Katrineholm som lokaliseringsort för statliga jobb

Regeringens politik för att lokalisera statliga jobb i hela landet är välkommet. Statens centralisering av verksamheter i Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden samt sammanläggningar av tingsrätter har drabbat Katrineholm negativt under det senaste dryga decenniet. Södermanlands län tillhör också de län som har en liten andel statliga jobb. Med tanke på de löften om stöd som gavs i samband med Ericssons nedläggning ser vi fram emot att regeringen beaktar Katrineholm för framtida lokalisering av statlig verksamhet. Förutsättningarna för att bedriva kvalitativ och kostnadseffektiv statlig verksamhet är goda vid lokalisering till Katrineholm.

I början av 2000-talet drabbades Katrineholm av flera nedläggningar av företag. Scania lämnade orten för att flytta fabrikens busstillverkning till Södertälje. Elektronikföretaget FCI la också ner sin verksamhet i staden, tillika Flextronics fabrik. Konsekvensen blev att drygt 2 000 arbetstillfällen försvann från kommunen inom loppet av bara några år. Regeringen lokaliserade Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen till Katrineholm som ett svar på detta.

Våren 2015 kom beskedet om Ericssons avvecklande av verksamheten i Katrineholm. Cirka 400 Ericssonanställda och ett 60-tal konsulter berördes av nedläggningen. Regeringens besked om att ge stöd till Katrineholm i samband med detta har inskränkt sig till en ansökan till Globaliseringsfonden.

Katrineholms kommun har sammantaget i mer än ett och ett halvt decennium utsatts för hårda prövningar vad gäller arbetstillfällen både vad avser privat som statlig verksamhet.

Trots den tuffa omställningen finns i kommunen idag ett varierat näringsliv med många framgångsrika och växande företag. Den största satsningen på näringslivet i kommunens historia – Katrineholms Logistikcentrum – pågår som bäst. IT-jätten AWS etablerar sig nu i detta område och vid sidan om kommunen finns såväl SKF som Kronfågel som stora arbetsgivare.

Trots det varierade näringslivet föreligger i kommunen emellertid ett behov av att bredda den lokala arbetsmarknaden. Drygt 15 procent av den arbetsföra befolkningen pendlar idag ut från kommunen.

Att tillföra kommunen arbetstillfällen som idag saknas, leder till möjligheten att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Statliga jobb ger ett tillskott till den lokala arbetsmarknaden och innebär också att regeringen svarar upp mot de löften om extra stöd som regeringen tidigare gett kommunen.

Som tidigare nämnts lokaliserades den statliga myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) till Katrineholm (2004). Intresset för arbete vid IAF i Katrineholm var stort. En lokalisering av en statlig myndighet eller statliga jobb till en kommun som Katrineholm är bra för verksamheten. Hyresnivåerna är konkurrenskraftiga och närheten i den mindre kommunen kan skapa stabilitet i personalförsörjningen. Närheten till Stockholm och orter som Norrköping och Eskilstuna gör att det också finns goda möjligheter till inpendlande kompetensförsörjning.

Vi ser sammantaget goda skäl för regeringen att fortsätta sin politik med att lokalisera statliga jobb utanför storstäderna. Med tanke på Katrineholms goda möjligheter att bidra till statlig verksamhet på ett bra sätt och tidigare löften från regeringen, vill vi uppmana regeringen att beakta Katrineholm som lokaliseringsort framöver.

Ovanstående har gått till Civilminister Ardalan Shekarabi, Finansdepartementet.

Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna i Katrineholm

Fredrik Olovsson
Ordförande (S) i Katrineholm

Göran Dahlström
Kommunstyrelsens ordförande (S)

 

De stora beslutens år

Tolvslaget den 31 december 2016 markerade startskottet för Katrineholms nästa århundrade –
och vilken nyårsafton det blev! Uppslutningen av Katrineholmare har aldrig varit större. Hela evenemanget med nyårspromenaden, invigningen av allébelysningen, eldshowen vid Djulö och Sveriges i särklass bästa nyårsfyrverkeri var en succé.
En eloge riktas till projektgruppen, som under hela året arbetat med förberedelserna för firandet av Katrineholm 100 år.

Under det gånga året har flera stora och långsiktiga beslut tagits. Ett nytt äldreboende ska byggas vid Strandgården. Boendet, som kommer ha närmare hundra platser, ska stå klart 2019. Beslut har också fattats om att bygga två helt nya skolor, en F-6-skola för 630 elever på Norr och en 7-9-skola för 900 elever i centrum, som ska stå klara under 2020. Även utbyggnaden av förskolan ska fortsätta.

Tillsammans med andra beslutade satsningar, bland annat ett parkeringshus och en ny brandstation, innebär detta att Katrineholms kommun står inför investeringar på närmare en miljard kronor under de närmaste åren. Att vi nu lägger ett väldigt bra bokslut för 2016 till handlingarna är därför positivt och viktigt. Med ett resultat som uppgår till två procent av skatteintäkterna är kommunens ekonomi både välskött och stark.

Den fråga som nu är högst prioriterad är kompetensförsörjningen, att kommunen ska ha kompetent personal som trivs och utvecklas, för att kunna ge bästa möjliga service till våra barn och äldre. Arbetsglädje och hälsa är viktigt för att behålla och locka nya medarbetare. Ett omfattande arbete har inletts för att få ner sjukfrånvaron, som idag är alldeles för hög.

Heltid som norm är ytterligare ett viktigt beslut som fattats under året. Senast vid halvårsskiftet 2018 ska alla anställda i Katrineholms kommun ha en heltidsanställning som grund, med möjlighet att välja en lägre tjänstgöringsgrad. Införandet av heltid som norm är ett led i att stärka kompetensförsörjningen och kommunen som attraktiv arbetsgivare. Det är också i högsta grad en jämställdhetsreform. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det stadigt växande invånarantalet, som tillför arbetskraft och nya skatteintäkter, är avgörande för kommunens ekonomi och utveckling framåt.
Målet är att Katrineholm ska ha 40 000 invånare år 2030. Det kräver fortsatt bostadsbyggande; redan till 2019 behövs 900 nya bostäder. Tack vare nära samverkan med de lokala byggföretagen och ett fortsatt högt tempo i planarbetet kommer målet kunna nås.

Det behövs också fler jobb. Ett förbättrat näringslivsklimat bidrar till att företagen i kommunen utvecklas och växer, att fler företag väljer att etablera sig här och att det skapas fler arbetstillfällen. Kommunen har idag ett mycket gott samarbete med näringslivet, vilket gynnar såväl kommunens som företagens långsiktiga utveckling.

Även andra viktiga framtidsfrågor har hanterats under året. Ett exempel är fiberbaserat bredband, där avtal tecknats som innebär att kommunens mål för fiberutbyggnaden kommer kunna nås tidigare än planerat, till stor fördel särskilt för hushållen och företagen på landsbygden.

Ett annat område är satsningar för en hållbar miljö. Framgången med gröna påsen gör att mer än hälften av allt matfall från hushållen nu tas om hand för att bli klimatsmart biogas och näring. Miljöfrågorna står också i fokus i kommunens kök där ett intensivt arbete för att minska matsvinnet pågår, samtidigt som satsningen på närproducerad och ekologisk mat i skolor och på äldreboenden har permanentats.

Fler exempel skulle kunna ges på att 2016 har varit ett betydelsefullt år. Genom att inte rygga för de stora besluten har vi tagit viktiga steg in i framtiden för ett växande Katrineholm.

Det här inlägget har jag skrivit tillsammans med Lars Härnström  (M) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

Låt oss förbättra Sverige

Idag onsdag är det budgetomröstning. Det är en viktig dag för Sverige och vår gemensamma framtid. För första gången sedan 2006 lägger en svensk regering fram en budget som är finansierad fullt ut. Sveriges utveckling och stabilitet står på spel och det är dags att samtliga partier agerar ansvarsfullt och bidrar till ordning och reda – för landets bästa.

Samarbetsregeringens budget innehåller en rad viktiga investeringar med målsättningen att Sverige redan 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Budgeten innebär att våra kommuner och landsting kan anställa fler där behoven finns. Äldreomsorgen får mer personal. Sjukvården får mer pengar. Fler människor får också möjlighet att genom ett kunskapslyft utbilda sig inom de yrken där jobben finns. Investeringar i energieffektiva bostäder, kollektivtrafik och miljö leder till ett mer hållbart land. Satsningar på järnväg och ökat underhåll leder till fler jobb och bättre tågtrafik. Vi börjar omgående avveckla FAS 3, istället ska människor få riktiga jobb med anställningsavtal och kollektivavtalad lön.

Vi vill sluta skatteklyftan mellan pension och arbete och redan nästa år sänker vi skatten för pensionärer som har störst behov. Höjt bostadstillägg underlättar också för denna grupp.

Investeringar i förskola och skola leder till mindre klasser, tidiga insatser, skickligare lärare och en jämlik skola utan vinstjakt. Alla unga ska ha en gymnasieexamen, då det markant ökar deras chanser i livet. Vi inför läxhjälp till alla. Inte bara till dem vars föräldrar har råd. Alla skolor ska vara bra skolor och skapa goda förutsättningar för alla elever.

Höjt underhållsbidrag,  fria läkemedel till barn, höjd grundnivå i föräldrapenningen och mer pengar till kvinnojourer är andra välfärdssatsningar som förbättrar jämställdheten och minskar klyftorna i samhället.  Trygghetsförsäkringar vid sjukdom och arbetslöshet förbättras. Fritt inträde på statliga muséer ökar också tillgängligheten för alla.

För ett rättvist och socialt hållbart samhälle krävs minskade inkomst- och hälsoklyftor, ökad jämställdhet samt minskad rasism och diskriminering. Vi måste värna den svenska modellen. Sverige står inför tuffa utmaningar. Högerns ofinansierade skattesänkningar har lett till ett stort budgetunderskott. Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet. Samarbetsregeringens investeringar i jobb, skola och välfärd leder till ett bättre Sverige – för alla.

Göran Dahlström (S) Katrineholm

Anneli Bengtsson (S) Vingåker

 

Välskött ekonomi garanterar välfärden

Foto: Josefine Karlsson

Foto: Josefine Karlsson

Efter valet 2010 beslutade vi socialdemokrater och moderater i Katrineholm något oväntat för alla- att samarbeta för Katrineholms bästa.

Nu börjar mandatperioden att lida mot sitt slut och jag kan bara konstatera att det gått mycket bättre än de flesta nog förväntade sig. Dessutom har vi haft väldigt roligt ihop trots svåra avväganden. Vi har gemensamt beslutat om Vision 2025, kommunplan för 4 år, 4 budgetar och 4 bokslut. Hur Katrineholm ska styras de kommande 4 åren får vi snart klart för oss när vi röstat den 14 september.

Här kan du läsa förordet till Katrineholms kommuns Årsredovisning 2013 som jag och kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström skrivit.

Välskött ekonomi garanterar välfärden

För nionde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Balanskravsresultatet för 2013 uppgår till 39,1 miljoner kr. Vidare har kommunen under året kunnat lösa in alla sina lån och är nu en av ett fåtal helt skuldfria kommuner i Sverige. Vi har också löst in pensionsåtaganden för 400 miljoner kr, något som är mycket positivt för kommunens långsiktiga ekonomi. Redovisningsmässigt får det en engångseffekt att årets resultat blir -389 miljoner kr. Balanskravsresultatet är dock positivt eftersom pensionsinlösen utgör en så kallad jämförelsestörande post. När konjunkturen nu vänder uppåt har vi inga svarta hål att behöva lägga pengar i. Nya resurser kan gå direkt till förskolan, skolan och äldreomsorgen. En välskött ekonomi är en förutsättning för att kunna göra satsningar som utvecklar välfärden.

Katrineholm har således ett fantastiskt läge, på många sätt. Under de senaste årens lågkonjunktur har vi lagt grunden för att som kommun få full utdelning i kommande högkonjunktur. Vi har gjort stora investeringar som gör att vi nu har etableringsmark för nya företag och nya jobb. Vårt kommunala bostadsföretag KFAB går igång och bygger bostäder för att attrahera nya invånare. Handeln växer som aldrig förr och vi arbetar hårt med att förbättra kommunikationerna. En ny översiktsplan håller på att tas fram som visar vägen för en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi har också haft en stark befolkningstillväxt under 2013. Allt detta stärker ytterligare Katrineholms goda läge.

Den här utvecklingen är helt avgörande för att vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten. Tillväxt gör att fler katrineholmare får jobb och att färre familjer behöver försörjningsstöd. Under 2013 har kommunen också ökat möjligheterna för att fler kvinnor och män ska få in en fot på arbetsmarknaden genom våra arbetsmarknads- och utbildningssatsningar. Att få ett arbete påverkar inte bara föräldrarna utan också barnen. Insatserna fortsätter under 2014 och är en viktig del i kommunens folkhälsoarbete.

Men 2013 har också varit ett år präglat av liv och lust. Vårt nya kulturhus för ungdomar i de gamla lokstallarna har blivit en fantastisk mötesplats som kommer växa ytterligare när skateparken invigs. Sportcentrum, som drar mängder av besökare från hela landet, har också fortsatt att utvecklas. Den varma sommaren var fylld av evenemang och aktiviteter. Även kungaparets besök i början av september blev en folkfest som många kommer minnas.

I augusti nyinvigdes Lövåsgården efter omfattande investeringar. Lövåsgården är nu totalrenoverad; ett funktionellt äldreboende som skapar förutsättningar för våra äldsta invånare att leva ett aktivt och självständigt liv. Under året har vi också öppnat en ny förskola, Guldregnet på Västangården, och satsat på att förbättra utemiljöerna kring förskolor och skolor med ny lekutrustning. Utbyggnaden av förskolan fortsätter i ännu högre takt under 2014 och 2015.

Under 2013 drog vi igång ett utvecklingsprojekt-Klimatsmart mat-för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet och laga mer mat från grunden i alla de kommunala köken inom förskolor, skolor och äldreomsorg. Vi tog även beslut om en annan viktig miljösatsning-insamling av matavfall-som införs under 2015. Hushållen kommer sortera sitt matavfall i särskilda plastpåsar så att det kan tas om hand för att bli biogas och biogödsel. Under året som gått har också kommunens satsningar på energieffektivisering och solenergi fortsatt, liksom arbetet för att minska övergödningen av våra sjöar och vattendrag.

En välskött ekonomi är förutsättningen för välfärdssatsningar både idag och för framtiden och därmed också för visionen Katrineholm-Läge för liv och lust.

Nu blir det andra bullar i Katrineholm

Bild14Katrineholms kommun kommer i bokslutet för 2013 redovisa ett positivt resultat för nionde året i rad. Kommunen har under 2013 också kunnat lösa in alla sina lån och är i dag en av ett fåtal helt skuldfria kommuner. En stabil ekonomi är en förutsättning för att kunna göra satsningar som utvecklar välfärden. I vår övergripande plan med budget för 2014-2016 har vi fokus på skola, mat och jobb.

Nio nya förskoleavdelningar kommer byggas på tre år, varav fem redan under våren 2014. Grundskolan ges ökade resurser både för att möta den väntade elevökningen och för att öka måluppfyllelsen.

Mat är viktigt, särskilt för barn och äldre. Det finns i dag ett stort intresse för mat; vad den innehåller, hur den tillagas, serveras och var den kommer ifrån. Därför gör vi en satsning på maten i de kommunala verksamheterna under 2014. Vi ökar andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minskar matsvinnet och kommer laga mer mat från grunden, bland annat baka vårt eget bröd.

Arbetslösheten är fortfarande hög och särskilt drabbade är ungdomarna. En kraftfull jobbsatsning görs därför under 2014. Projektet är en fortsättning och en utveckling av projekt Arbetslinjen som pågått sedan januari 2012 och som gett många katrineholmare chansen att få in en fot på arbetsmarknaden och bli självförsörjande.

För att Katrineholm ska vara en attraktiv plats att leva, verka och bo på måste vi också fortsätta arbetet med att skapa goda förutsättningar för ett lokalt näringsliv i utveckling och för nya etableringar. Det är också viktigt att vi kan erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Bostadsbyggande pågår i centrala Katrineholm och under 2014 räknar vi med att sätta igång ytterligare projekt.

Genom att Katrineholm växer förbättras kommunens ekonomi och vi gör därför ett tillägg till den befintliga budgeten för 2014 och tillför mer resurser till omsorgen av våra äldre och funktionsnedsatta.

Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Bra lag har tur

CC. Foto: ludvig.svenfelt

CC. Foto: ludvig.svenfelt

Katrineholms Kurirens reporter skriver angående kommunens delårsbokslut att ”tursamheten” är inget att räkna med.

 Vi har i år från AFA försäkring fått tillbaka 32,5 miljoner som vi betalat in för mycket, alltså våra pengar. Är detta tur vad i så fall är otur?

 Är det otur att Katrineholm är en av Sveriges mest utsatta kommuner med för hög arbetslöshet, för stor invandring, en stor barnfattigdom (enligt Rädda Barnen), historiskt högt försörjningsstöd och många placerade på institution?

Är det tur att Lövåsens handelscentrum växer så det knakar? Är det tur att det byggs bostäder i Katrineholm? Är det tur eller otur att vi tagit fram etableringsmark för nya företag och nya jobb? Är det tur eller otur att vi byggt om och byggt ut Lövåsgården till ett toppmodernt äldreboende för stora pengar? Är det tur eller otur att vi bygger nya förskoleavdelningar? Det behövs många fler.

Ja, så där skulle jag kunna hålla på länge men det ska jag inte göra. Jag bara avslutningsvis konstaterar att vi skulle kunnat haft ännu mera tur om regeringen i stället för jobbskatteavdrag för oss som redan har det bra skickat pengarna till kommunerna för våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta. Det hade varit en väldig tur. Till sist, det är bara bra lag som har tur därför kommer vi för 9:e året i rad att i början på nästa år återigen presentera ett positivt resultat i bokslutet.

Mitt råd till Katrineholms Kuriren är tänk till en stund så går det nog att göra en betydligt bättre analys än ”tursamheten”.

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland