Sossig politik

200 miljoner till barns sommaraktiviteter. Vinterns rusk och kyla har legat över Sverige i några månader och många av oss har börjat längta efter sommarens sol och semester. Roliga aktiviteter och upplevelser som ger oss erfarenheter och historier att tänka tillbaka till under kommande vinter, något härligt att berätta om när vi kommer tillbaka till skolan eller jobbet. Men allt för många barn har inte möjlighet till detta, allt för många barn lever idag i fattigdom.

Under 2013 levde ca 140 000 barn i familjer som någon gång under året tagit emot ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) och 53 000 barn levde i familjer som långvarigt levt på ekonomiskt bistånd. Dessa barn har sällan möjlighet till att resa på semester, åka på läger eller delta i arrangemang under ledigheter.

För att alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull ledighet lanserar regeringen ett statligt stöd till kommuner för att arrangera kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Alla barn ska vara välkomna oavsett bakgrund och för att möjliggöra möten över sociala gränser ska ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen. Dessa statsbidrag kan sökas för utökad verksamhet inom kommunen och alltså inte den befintliga.

Barn och unga har ofta mer fritid än den äldre befolkningen och tiden utanför skola och arbete spelar en viktig roll för ungas delaktighet, vägar till etablering och sociala tillit. Ungas möjligheter till inflytande, tillgång till mötesplatser och deltagande i demokratin är centrala för att uppnå regeringens mål om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällsfrågor får nu i uppdrag att fördela 200 miljoner kronor till kommuner runt om i landet. För Katrineholm innebär det 1,6 miljoner kronor för att utveckla och genomföra kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn i åldrarna 6–15 år. Fördelningen räknas ut med bas i hur många barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Vingåkers kommun får 355 000.

Socialdemokraterna ser detta som en viktig satsning för alla barns jämlika fritid. Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Alla barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet. Alla barn ska, oavsett bakgrund, känna sig trygga och ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential, växa som en fritt tänkande människa och kunna delta på egna villkor i samhällslivet.

Aida Hadzialic (S)
Gymnasie- och kunskapslyftsminister

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm                                         

 

Befolkningssiffror ger miljoner till äldreomsorgen

Katrineholms befolkningssiffror den första november var 32.890, nästan hundra invånare fler än vad kommunen räknat med i budgeten för 2014  och 425 fler än den första november 2012.

Det är novembersiffran som styr statsbidraget för kommande år, vilket innebär att Katrineholm kan tillgodoräkna sig ytterligare cirka 4.5 miljoner för 2014.

I kommunens budget för 2014 har vi satsat mest på förskolan, skolan, maten och jobben.

Nu gör vi en budgetrevidering och förstärker vård- och omsorgsnämndens budgetram med 5 miljoner till deras ordinarie verksamhet.

Det känns oerhört bra att vi blir fler i Katrineholm och att kunna satsa ytterligare på våra gamla, sjuka och funktionsnedsatta.

Förstatligad skola-självmål?

  • Arbetsförmedlingen
  • Trafikverket
  • Försvaret
  • Polisen
  • Migrationsverket
  • Integrationsverket
  • SJ

Det är ju inte precis så att jag hoppar högt av glädje när jag ser att vissa tror att krisen i den svenska skolan beror på att skolan är kommunal. Och att lösningen är att förstatliga skolan.

Ovanstående myndigheter är statliga och SJ är ett statligt ägt bolag.

Min fråga till dig som läser detta är: Är dessa bra förebilder för hur skolan framöver ska ledas och styras? Nej självklart inte, det är snarare pinsamt. Jag har nyligen här på min blogg kommit med förslag till hur vi måste gå vidare och det står jag fast vid.

Det finns dessutom så mycket bra som görs ute i landets skolor som behöver samlas ihop och delges och tjäna som goda exempel. Ett första steg är naturligtvis att staten förser kommunerna med mer pengar till kvalitetshöjning i skolan. Dessutom ska bra lärare ha bra betalt. När en bra relation uppstår i mötet mellan elev och lärare läggs grunden för lärande och utveckling.

Jag tror på den svenska skolans framtid. Men tillåt mig att tvivla på om politiken har förstått vad som behöver göras.

Och förresten ska friskolorna också förstatligas? Privatskolorna ska väl inte förstatligas? Den svenska skolans ”Solsidan” Lundsberg verkar ju vara en helig ko som kan leva sitt eget liv och tjäna som förebild för ännu ett nytt statligt experiment.

Lärarlönerna igen

Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

För andra året i rad gör vi en satsning på lärarnas löner.

Jag känner mig glad och upprymd över vad vi i den politiska majoriteten i dag har presenterat. Vi gör en satsning på 1.5 miljoner kronor över avtal på lärarlönerna. Pengarna ska fördelas efter pedagogisk skicklighet.

Vi behöver inte skämmas över vår lönenivå. Vi ligger redan 1.500 kronor per månad över riksgenomsnittet för en lärarlön.

Förra årets satsning gav oss en 28:e plats bland landets 290 kommuner över de som satsade mest.

Jag vet att lärarnas motivation och skicklighet är mycket avgörande för elevernas möjligheter att nå målen.

Vi har i Katrineholm en ganska låg utbildningsbakgrund på elevernas föräldrar, vilket ställer höga krav på lärarna.

Vår förhoppning är givetvis att den här lönesatsningen landar i bättre måluppfyllelse för våra elever och att vi dessutom kan locka till oss nya lärare och behålla de vi har.

Vi vill dessutom inspirera ungdomar att söka till lärarutbildningen.

Förutom detta inviger vi snart de nya förskoleavdelningarna på Västangården. Ytterligare någon mer satsning på skolan kommer inom kort.

Avslutningsvis, förutom lärarna prioriterar vi i Katrineholm i år sjuksköterskor och socialsekreterare som också får mer än vad avtalet ger.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Hylla lärarjobbet!

Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

Ett av de viktigaste yrkena är lärarjobbet. Lärarnas kompetens och förmåga att fånga elevernas intresse för studieframgångar är avgörande för såväl den enskilde elevens framtidsutsikter och frihet att förverkliga sina drömmar som för Sverige och Katrineholms fortsatta samhällsbygge. Vi måste konkurrera med bra utbildade medborgare!

Därför blir jag upprörd när jag hör utbildningsminister Jan Björklund (FP) ständigt svartmåla den svenska skolan där lärare dagligen bedriver ett utvecklingsarbete för att ge alla elever goda förutsättningar att nå hög måluppfyllelse för vidare studier eller arbete.

De centrala lärarfacken beskriver ofta läraryrket som underbetalt, stressigt, de har för många arbetsuppgifter och för många elever att undervisa. Läraryrket har förändrats och kräver mer, precis som många andra yrken. Men om såväl utbildningsdepartement och de fackliga organisationerna ständigt påpekar att skolan är dålig och lärarjobbet är för tungt; vem vill då bli lärare?

Det är dags att börja prata väl om skolan och att läraryrket faktiskt är både viktigt och roligt! Annars riskerar vi att de som är kompetenta och passande för läraryrket gör andra yrkesval, vilket försämrar våra barn och ungdomars rätt till en stimulerande och kvalitativ utbildning.

I Katrineholm satsar vi på lärarna genom högre löner, bättre pedagogiska verktyg i form av datorer till alla lärare och bildningsnämnden kommer för att lyfta goda exempel på utvecklingsarbete dela ut kvalitetspris till arbetslag som bidrar till ökad måluppfyllelse. Vi behöver naturligtvis göra ännu mer i vår kommun för att vi ska kunna känna oss nöjda.

I Katrineholms kommunala skolor kan vi se att resultaten på nationella proven, både i årskurs 3 och 6, förbättrats i flera avseenden samtidigt som resultaten i landet fortsätter att sjunka. I Karineholm ser vi att det är lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som ger resultat.

Både vi politiker på såväl kommunal som statlig nivå måste tillsammans med lärarfacken prata gott om skolan och om lärarna.

Här kommer mitt förslag-och alldeles gratis-till ny paroll för lärarfacken. Jan Björklund kanske också kan lära sig något av detta.

Klassrum

CC by Jose Kevo

Ny paroll:
Bli lärare – Sveriges viktigaste jobb. Vi behöver dig. Tillsammans ska vi höja nivån i den svenska skolan, höja våra löner och höja läraryrkets status.