För andra året i rad gör vi en satsning på lärarnas löner.
Jag känner mig glad och upprymd över vad vi i den politiska majoriteten i dag har presenterat. Vi gör en satsning på 1.5 miljoner kronor över avtal på lärarlönerna. Pengarna ska fördelas efter pedagogisk skicklighet.
Vi behöver inte skämmas över vår lönenivå. Vi ligger redan 1.500 kronor per månad över riksgenomsnittet för en lärarlön.
Förra årets satsning gav oss en 28:e plats bland landets 290 kommuner över de som satsade mest.
Jag vet att lärarnas motivation och skicklighet är mycket avgörande för elevernas möjligheter att nå målen.
Vi har i Katrineholm en ganska låg utbildningsbakgrund på elevernas föräldrar, vilket ställer höga krav på lärarna.
Vår förhoppning är givetvis att den här lönesatsningen landar i bättre måluppfyllelse för våra elever och att vi dessutom kan locka till oss nya lärare och behålla de vi har.
Vi vill dessutom inspirera ungdomar att söka till lärarutbildningen.
Förutom detta inviger vi snart de nya förskoleavdelningarna på Västangården. Ytterligare någon mer satsning på skolan kommer inom kort.
Avslutningsvis, förutom lärarna prioriterar vi i Katrineholm i år sjuksköterskor och socialsekreterare som också får mer än vad avtalet ger.
Bra att skickliga pedagoger premieras; MEN – något som helt glömts bort är de mycket viktiga och duktiga dagmammorna (DBV). Den så ”känsliga” och betydelsefulla uppgiften, att leda, ”uppfostra” och vårda våra minsta ”elever”, sköts absolut allra bäst av just dagmammorna. Katrineholms kommun har tyvärr missuppfattat den nya skollagens intentioner; nämligen att ge föräldrar valmöjlighet i det här fallet. Det finns snart inga DBV och det satsas inte heller på några nya, när de gamla pensioneras. Allt ”gammalt” behöver inte vara fel nämligen.
Tyvärr håller jag inte med dig. Jag tycker att Bildningsnämnd och förvaltning sköter den frågan bra.
Tyvärr håller jag inte med dig. Jag tycker att Bildningsnämnden och förvaltningen sköter den här frågan bra. Det finns en mycket liten efterfrågan av dagbarnvårdare. Jag föredrar pedagogisk verksamhet så tidigt som möjligt. Vilket de allra flesta föräldrar också gör.
Efterfrågan på ”traditionella” Dagmammor, hänger ju självklart ihop med det utbud som finns idag. Tillgång och efterfrågan – Orsak och verkan, förstås. Är övertygad om att efterfrågan definitivt skulle öka, om det fanns något alternativ till dagens alltför stora och ”stimmiga” förskolevariant. Och dagmammornas erfarenhet och ”pedagogiska” förmåga, bör man inte underskatta.
Jag föredrar högskoleutbildade pedagoger. Därmed avslutar jag den här debatten.
Tyvärr håller jag inte med dig. Jag anser att Bildningsnämnd och förvaltning sköter den här frågan bra.
Bra att det satsas på höjda lärarlöner. Yrket blir mer attraktivt och fler ungdomar kommer att satsa på lärarutbildning. Hemspråksundervisningen däremot behöver inte satsas på. Bäst om den sker på icke skoltid och är frivillig. Annars tas eleverna från den viktiga undervisningen, som alla skall delta i. Jag talar av egen erfarenhet som invandrare på 50-talet. Hade någon kommit till mig och sagt ”nu skall vi lära dig finska”, då hade jag svarat ”är ni helt galna. Lär mig svenska”. ”Finskan lär jag mig hemma, så det räcker och blir över”. Det har gått troll i hemspråksundervisningen. Man tror den behövs och att den är viktig. Den är helt en angelägenhet för familjerna utanför skolans ansvar, anser jag.