla sitt stål till en betydligt lägre marginalkostnad. Nya kunder tillkom. Dessutom ökade efterfrågan på lättare metaller i samhället och därmed på värmebehandling. Genom att stoppa in flera respekterade näringslivsprofiler som Mauritz Sahlin i Brukens styrelse vågade plötsliga bolag som Ford lägga över behandlingen av samtliga sina startmotorer.

1997 sålde EQT det ”nya Brukens” till Bodycote i Cheshire, världens ledande bolag på härdning av stål. Investeringen hade mångdubblats. Efter den följde Perlos. Jan Ståhlberg var ansvarig för EQT:s finländska verksamhet då ägarfamiljen i Perlos med 200 medlemmar knackade på dörren. Perlos som gjorde skalen till Nokias mobiltelefoner krävde för stora investeringar. Det blev snabbt affär. Men minst 20 procent av omsättningen fick årligen investeras i bolaget. Trots detta blev det ett ännu finare utfall än Brukens.

7. Fokus på vändningar 

– Jag kröp i stålugnar och drog ner kostnader. Men allmänt sett är finansjobb enklare än att leda ett stort industriföretag. Färre ledarskapsutmaningar. Det handlar mest om att få personalen att prioritera rätt.

Conni Jonsson bestämde nu att det skulle bli mindre krypa i stålugnar.

Jan Ståhlberg skulle bli ansvarig för ”deals” och till dags dato har han genomfört transaktioner för cirka 40 miljarder euro. Han blev bolagets turnaround-specialist.

Han var chef för EQT i Asien och senare arbetade han på EQT i USA med medelstora bolag. Med sin familj var han bosatt tre år i New York. När han 2017 kom tillbaka till Stockholm hade firman dubblat antalet anställda. Han kände inte längre samtliga, han satt inte längre med i några kommittéer och han beslutade att lämna.

I hans C.V.  återfinns en man med en ovanlig bredd: med tio års erfarenhet av operativ verksamhet, som varit med om att starta och driva EQT i 24 år, som startat nya verksamheter ute i världen, som specialiserat sig på turn arounds, och som jobbat mycket med strategi och devisen ” i motvind vässas förmågan”. Jan Ståhlberg har varit med om 150 riskkapitalbolagsaffärer. Han är inte rädd för att inte ha fullt upp i framtiden. I dag sitter han i bland andra Trelleborgs styrelse, Dunkerska stiftelsen, Bactiguard och ITB Medical, ett forskningsbolag som vill förhindra avstötning av organ. Det sista är för att hedra sin mamma som hade långvariga medicinska problem.

Tillbaka till självförtroendet.

– Det finns få situationer där jag inte kan tillföra något, säger han.

Hur han fått detta självförtroende, hur han lyckats så väl, bördig från Katrineholm som han inte besökt på tio år, har att göra med att egentligen är ingenting ett bekymmer för Jan Ståhlberg – det finns alltid värre saker i livet, det har han fått erfara.

Och tillbaka till Wallenbergsfären som så klokt gett chansen till flera fattiga talanger och till ett antal lantisar, inte bara Jan Ståhlberg, utan även Conni Jonsson från Östergötland, Lars Wedenborn från Gotland, Börje Ekholm från Västervik… men det kan bli en historia i sig. Det var i varje fall insiktsfullt av ”Pirre”.”

Tio snabba frågor
Ålder: 56
Bor: Stockholm
Familj: Ja
Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm och New York University
Karriär: SKF, EQT
Inkomst/lön: Mycket hög
Drivkraft: Att alltid göra sitt bästa
Karriärtips: Jobba hårt
Livstips: Var sann mot dig själv och andra

Skänker pengar till: Amnesty International, Bris, Door Step School Mumbai, Peter Wallenberg Foundation for Salesmanship and Entrepreneurship, Schackakademien.

Läs allt om:
Peter Wallenberg, Jan Ståhlberg, Mauritz Sahlin, Conni Jonsson, Lars Wedenborn, EQT, Handelshögskolan, Göran Dahlström, Björn Danckwardt-Lillieström, Perlos, Brukens Härdverkstäder, Backavallen, Katrineholm

Mitt första maj-tal 2018

Välkomna och välkomna till Stadsparken som den 6 juni slår upp portarna till den nya restaurangen som kommer att drivas av Tommy Myllymäki. I vårt fantastiska Katrineholm som förra året firade sina första 100 år.
Härifrån startar också Katrineholms andra Pride-parad på lördag.
Hela sommaren händer det saker här i parken.

Idag tågar vi under parollen Tillsammans för trygghet. Det handlar om trygghet på jobbet och i vardagen. Trygga anställningar, trygg förvissning om att vården finns där när man behöver, och att polisen kommer när man ringer.
Vi demonstrerar under den parollen för att vi vet att trygga människor vågar tro på framtiden.

Vi ska använda den styrka som nu finns i svensk ekonomi till att genomföra det största trygghetsprogrammet i modern tid. Vi ska förstärka välfärden. Vi ska besegra den organiserade brottsligheten och visa att samhället är starkare än dom kriminella.

Och vi ska förbättra integrationen så att nyanlända kommer i jobb snabbare, så att vi får ett mer jämlikt och sammanhållet samhälle för oss alla.

Här i Katrineholm bygger vi bostäder, skolor, förskolor, äldreboenden och LSS boenden och till och med ett parkeringshus.

Vi kommer att lyfta och utveckla en helt ny stadsdel på norr.

Katrineholm växer och växer ihop med Stor Stockholm och då måste också pendlingen med tåg vara smidig. Det är en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater.

Vi har en välskött och bra ekonomi.

Företagsklimatet blir bättre och bättre. Stora och små företag väljer Katrineholm och jobben blir fler.

Vi börjar se Logistikcentrums dragningskraft.

Amazon Web Services är en av dom som bygger verksamhet här.

Delar av Strålsäkerhetsmyndigheten kommer också till Katrineholm och etablerar sig i centrum.

Vi bygger attraktionskraft med bland annat belysning på vintern och blommor på sommaren.

Vi bygger säkerhet, se bara på gamla genomfarten och Nya Talltullen som invigs 25 augusti.

Vi är en kommun med bra tillväxt, men också växtvärk.

För 4 år sedan gick vi till val på att skapa fler jobb. Idag går 250 tusen fler svenskar till jobbet varje dag.
Arbetslösheten i Sverige är nu den lägsta på 10 år.
Ungdomsarbetslösheten den lägsta på 15 år. Få saker gör en socialdemokrat lika glad!

Här i Katrineholm sjunker också arbetslösheten men inte tillräckligt snabbt. Här krävs ännu hårdare jobb för att få folk i arbete.
Men vi vet alla vilken stor uppgift som ligger framför oss. Inte bara för att de som beviljades uppehållstillstånd under flyktingkrisen ska kunna arbeta och bli en del av samhället. Utan också för att göra upp med den segregation som fått växa sig större under decennier.

Jag var tidigt ute och pekade på att vi skulle ha ordning och reda i migrations- och integrationspolitiken. Jag var tydlig med att alla kommuner i Sverige skulle ta sitt ansvar och att alla länder i EU skulle ta sitt. Hade man lyssnat på mig då hade inte de krafter och de högerpartier som vi kan se i dag vuxit sig så starka. Och kanske på sikt göra det omöjligt för Sverige att ta sitt ansvar för människor på flykt från krig och katastrofer. För den situation vi har i dag bär media och vänsterdebattörer i sociala medier ett stort ansvar för att man alltid drar rasist-kortet.

Nu har vi lagt om migrationspolitiken, så att färre asylsökande kommer till Sverige. Nu har vi fullt fokus på att de nyanlända som redan kommit, ska komma i jobb snabbare.

Vår enkla devis är: alla som kan jobba ska jobba. För genom en egen försörjning ökar din frihet. Genom skatten på din lön är du med och bidrar till välfärden. Genom kollegorna lär du dig språket och hamnar i ett sammanhang. Genom jobbet sker integrationen!

Därför skapar vi stora möjligheter:
– Fler platser för utbildning och praktik.
– Upprustade och trygga bostadsområden.
– Starkare skolor, utan religiös påverkan.

Men vi behöver också ställa tydliga krav.
– Vi kräver att alla som erbjuds stöd, också ska anstränga sig för att lära sig svenska.
– Och vi kräver av alla som är del av vårt samhälle, oavsett om de är födda i Syrien, Sollefteå eller i Katrineholm,
att respektera jämställdheten, och varje ung människas rätt att välja sin egen väg i livet.

Alla ska kunna kräva sin rätt – men också göra sin plikt.

Det var socialdemokratins linje förr, och det gäller lika väl framöver!

Vi ska stå upp mot dem som vill använda invandrare som ett bräcke för att försämra villkoren på svensk arbetsmarknad.

För oss är principen glasklar:
När du jobbar ska du också kunna leva på din lön.
Vi ska inte ha några A- och B-lag i Sverige.

Vi i arbetarrörelsen, om några, vet att vanligt folk aldrig vinner på att ställa grupp mot grupp. Vi i arbetarrörelsen, om några, vet värdet av att hålla ihop!

Sverige ska vara ett ledande välfärdsland i världen. Men 8 år av borgerliga skattesänkningar satte sina spår. Därför har vi bytt riktning på politiken. Vi har satt stopp för stora skattesänkningar för de rika, privatiseringar och nedskärningar.

Vi har istället prioriterat välfärden!

Vi har höjt barnbidragen. För första gången på 10 år.
Vi har sänkt skatten för en och en halv miljon pensionärer.
Här i Katrineholm genomför vi också den största jämställdhetsreformen någonsin-Heltid som norm. Men vi är inte nöjda med det. Vi har lovat att helt avskaffa den orättvisa skillnaden i beskattningen av pensioner år 2020. Ingen ska behöva se sina gamla föräldrar bli fattiga.
Äldre ska hedras, inte straffbeskattas.

Vi satsar också på kommunerna och landstingen – för att de ska kunna anställa fler i skolan och omsorgen.

Och idag vänner, jobbar 100 000 fler i välfärden jämfört med när Regeringen tillträdde. Men valet i höst kommer till stor del att handla om sjukvården.
I Sverige ska du få bra och snabb vård när du behöver det, oavsett vem du är och var du bor. Det är en central del i vårt trygghetsprogram.

Vården ska vara lika bra i Lycksele, Katrineholm som i Lund. Och det är därför som vi nu skjuter till en halv miljard årligen till cancervården – i hela landet. Det är därför vi lovar att investera i 14 000 fler vårdanställda – i hela landet. Det är också därför som vi vill investera i fler ambulanser och ambulanshelikoptrar, för att skapa en tryggare och mer tillgänglig vård – i hela landet.

För oss Katrineholmare är Kullbergska sjukhuset en av de viktigaste trygghetsfaktorerna i vår kommun. Kullbergska är ett fantastiskt sjukhus som vi Katrineholmare står enade bakom oavsett partifärg.

Vänner, sjukvård i världsklass ska inte vara ett rikemansprivilegium. Inte heller något storstadsprivilegium.
Det är en rättighet som gäller alla i landet.

Svensk skola ska vara en plats där alla barn får möjlighet att lära sig så mycket det bara går.
Vilka dina föräldrar är, var du bor ska inte avgöra dina möjligheter att klara skolan. Skolan ska vara en möjligheternas plats – för alla barn. Då behöver det vara lugn och ro i klassrummet. Det behöver finnas mer personal.

Därför ska vi stoppa vinstjakten i svensk skola, så att resurserna används till just detta. Här har vi väljarkåren med oss. En majoritet av svenskarna vill ha bort vinstjakten.
I grunden handlar det om för vem skolan ska vara till för.
Är den till för eleverna – eller är den till för riskkapitalisterna?
Konstigt nog så råder det delade meningar om den saken.

För oss är det självklart att våra gemensamma skattepengar ska gå till fler lärare i skolan och fler undersköterskor i omsorgen.

Vi Socialdemokrater har ett klart besked: pengarna till välfärden ska stanna i välfärden.

Här i Katrineholm vill vi dessutom inte ha några religiösa friskolor.

Vi jobbar i Katrineholm oförtrutet vidare med att betygen för våra elever ska höjas och att kunskapsmålen ska nås.Det krävs tålamod och det görs ett fantastiskt jobb i våra förskolor och skolor.

Vi bygger dessutom ut förskolan nu med 290 platser fram till hösten 2019 och sätter spaden i backen för två nya skolor och ett nytt äldreboende, Dufvegården, börjar byggas i höst med 96 platser.

Så det krävs mycket ny personal både för att vi bygger ut men också för att ersätta alla som går i pension.

De kommande årens viktigaste fråga för kommunen kommer att vara att se till att det finns tillräckligt med personal, som har rätt kompetens, trivs på sin arbetsplats och mår bra. Vi har aldrig i Sverige stått för en sådan demografi med så många gamla och så många barn. Hela Sveriges viktigaste fråga kommer att både i näringsliv och offentlig sektor vara kompetensförsörjningen.

Men i Katrineholm har vi ett bra utgångsläge. Tillväxt både i befolkning och näringsliv och en välskött och bra ekonomi ger oss en trygg grund att stå på och goda förutsättningar inför kommande år.

Idag ser vi en växande oro för brott och kriminellas framfart. Det gör vi även här i Katrineholm.
Det påverkar hela samhället, förtroendet vi känner för rättsapparaten och tilliten människor emellan. På landsbygden ser vi internationella stöldligor, som begår inbrott, och stjäl båtmotorer, bildelar och jordbruksmaskiner. Och i storstäderna ser vi en allt råare gängkriminalitet.

Vår kamp mot brottsligheten ska vara kompromisslös.

I Katrineholm kommer vi för trygghetens skull att sätta upp fler kameror. Om det behövs och polisen bedömer läget sånt har vi budgeterat utrymme för ordningsvakter på stan.

I Katrineholm vill vi också införa förbud mot tiggeri.

Att ge sig på någon annan måste få kännbara konsekvenser. Därför har vi skärpt straffen för flera våldsbrott. Därför har vi fördubblat lägsta straffet för grovt vapenbrott.

Vårt budskap till de kriminella är: Inskränker du vår trygghet, så tar vi ifrån dig din frihet!

Det trygghetsprogram som vi Socialdemokrater nu lanserar innefattar fler poliser och ökat stöd till domstolar och åklagare.
Men att bara satsa på fler poliser och hårdare straff kommer inte att göra jobbet. Det säger polisen själva.

Vi behöver angripa problemen från roten. Vi måste hålla de unga killarna borta från gängen, se till att de klarar skolan, får jobb, blir ansvarsfulla medborgare. Vi behöver se till att det finns alternativ.

Vi vet att skolan är avgörande och att tidiga insatser gör skillnad. Men det kan också vara fritidsgården, fotbollsföreningen eller musiken som spelar den där avgörande rollen. Alla goda krafter behövs.

Föreningslivet i Katrineholm är fantastiskt. Så många ideella krafter som gör så mycket för sina medmänniskor. Vi är en föreningstät kommun. För alla som vill finns det något, från barn till pensionärer. Allt från kultur, musik till idrott. Vårt föreningsliv är kittet i samhällsbygget i Katrineholm.

Jag är otroligt stolt att genom hela livet varit en del av Katrineholms föreningsliv.

Men utvecklingen går inte att vända över en natt.
För att skapa trygghet och sammanhållning krävs långsiktighet.

Men tillsammans, vänner, ska vi vända utvecklingen.

Samhället är starkare än brottsligheten, och allra starkast är vi när vi håller ihop!

Det kommer att bli en ordentlig fajt i höstens val. Vi kommer att attackeras hårt. Vi ska stå emot de politiska krafter som vill splittra oss, som istället för trygghet, vill skapa otrygghet för vanligt folk. Vi ska inte vara rädda för hård och rak debatt!

Så det är dags att visa på vägvalet!

Antingen får svenska folket välja högerns linje,
med lägre löner, högre hyror och svagare välfärd,
och där de nya resurserna går nästan oavkortat till de rika.

Eller vår linje, där vi använder vår starka ekonomi till att genomföra det största trygghetsprogrammet i modern tid.

Det valet ska vi ta till det svenska folket.

Utifrån socialdemokratiska grundvärderingar ska vi fortsätta att göra skillnad i världen – för fred, för ekonomisk utveckling och inte minst för jämställdhet.

Vi ska göra det för att vi vet att samtal alltid är bättre än konflikt, att ekonomisk tillväxt är bättre än regression. Vi ska göra det för att flickor och kvinnor världen över har rätt att kunna leva bra liv, fria från förtryck och övergrepp.

Vänner, Sverige må vara ett litet land, men vi har en stark röst. Den ska vi fortsätta använda för att göra världen mer trygg, rättvis och jämställd!

Avslutningsvis

Låt oss minnas våra tidigare framgångar när vi tar oss an dagens utmaningar. Låt oss minnas att arbetarrörelsen har löst stora uppgifter förut. Demokrati, goda arbetsvillkor, utbildning för alla – det är saker som inte serverats på silverfat. De är saker som vi i arbetarrörelsen tagit strid för och vunnit.

Vänner, med samma beslutsamhet som vi tagit itu med gårdagens utmaningar, ska vi möta dagens problem med otryggheten.

Genom ett samlat grepp mot brotten och dess orsaker ska vi hålla ungdomarna borta från kriminalitet och gängen borta från våra gator.

Genom att satsa på välfärden, på sjukvården, på skolan, ska vi se till att göra Sverige till det unika välfärdsland vi vill och kan vara.

Genom att få nyanlända och utrikesfödda i arbete snabbare ska vi bryta segregationen.

Genom att göra den största trygghetssatsningen i modern tid ska vi ingjuta optimism och framtidstro för kommande generationer.

Vi vet vad vi kan åstadkomma tillsammans!

Vi vet vilken otrolig styrka som finns i solidariteten,
om vi alla ser vårt ansvar och gör vår del,
om vi finns där för varandra, om vi hjälps åt!

Vänner, trygghet och sammanhållning är vårt mål, frihet och jämlikhet vår vision. Låt oss tillsammans uppfylla detta!

Och nu finns bara en sak kvar. Nu vinner vi valet i kommun, region och i Sverige!

Tack för ordet.

Tillväxt och växtvärk

2017 har på flera sätt varit ett unikt år. Tillväxten i Katrineholm har fortsatt och årets befolkningstillväxt var den största i modern tid. Befolkningsmålet för mandatperioden är därmed uppnått med råge, ett år tidigare än planerat. Arbetet för fler bostäder lade in en ännu högre växel. Sju detaljplaner, som sammanlagt gör det möjligt att bygga 280 bostäder, vann laga kraft. Därtill startades sex nya planuppdrag som kommer att ge ytterligare 550 bostäder. Utbyggnaden av fiberbaserat bredband, som är en grundförutsättning för tillväxt i hela kommunen, satte också ordentlig fart.

2017 var också ett framgångsrikt år när det gäller näringsliv och jobb. I rankingen av företagsklimat klättrade Katrineholm till nya höjder. Ingen annan kommun kan visa upp en så stark förbättring under det senaste decenniet. Småföretagarbarometern bekräftade också att det går bra för Katrineholms småföretag; bäst i länet och långt över rikssnittet. I april blev det klart att den amerikanska IT-jätten Amazon Web Services väljer att etablera sig vid Katrineholms Logistikcentrum och i augusti kom även beskedet från regeringen att delar av Strålsäkerhetsmyndigheten flyttas till Katrineholm. Tillsammans med andra etableringar innebär detta många nya arbetstillfällen i Katrineholm.

Tillväxten gör att den kommunala organisationen måste växa. Vi jobbar stenhårt med att bygga ut förskolan men har ändå inte hunnit med, barnantalet har växt ännu snabbare. Utbyggnaden fortsätter och fram till hösten 2019 räknar vi med att färdigställa 209 nya förskoleplatser. Även grundskolan kommer att byggas ut framöver och ett intensivt förberedelsearbete pågår. Vi bygger också fler bostäder för personer med funktionsnedsättningar och snart tar vi första spadtaget för det nya äldreboendet Dufvegården med 96 platser. Tillväxten ställer oss inför utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. De kommande årens viktigaste fråga för kommunen kommer vara att se till att det finns tillräckligt med personal, som har rätt kompetens, trivs på sin arbetsplats och mår bra.

2017 var också ett år då vi fick flera kvitton på att kommunens miljöarbete ligger i framkant och ger resultat. I årets miljöranking placerade sig Katrineholm på elfte plats av Sveriges kommuner. Katrineholm rankades också som Sveriges tredje bästa avfallskommun, vilket inte minst det framgångsrika införandet av gröna påsen för matavfall bidragit till. I solcellstoppen, som visar effekten av installerade solceller per invånare, låg Katrineholm på femte plats av landets kommuner. Andelen miljöbilar i kommunkoncernen var också hög i Katrineholm jämfört med andra kommuner.

Mest av allt kommer vi minnas 2017 som ett jubileumsår. Firandet av Katrineholm 100 år som stad fick ett enormt genomslag och lyfte hela kommunen. Vi vill rikta ett varmt tack till alla katrineholmare, företagare, föreningar och medarbetare i kommunen som engagerade sig och bidrog till ett fantastiskt hundraårsjubileum!

Det gläder oss också att flera av de initiativ som drogs igång under jubileumsåret ser ut att bli bestående. Alla små och stora insatser som bidrar till delaktighet, gemenskap och trygghet är viktiga för en positiv samhällsutveckling. Ökad säkerhet och trygghet står högt på dagordningen och samtliga kommunala verksamheter har i uppdrag att arbeta aktivt med dessa frågor.

Slutligen känns det också mycket bra att vi återigen kan lägga ett starkt bokslut till handlingarna. Årets resultat uppgick till 32.8 miljoner kronor. Trots ett stort underskott inom vård och omsorg har vi klarat ekonomin genom att ha en buffert och beredskap att agera för att säkra ekonomin i kommunen som helhet. Liksom andra kommuner står vi inför tuffa utmaningar framöver till följd av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre. Men i Katrineholm har vi ett bra utgångsläge. Tillväxt i både befolkning och näringsliv och en välskött och bra kommunal ekonomi ger oss en trygg grund att stå på och goda förutsättningar inför kommande år.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström.

 

Fram med civilkuraget!

Säkerhet och trygghet står högt på dagordningen både i Katrineholms kommun och i resten av landet. I budgeten för 2018 har den politiska majoriteten i Katrineholm gett ett uppdrag till samtliga nämnder att inom ramen för sina uppdrag verka för ökad säkerhet och trygghet. Uppdraget har högsta prioritet. Det handlar om att öka säkerheten och tryggheten både för invånare i allmänhet, för alla som tar del av kommunens verksamheter och för kommunens medarbetare.

Mitt budskap är glasklart: samtliga ledande politiker, chefer och medarbetare i Katrineholms kommun måste ta till sig uppdraget och arbeta för ökad säkerhet och trygghet. Det innebär bland annat en skyldighet att agera mot alla former av våld, trakasserier, hot och mobbning. Att ta tag i varje situation, att aldrig se mellan fingrarna, att konsekvent tillämpa de regler som finns och att polisanmäla. Vi måste vara tydliga med att vi bryr oss, i alla lägen, och vi måste agera. Oavsett om det handlar om elever i skolan, anhöriga till personer i omsorgen, klienter på socialförvaltningen, besökare i badhus och bibliotek eller kommunanställda.

Våldshandlingar och trakasserier får aldrig relativiseras, bortförklaras eller förminskas. Då riskerar vi att gradvis förflytta gränsen för vilka handlingar som anses acceptabla. Här är vi som politiska företrädare mycket tydliga – vi accepterar ingen kriminalitet i vår kommun!

I budgeten för 2018 höjer vi också ambitionen när det gäller kommunens förebyggande arbete. Vi förstärker belysningen, röjer bort buskar och skapar tryggare parker och utemiljöer. Trygghetsvandringar genomförs för att få underlag för förbättringar. Kameraövervakningen utökas i samarbete med de kommunala bolagen och näringslivet. Vi har också avsatt medel i budgeten för att vid behov tillsätta trygghets/säkerhetsvakter. Omfattande åtgärder görs också för att skapa tryggare trafikmiljöer, en nog så viktig trygghets- och säkerhetsfråga. Tillsammans med föreningslivet arbetar vi också med att öka möjligheterna till en trygg och meningsfull fritid för alla barn och unga i Katrineholms kommun. Och vi stöttar gärna ännu fler bra och trygghetsskapande initiativ från enskilda och föreningar.

Kommunen har ett mycket bra samarbete med polisen, som efter sina resurser gör ett utmärkt jobb i Katrineholm. När nu kommunen flyttar fram positionerna i arbetet för ökad trygghet och säkerhet gör vi det tillsammans med polisen, men också med föreningslivet, näringslivet och enskilda invånare. Vi kan alla påverka samhällsutvecklingen genom olika insatser och vi kan göra ännu mer tillsammans. Det handlar även om civilkurage – att vi katrineholmare tillsammans står upp för att de regler, både skrivna och oskrivna, som vi har i samhället om hur man beter sig mot varandra ska följas.

Även om risken att utsättas för ett brott är liten enligt Katrineholmspolisen, är det ett allvarligt samhällsproblem att fler känner sig otrygga. Våld och trakasserier drabbar inte bara dem som utsätts, det påverkar också den allmänna upplevelsen av trygghet. Otrygghet riskerar att inskränka både våra handlingar och hur vi ser på våra medmänniskor. Arbetet för ökad säkerhet och trygghet är därför viktigt också för att värna ett öppet och tolerant samhällsklimat. Jag vill att Katrineholm ska fortsätta vara en trygg plats där människor möter varandra med tillit och respekt. Därför måste vi med alla krafter motverka en samhällsutveckling där otryggheten breder ut sig!

Tillväxt – Tilltro – Trygghet, Katrineholm i omvandling

Det pågår en samhällsomvandling i Katrineholm. Omställningen från tung industristad till en mer diversifierad struktur märks inom alla samhällsområden: befolkning, näringsliv, boende, utbildning och välfärd. Den snabba förändringstakten ger unika möjligheter att forma samhället, samtidigt som den ställer kommunen inför utmaningar som kräver både flexibilitet och långsiktighet.

Tillväxt – Tilltro – Trygghet. Det är tre ledord som kan användas för att sammanfatta hur vi vill att Katrineholms kommun ska fortsätta utvecklas inför framtiden.

Trygghet är grunden. Katrineholm har en stor fördel genom att det finns en närhet och tillit mellan människor här som ofta saknas i större städer. Tryggheten har stor betydelse för att familjer och företagare väljer att leva och verka i Katrineholms kommun. Samtidigt finns det orosmoln, i både Katrineholm och omvärlden. Alla nämnder ges därför nu i uppdrag att genom olika insatser verka för ökad trygghet och säkerhet i hela kommunen.

Genom tilltro kan vi lyfta Katrineholm ytterligare. Tilltro handlar om att se alla människors förmåga, att våga satsa på nya och annorlunda idéer och att ha en övertygelse om att vi gemensamt kan förändra samhället till det bättre. Katrineholms kommun ska verka för ett tillåtande och kreativt klimat både i den kommunala organisationen och i samhället i stort. Det ställer nya och utmanande krav på ledarskapet.

Tillväxt är förutsättningen för att säkra välfärden inför framtiden. Konkurrensen med andra kommuner om invånare, arbetskraft och näringsliv kommer att öka och tillgången till bostäder, arbetstillfällen och goda pendlingsmöjligheter kommer få ännu större betydelse.

Katrineholms kommun har en stark tillväxt, sett både till befolkning och näringsliv, och det byggs och planeras för ett stort antal nya bostäder. Genom tillväxten får kommunen ökade skatteintäkter. Det behövs inför kommande år när fler katrineholmare kommer behöva äldreomsorg samtidigt som antalet barn och ungdomar i kommunens förskolor och skolor också ökar.

För att möta behoven har en rad viktiga beslut fattats för att bygga ut välfärden och ytterligare öka kommunens attraktionskraft. Det handlar bland annat om att bygga nya förskolor, nya grundskolor och ett nytt äldreboende. Omfattande investeringar görs också för en säkrare och lugnare trafikmiljö, för ökad trygghet och trivsel genom att satsa på belysning och utveckling av parker, och för ett ännu rikare kultur-, idrotts- och fritidsliv. Sammantaget handlar det om investeringar i miljardklassen. Det kräver att vi tar ansvar för att kommunens ekonomi är hållbar över tid. En viss kommunal växtvärk kommer vara oundviklig från 2019 och ett antal år framåt när investeringar och personalutökningar ska realiseras. Det gäller därför att hålla i ekonomin idag för att stå väl rustade när kostnadsökningarna kommer.

Nu börjar också jobbet med att få tag i rätt kompetens, både för utbyggnaden av välfärden och för att ersätta medarbetare som går i pension. Kompetensförsörjningen är den enskilt viktigaste frågan under kommande år och Katrineholms kommun måste stå sig väl i konkurrensen om arbetskraft. Att få ner sjukfrånvaron är också en högt prioriterad del i arbetet.

Omvandlingen av Katrineholm är ingen abstrakt framtidsfråga. Det handlar om förändringar som vi i högsta grad kan påverka här och nu, och som kommer märkas i alla katrineholmares vardag. En viktig del i arbetet handlar om att fortsätta bygga gemenskap och ta tillvara engagemang. Alla måste involveras i samhällsbygget; kommun, näringsliv, föreningsliv och enskilda.

Med gemensamma krafter kan vi ta Katrineholm hur långt som helst!

Det här inlägget som jag har skrivit tillsammans med Lars Härnström, vice ordförande i kommunstyrelsen i Katrineholm är också en debattartikel i Katrineholms-Kuriren.

De stora beslutens år

Tolvslaget den 31 december 2016 markerade startskottet för Katrineholms nästa århundrade –
och vilken nyårsafton det blev! Uppslutningen av Katrineholmare har aldrig varit större. Hela evenemanget med nyårspromenaden, invigningen av allébelysningen, eldshowen vid Djulö och Sveriges i särklass bästa nyårsfyrverkeri var en succé.
En eloge riktas till projektgruppen, som under hela året arbetat med förberedelserna för firandet av Katrineholm 100 år.

Under det gånga året har flera stora och långsiktiga beslut tagits. Ett nytt äldreboende ska byggas vid Strandgården. Boendet, som kommer ha närmare hundra platser, ska stå klart 2019. Beslut har också fattats om att bygga två helt nya skolor, en F-6-skola för 630 elever på Norr och en 7-9-skola för 900 elever i centrum, som ska stå klara under 2020. Även utbyggnaden av förskolan ska fortsätta.

Tillsammans med andra beslutade satsningar, bland annat ett parkeringshus och en ny brandstation, innebär detta att Katrineholms kommun står inför investeringar på närmare en miljard kronor under de närmaste åren. Att vi nu lägger ett väldigt bra bokslut för 2016 till handlingarna är därför positivt och viktigt. Med ett resultat som uppgår till två procent av skatteintäkterna är kommunens ekonomi både välskött och stark.

Den fråga som nu är högst prioriterad är kompetensförsörjningen, att kommunen ska ha kompetent personal som trivs och utvecklas, för att kunna ge bästa möjliga service till våra barn och äldre. Arbetsglädje och hälsa är viktigt för att behålla och locka nya medarbetare. Ett omfattande arbete har inletts för att få ner sjukfrånvaron, som idag är alldeles för hög.

Heltid som norm är ytterligare ett viktigt beslut som fattats under året. Senast vid halvårsskiftet 2018 ska alla anställda i Katrineholms kommun ha en heltidsanställning som grund, med möjlighet att välja en lägre tjänstgöringsgrad. Införandet av heltid som norm är ett led i att stärka kompetensförsörjningen och kommunen som attraktiv arbetsgivare. Det är också i högsta grad en jämställdhetsreform. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det stadigt växande invånarantalet, som tillför arbetskraft och nya skatteintäkter, är avgörande för kommunens ekonomi och utveckling framåt.
Målet är att Katrineholm ska ha 40 000 invånare år 2030. Det kräver fortsatt bostadsbyggande; redan till 2019 behövs 900 nya bostäder. Tack vare nära samverkan med de lokala byggföretagen och ett fortsatt högt tempo i planarbetet kommer målet kunna nås.

Det behövs också fler jobb. Ett förbättrat näringslivsklimat bidrar till att företagen i kommunen utvecklas och växer, att fler företag väljer att etablera sig här och att det skapas fler arbetstillfällen. Kommunen har idag ett mycket gott samarbete med näringslivet, vilket gynnar såväl kommunens som företagens långsiktiga utveckling.

Även andra viktiga framtidsfrågor har hanterats under året. Ett exempel är fiberbaserat bredband, där avtal tecknats som innebär att kommunens mål för fiberutbyggnaden kommer kunna nås tidigare än planerat, till stor fördel särskilt för hushållen och företagen på landsbygden.

Ett annat område är satsningar för en hållbar miljö. Framgången med gröna påsen gör att mer än hälften av allt matfall från hushållen nu tas om hand för att bli klimatsmart biogas och näring. Miljöfrågorna står också i fokus i kommunens kök där ett intensivt arbete för att minska matsvinnet pågår, samtidigt som satsningen på närproducerad och ekologisk mat i skolor och på äldreboenden har permanentats.

Fler exempel skulle kunna ges på att 2016 har varit ett betydelsefullt år. Genom att inte rygga för de stora besluten har vi tagit viktiga steg in i framtiden för ett växande Katrineholm.

Det här inlägget har jag skrivit tillsammans med Lars Härnström  (M) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

God Jul och Gott Nytt År!

Nu närmar vi oss julen och 2016 går mot sitt slut. Som kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun finns det mycket att vara nöjd med. Det går väldigt bra för Katrineholm. Vi kan titta tillbaka på ett år med befolkningstillväxt, bostadsbyggande och utveckling av näringslivet. Samtidigt har Katrineholms kommun en stark och välskött ekonomi och vi har nyligen lagt en offensiv budget inför nästa år.

Att det går bra för Katrineholm är avgörande för att kommunen ska kunna ge ett bra stöd till dem av oss som behöver det. Det går bra för Katrineholm, men det går inte bra för alla katrineholmare. Jag har ofta sagt det och upprepar det igen; kommunen ska stå som starkast när människan är som svagast, oavsett om det bottnar i åldrande, ohälsa, arbetslöshet eller andra svårigheter. För att det ska vara möjligt måste det gå bra för Katrineholm som helhet. Tillväxt och tryggad ekonomi är viktiga förutsättningar för att klara dagens och morgondagens utmaningar.

Helt avgörande är också att kommunen fortsätter satsa på sina anställda. Personalen är vår viktigaste resurs i välfärden. Jag vill tacka alla anställda i Katrineholms kommun för allt gott arbete som utförs varje dag året om i kommunens alla verksamheter!

Det viktigaste vi har att jobba med under kommande år är att säkra att vi har bra personal i våra verksamheter för barn och äldre. Många går i pension och konkurrensen om kompetens ökar. Därför måste kommunen jobba aktivt med att locka nya medarbetare. Bra arbetsmiljö och insatser för få ner sjuktalen är högt prioriterat. Med start vid nyår börjar vi också införa heltid som norm för alla anställda. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det nya år som vi närmar oss är inte vilket år som helst. Katrineholms 100-årsjubileum brakar loss på nyårsafton och kommer att firas under hela 2017. Det känns helt fantastiskt med allt engagemang inför jubileet. Jag tänker också på alla katrineholmare som inte längre finns med oss och som har varit med och skapat det Katrineholm vi har idag. 100-årsfirandet är ett tillfälle att se tillbaka och känna stolthet över det som varit och det som är. Genom ökad gemenskap blir jubileet ett viktigt steg som vi tillsammans tar in i framtiden.

För egen del ska det bli skönt med de kommande helgerna. För mig och många andra är julen en chans att få att träffa nära och kära och att få vila upp sig lite. Sänd gärna en tanke till alla som jobbar under julen, som håller affärerna öppna, som finns redo att rycka ut i kris och som tar hand om gamla och sjuka. Till er, och till alla andra katrineholmare, vill jag önska en god jul och ett riktigt gott nytt 2017!

Offensivt, roligt och tryggt

När vi nu närmar oss det historiska året 2017 kan vi konstatera att Katrineholm har goda förutsättningar inför framtiden. Befolkningen växer, bostadsbyggandet har satt ordentlig fart, utbyggnaden av bredband är igång och näringslivsrankingen bekräftar att kommunens arbete för att skapa ett gott företagsklimat ger resultat. Attraktiva boende- och livsmiljöer i staden och på landsbygden har stor betydelse för fortsatt tillväxt. Ett växande näringsliv är avgörande för tillgången på jobb och kommersiell service.

Katrineholms kommun har också en stark och välskött ekonomi och vi kan lägga fram en budget för 2017-2019 som med god marginal är i balans.

I budgeten tas en rad viktiga investeringsbeslut. Mest uppmärksammat är kanske att ett nytt äldreboende och två nya skolor ska byggas. Men välfärdsbygget omfattar också bland annat fortsatt utbyggnad av förskolan, fler LSS-bostäder, en ny brandstation, ett Idrottens Hus på Backavallen, uppfräschning av Duveholmshallens entré, ombyggnad av Duveholmshallens D- och E-hall, en Black Box för teater i Lokstallet, ett nytt P-hus vid Katrineholm Central och en ombyggnation av trafikplatsen Talltullen. Satsningar som kommer göra stor skillnad i alla katrineholmares vardag under kommande år.

Det krävs en klok och långsiktig planering för att hålla tillbaka behovet av skattehöjningar när vi ska sjösätta driften av de nya verksamheterna. Samtidigt finns utrymme att under de närmaste åren göra tidsbegränsade satsningar som inte ökar kostnaderna framåt.

Under 2017 kommer en särskild satsning göras på kompetensförsörjning i kommunens verksamheter. Konkurrensen om kompetens ökar och det är av största betydelse att vi kan locka nya medarbetare och att vi kan få en bra överföring av kompetens i samband med pensionsavgångar. Ett led i detta är att vi inför heltid som norm. Bra arbetsmiljö och ett aktivt arbete för få ner sjuktalen är också högt prioriterat inför kommande år. Engagerade medarbetare som trivs, utvecklas och mår bra på jobbet är helt avgörande för kommunens utveckling.

2017 är inte vilket år som helst. Katrineholms 100-årsjubileum kommer firas på många sätt och under hela året. Jubiléet markerar också ett avstamp inför framtiden. Katrineholm lämnar nu den riktigt tunga industriepoken bakom sig. En ny identitet och framtidstro börjar växa fram. Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet, är ett sätt att beskriva förändringen. Utvecklingen är möjlig tack vare alla tidigare, nuvarande och kommande katrineholmares gemensamma insatser.

Det här blogginlägget har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) och den 23 november 2016 publicerades det som debattartikel i Katrineholms-Kuriren.