Dags för storkoalition (S)-(M)?

Jag blir mer och mer övertygad om att det i Sverige nu och minst tolv år framöver behövs en storkoalition mellan (S) och (M). Sverige kan inte styras av lika svaga regeringar som under de senaste åtta åren om valresultatet vid kommande val liknar resultaten från de senaste två valen. Våra gemensamma medel måste gå till välfärden och inte sprättas ut till mer eller mindre valfläsksatsningar. De kommande åren kräver mer av en regering än någonsin.
Tidningen Dagens Samhälle, nr 6-2018-02-15, skriver det jag pratat om under ett antal år.

/…/Välfärdfärdsbehoven ökar dramatiskt!

Välkomna till valåret 2018!
Finnes: Rekordstora välfärdsbehov.
Saknas: Arbetskraft och pengar.

Kommande mandatperiod saknas över 60 miljarder kronor till den kommande välfärden. Höstens val blir kampen om ansvaret att fixa finansiering och folk.

I praktiken är det knappast möjligt. Förslag om skattestopp eller ekonomiska straff för skattehöjande kommuner är redan ute på banan. Det är inte rimligt med skattestopp. Men det är heller ingen som tror att skattehöjningar är någon bra lösning. Kommuner och landsting kommer att behöva hitta nya sätt att arbeta, digitalisera och bli effektivare, säger Annika Wallenskog (chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL). Hur passar ett valår in i den ekvationen? Människor vill ha mer och bättre välfärd. Mer och bättre blir då gärna vad politiker lovar vid val. Men nu saknas resurser till valfläsk. Annika Wallenskog pekar oroligt på löften som far i valvinden: Gratis tandvård, en barnmorska för varje mamma-förslag som driver kostnader och personalbehov.
-Är det rätt läge att lova nya reformer? Eller borde vi lägga fokus på att jobba på nya sätt? Frågan är om det går att rå på krafterna som bara vill ha mer.

Begränsat utrymme för politiska reformer

Vi måste ställa om med ny teknik
Inte sedan 1860 har Sverige ökat i befolkning så snabbt. Det är som barn och äldre vi kostar pengar för kommuner och landsting-och det är just barn och äldre som ökar klart mest.

-Vi har klarat ekonomin de senaste åren tack vare reavinster, engångsintäker och högkonjunktur. Det kommer inte att gå framöver, vi kommer att tvingas ställa om verksamheten med ny teknik. Det handlar inte bara om ekonomin, vi kommer inte ha nog med folk heller, säger Annika Wallenskog./…/

Närmare en krissituation för välfärden än detta kommer vi inte. Vi behöver en regering med stark majoritet i Sveriges Riksdag. Nu krävs tuffa, klara och tydliga besked till landets kommuner, landsting, näringsliv och medborgare. Vi kan inte slå varandra i huvudet längre med olika populistiska utspel och miljarder hit och dit. Vi behöver en stabil majoritet över blockgränsen som håller över tid och val.

Viftar ni bort min åsikt i den här frågan nu, glöm inte var ni läste det först!

Om vi inte tar de här frågorna på största allvar och väldigt omgående är jag övertygad om att det väntar skattehöjningar, nedskärningar och avgiftshöjningar i Sveriges kommuner. För här pågår stora investeringar i förskolor, skolor, äldreboenden med mera som också kräver betydligt många fler anställda än i dag.

Även om Katrineholms kommun har en välskött ekonomi blir de kommande påfrestningarna stora även för oss.

Införandet av ny teknik kommer att gå fortare än vi tänkt oss på grund av personal- och kompetensbrist. Men även ny teknik kostar pengar.
Det behövs också ett handslag mellan regering och näringsliv om ett gemensamt jobb för att klara den framtida kompetensbristen i  näringslivet.

Jag är inte någon dysterkvist, utan positiv och offensiv, men det vi kan se framöver är en helt ny situation. De utmaningar vi står inför går inte att hantera med gamla metoder. Här krävs nya grepp!

Ett av dessa grepp skulle kunna vara en politisk storkoalition mellan (S), (M) och eventuellt ytterligare ett parti.

Låt oss förbättra Sverige

Idag onsdag är det budgetomröstning. Det är en viktig dag för Sverige och vår gemensamma framtid. För första gången sedan 2006 lägger en svensk regering fram en budget som är finansierad fullt ut. Sveriges utveckling och stabilitet står på spel och det är dags att samtliga partier agerar ansvarsfullt och bidrar till ordning och reda – för landets bästa.

Samarbetsregeringens budget innehåller en rad viktiga investeringar med målsättningen att Sverige redan 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Budgeten innebär att våra kommuner och landsting kan anställa fler där behoven finns. Äldreomsorgen får mer personal. Sjukvården får mer pengar. Fler människor får också möjlighet att genom ett kunskapslyft utbilda sig inom de yrken där jobben finns. Investeringar i energieffektiva bostäder, kollektivtrafik och miljö leder till ett mer hållbart land. Satsningar på järnväg och ökat underhåll leder till fler jobb och bättre tågtrafik. Vi börjar omgående avveckla FAS 3, istället ska människor få riktiga jobb med anställningsavtal och kollektivavtalad lön.

Vi vill sluta skatteklyftan mellan pension och arbete och redan nästa år sänker vi skatten för pensionärer som har störst behov. Höjt bostadstillägg underlättar också för denna grupp.

Investeringar i förskola och skola leder till mindre klasser, tidiga insatser, skickligare lärare och en jämlik skola utan vinstjakt. Alla unga ska ha en gymnasieexamen, då det markant ökar deras chanser i livet. Vi inför läxhjälp till alla. Inte bara till dem vars föräldrar har råd. Alla skolor ska vara bra skolor och skapa goda förutsättningar för alla elever.

Höjt underhållsbidrag,  fria läkemedel till barn, höjd grundnivå i föräldrapenningen och mer pengar till kvinnojourer är andra välfärdssatsningar som förbättrar jämställdheten och minskar klyftorna i samhället.  Trygghetsförsäkringar vid sjukdom och arbetslöshet förbättras. Fritt inträde på statliga muséer ökar också tillgängligheten för alla.

För ett rättvist och socialt hållbart samhälle krävs minskade inkomst- och hälsoklyftor, ökad jämställdhet samt minskad rasism och diskriminering. Vi måste värna den svenska modellen. Sverige står inför tuffa utmaningar. Högerns ofinansierade skattesänkningar har lett till ett stort budgetunderskott. Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet. Samarbetsregeringens investeringar i jobb, skola och välfärd leder till ett bättre Sverige – för alla.

Göran Dahlström (S) Katrineholm

Anneli Bengtsson (S) Vingåker

 

För stora barngrupper

Foto: Hanna Maxstad

Foto: Hanna Maxstad

Jag håller med er som tycker att det är för många barn i vissa barngrupper i Katrineholms förskolor. Det gäller också för Sverige i övrigt och att det är så gör det inte lättare här. Detta måste vi göra något åt! Under 2014 startar vi i Katrineholm 5 nya avdelningar och 4 nya avdelningar under 2015, vilket är en satsning på 20 miljoner kronor. Men det räcker inte. Vi måste ganska snabbt få fram 6 avdelningar till och det innebär ytterligare en satsning på 15 miljoner kronor.

Vi fortsätter att öka personaltätheten. I år har vi tillfört 7 miljoner kronor för detta. Nästa år ökar elevpengen till förskolan med cirka 5.000 kronor per barn.

Det har kommit väldigt många barn till oss i Katrineholm under de senaste åren. Det är roligt men inte så lätt att lösa praktiskt.
Vi kommer nu successivt att erbjuda barnen och er en bättre arbetsmiljö.

Jag har också en förhoppning att vi får en socialdemokratiskt ledd regering som är beredd att öka statsbidragen till kommunerna, vilket (S) nu lovar. Så att vi i stället för skattesänkningar får ut ordentligt med pengar till kommunerna som gynnar våra barn, gamla och sjuka.

Avslutningsvis till ett för många kanske kontroversiellt löfte. Visar det sig att våra pengar inte räcker till för att klara av en bra omsorg om våra barn, gamla, sjuka och funktionsnedsatta lovar jag, om jag har kvar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande efter valet 2014, verka för att skatten kommer att höjas i Katrineholm.

Man måste kunna se sig själv i spegeln på morgonen.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.