Här kan du läsa en debattartikel som jag skrivit tillsammans med kommunalråden från Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö. Den är bland annat pubilicerad i Göteborgs Posten och Katrineholms Kuriren.

Det behövs en bättre samsyn mellan stat och kommun om villkoren för en effektiv och hållbar mottagning av nya svenskar. Våra kommuner kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydliga strategier för att nå en kompetensutveckling som matchar näringslivets behov. Detta förutsätter en fungerande samverkan mellan stat och kommun både när det gäller mottagandets fördelning och det praktiska integrationsarbetet.

Våra kommuner har under många år välkomnat människor som flytt undan krig, våld och förtryck. I våra kommuner väljer många nyanlända att bosätta sig för att skapa ett liv i fred och frihet. Viktiga förutsättningar för en snabb etablering i samhället är kunskaper i svenska språket och kontakt med arbetsmarknaden. Verktyg som kan används för att nå kunskapsmålen och egen försörjning är svenska för invandrare, språkpraktik, samhällsorientering, validering samt satsningar på olika yrkesutbildningar.

För att Sverige ska klara det framtida arbetskraftsbehovet och välfärdens finansiering behöver landet invandring. Detta är ett nationellt intresse. Det är därför viktigt att hela samhället tar ansvar. På kort sikt innebär integrationsprocessen både en organisatorisk och ekonomisk utmaning för de kommuner som står för det största mottagandet. Ett lyckat integrationsarbete bygger på att arbetsmarknadens behov avspeglar sig i utbildningar med anknytning till individens tidigare erfarenhet och kunskap så att fler nyanlända kommer i arbete.

Vi ställer oss bakom Sveriges Kommuner och Landstings 35 åtgärdsförslag gällande ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Särskilt viktigt är att Arbetsförmedlingen ges utökade möjligheter till samarbete med mottagande kommuner.  Här gäller det framför allt att undanröja alltför byråkratiska regelverk som kan hämma en rationell resursanvändning samt att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att göra kommunala och regionala upphandlingar.

Staten måste vidare skjuta till resurser för att ge kommunerna bättre möjligheter att anpassa vuxenutbildningen till målgruppen. Utökning och anpassning av utbildningsutbudet med fler studietimmar och studiehandledning för vuxna med låg utbildningsnivå är en viktig grund för att få in fler människor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden.

1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Staten övertog då det samordnande ansvaret för att underlätta nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Utifrån nuläget i våra kommuner ser vi nödvändigheten av att staten tar till sig SKL:s råd för att Sverige ska leva upp till etableringsreformens intentioner. För våra kommuner är det viktigt att människor så snabbt som möjligt kommer in på arbetsmarknaden. Vi har många nyanlända hos oss nu med en stark önskan om ett arbete och att vara en del av det svenska samhället. Att låta erfarenhet och kunskap gå förlorad innebär en oacceptabel kostnad både för individen och för samhället.

Vi föreslår staten:

• att genomföra kraftfulla satsningar inom vuxenutbildningen för att bättre rusta målgruppen för arbetsmarknaden.
• att Arbetsförmedlingen ges  möjlighet att ingå regionala överenskommelser och upphandla insatser av kommunen.

Göran Dahlström (S), Katrineholm
Jan Boman (S), Borlänge
Ulf Eriksson (C), Falköping
Anders Ceder (S), Lindesberg
Anna Carin Magnusson (S), Nässjö