Personerna längst fram i mitten är Elisabeth Thamm, Honorine Hermelin och Kerstin Hesselgren. Kortet är taget när medborgarskolan invigdes.

En viktig händelse för dagens demokratiska samhälle skedde 1921. Efter år av hårt arbete blev rösträtten allmän och lika för både kvinnor och män. Att demokrati inte är någon självklarhet, utan något som måste erövras är bekant. Bekant för många människor i allmänhet, för kvinnor i synnerhet. Det var ett grundläggande steg att slå fast den allmänna rösträtten. Jämställdhet är fortfarande en demokratisk utmaning vilket de 4 jämställdhetspolitiska delmålen vittnar om. De handlar om makt och inflytande, ekonomi, det obetalda hem- och omsorgsarbetet och mäns våld mot kvinnor.

I Katrineholm finns en röd tråd mellan då och nu i arbetet med att åstadkomma fulla mänskliga rättigheter för kvinnor. Mellan 1922–1954 drevs den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad i Julita, med syfte att utbilda kvinnor i medborgarskap eftersom de stått utanför så länge. Skolan drevs av den så kallade konstellationen–fem, inom olika områden, framstående kvinnor. En av dessa var Kerstin Hesselgren. Hon valdes 1922, som Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot, in i den första kammaren. Hon förde in helt nya frågor, exempelvis utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster–med lika lön som män och sänkt straff för aborter. Tala om att vara pionjär och föregångare! Medborgarskolan hade en avgörande betydelse för utvecklingen. Under en period var 8 av totalt 18 kvinnliga riksdagsledamöter före detta kursdeltagare på Fogelstad.

Kommunfullmäktige i Katrineholms kommun har i kommunplanen, som sträcker sig mellan år 2015-2018, slagit fast att Katrineholms kommun fortsatt ska vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegreringen av styrningen. Effekterna av detta innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar i Katrineholms kommun ska kunna ta del av service och resursfördelning på lika villkor. Det styrsystem anställda i Katrineholms kommun har som en utgångspunkt i arbetet, anger tydligt att jämställdhet medvetet ska beaktas i det dagliga arbetet, kommunens styrsystem är jämställdhetsintegrerat.

Att vi idag har ett medvetet jämställdhetsarbete kan vi bland annat tacka våra föregångare vid kvinnliga medborgarskolan för. Det gör vi genom att skapa arbetssätt och rutiner så att alla, oavsett kön ska kunna ta del av det verksamheterna levererar på lika villkor.

Jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas–varje dag!

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande

Anna Johansson
Jämställdhetsstrateg

Den här artikeln är publicerad i Katrineholms-Kuriren inför internationella kvinnodagen 2015.