Etikettarkiv: Logistik

Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Postat av

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Fantasier i KK-ledare

Postat av

Mitt svar till ledaren i Katrineholms Kuriren om Katrineholms Logistikcentrum i Almedalen.

Kommunchefen Mattias Jansson fick av mig tidigt uppdraget att förbereda för ett deltagande från Katrineholms kommun under Almedalsveckan (man måste vara tidigt ute för att få plats).

Ett av mina uppslag var att kommunicera kring vårt logistikcentrum. Både med egen verksamhet samt deltagande i seminarium med logistikanknytning. Projektchefen Anders Thörnström fick i uppdrag av mig att undersöka om detta var en bra och genomförbar idé. Det här gjorde Anders Thörnström tillsammans med de övriga i projektet.

Anders Thörnström återkom till mig och meddelade att man i projektgruppen inte tyckte idén var genomförbar. Ett av argumenten var att vi inte når de målgrupperna som är bärande och intressanta för logistikcentrum samt att det finns andra kontakter och insatser som vi idag prioriterar högre.

Beslutet som jag fattade, i samråd med de övriga i gruppen, var att vi ställer in vår medverkan vid Almedalsveckan. Vi bedömde också att något annat deltagande från kommunen inte heller var aktuellt.

KK:s nyhetsartikel var korrekt medan ledarens fantasier om att hårt och seriöst arbetande medarbetare fått bakläxa är just fantasier.

Jag vill understryka att Anders Thörnström och övriga i projektet ska ha all heder för sitt arbete. Att jag blir kallad för ”starke man” får jag stå ut med.

Katrineholms Logistikcentrum är ett av Katrineholms viktigaste framtidsprojekt och förtjänar att av KK behandlas så.

 

 

Kunskap, mod och uthållighet

Postat av

CC by Mikael Wiman

Lövåsenområdet i Katrineholm är exempel på samhällsplanering och marknadsexpansion i långsiktig samverkan.

Redan i början av 1960-talet fattade kommunen beslutet att planera ett nytt område – Lövåsen – för småindustri. Ett av de första företagen i området var Lundborgs Omnibusstrafik AB. Deras nyuppförda byggnad innehöll kontor, verkstad och garage. Området blev attraktivt och etableringarna blev fler och fler: Volvo–handlaren, en så kallad byggshop, OK–mack, möbel- och färghandel. Successivt sökte sig alltfler företag till Lövåsenområdet.

I samband med planeringen för en ny Östra förbifart förvärvade kommunen i slutet av 1990-talet Hedens gård och ytterligare mark öster om industri- och handelsområdet.

Idag omfattar Lövåsens industri- och handelsområde 630 000 kvm mark. Inom området finns ca 80 företag med omkring 1100 anställda, vilka uppskattningsvis genererar ytterligare ett hundratal jobb för andra företag i kommunen. Kommunens investeringar uppgår till ca 110 miljoner kronor. Företagen har under åren investerat inte mindre än runt 970 miljoner kronor i dagens penningvärde. Expansionen av handelsföretag under de senaste åren har utvecklat Lövåsen till ett delregionalt centrum. Att Biltema under 2013 väljer att etablera ett varuhus på Lövåsen i anslutning till den nya Östra förbifarten är ett kvitto på Lövåsenområdets starka ställning i ett regionalt sammanhang.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008 att påbörja utvecklingen av ett Logistikcentrum. Den historiskt och även idag viktiga järnvägsknuten Katrineholm har stor potential att delta i utvecklingen av de nya, moderna och miljöriktiga godstransporterna.

Gatan Österleden, som kommunen har byggt under västra stambanan, kopplar funktionellt samman Lövåsenområdet med Katrineholms Logistikcentrum. Det framgångsrika industri- och handelsområdet är nu en del i utvecklingen av en modern knutpunkt för internationella godstransporter. Avtalen med Samskip VanDieren Multimodal och Göteborgs hamn är marknadens kvitto på det riktiga i kommunens samhällsplanerande ambitioner.

Det är med stor tillfredsställelse och framtidstro vi alla katrineholmare kan inleda år 2013 med att se en ny internationellt näringslivsinriktad stadsdel växa fram ur det ursprungliga området Lövåsen. Katrineholm står väl rustat för att samverka med marknadskrafterna när konjunkturen vänder uppåt.

Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet.

Det här inlägget har jag gjort tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström.

Välfärd kräver tillväxt

Postat av
Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Varför ett Logistikcentrum?

Postat av

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.