Lyft blicken-Effektivisera och håll i plånboken

Nedan följer en inte alltför välskriven interpellation från Björn Wahlund (L). Dessutom mitt mycket tydliga svar.

Interpellationen lyder ordagrant:

”Interpellation med anledning av Ordföranden i komunstyreslens famösa uttalande – ”Kommunens prognos visar ett plusresultat på 74 miljoner kronor när året är slut.”

Under april och maj i år beslutade riksdagen om ett extra tillskott till regioner och kommuner för innevarande år. För Katrineholms del innebar besluten ett extra statsbidrag på drygt 63 miljoner kronor för verksamheten 2020. Knappt hälften av denna summa kommer att ligga kvar som permanent förstärkning från 2021.

Trots att denna förstärkning redan i mitten var känd innehöll komunens budgetdirektiv för 2021 kraftfulla besparingar på samtliga nämnder förutom för Vård och omsorgsnämnden.

Jag kan med förlov hävda att komunens kärnverksamhet har ett och annat att förbättra. Skolan dras med stora grupper i förskolan och dåliga resultat i grundskolan. De som har hemtjänst får besöka av i snitt ett och ett halvt fobollslag av vårdare per 14-dagarspriod. Integrationen av ”nyanlända” går allt för trögt.

Frågorna lyder:

– Om staten ökar de generella statsbidragen för att kommunen ska kunna öka kvalitet inom sina kärnverksamheter – men Katrineholm väljer att redovisa dessa extrapengar som ett överskott av effektiv hushållning.?

– Varför innehöll budgetdirektivet en besparing på skolan för 2021 trots att kommunen var medveten om tillskottet av statsbidrag?

– Varför är Socialdemokraterna i ord så måna om unga och gamla men i handling så knappa?”

Mitt svar lyder:

Statens prognoser för ekonomin i kommuner och regioner förväntas ge ett överskott i år på 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i flertalet kommuner mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Överskottet motsvarar, om finansdepartementet får rätt, 4 procent av skatter och statsbidrag. Det är så klart positivt. Men inte okomplicerat. Kommunernas ekonomi riskerar att bli obegriplig för väldigt många. Som de allra flesta vet skapar demografin ökande behov som kräver stora resurser, något som vi Socialdemokrater och Moderater i Katrineholm flaggat för i flera år. Kommande kostnadsökningar överstiger de förväntade intäktsökningarna vilket innebär att kommuner måste effektivisera verksamheten och utveckla nya arbetssätt för att möta behoven och klara ekonomin. Dessutom är det så, att stora överskott ett enskilt år inte kan användas till driftskostnadsökningar kommande år. Om detta går att läsa mer i Dagens Samhälle i en artikel av Måns Wikstrand och i en artikel av Annika Wallenskog där rådet till kommunpolitiker är- lyft blicken, håll i plånboken och effektivisera!

I kommunens budget för 2020 budgeterade vi ett överskott på 50 mnkr för att möta den osäkerhet som rådde kring ekonomin för 2020. Att ekonomin hanterats väl i Katrineholm under året syns tydligt i kommunens delårsrapport där det prognostiserade resultatet uppgår till ca 74 mnkr. Nämnderna har skött både verksamhet och ekonomi på ett mycket bra sätt under den rådande pandemin.

Första frågan, som inte är en fråga men besvaras ändå enligt följande. De extra statsbidrag som Katrineholm och övriga kommuner får i år är för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av både den pågående pandemin men också för att lindra konsekvenserna av lågkonjunkturen. Alltså inte i första hand till kvalitetsökningar!

Den andra frågan antas syfta till Planeringsdirektivet som kommunstyrelsen behandlade i maj. I Planeringsdirektivet utgick ingen lönekompensation till nämnderna med undantag av vård- och omsorgsnämnden. Förmodligen är det den del som interpellanten kallar besparing inom skolan. I maj när Planeringsdirektivet antogs rådde stora osäkerheter i de ekonomiska förutsättningarna för samtliga kommuner vilket är en förklaring till de ställningstaganden som gjordes vid det tillfället. Det är viktigt att komma ihåg att Planeringsdirektivet är just ett planeringsdirektiv, inte en budget.

På den sista frågan är svaret väldigt enkelt. Vi Socialdemokrater och Moderater prioriterar barn, unga och äldre. Det är väldigt tydligt i Kommunplanen och de årliga budgetar som fastställs. Just nu pågår exempelvis byggnation av ett nytt äldreboende, Dufvegården. Därefter ska flera äldreboenden renoveras och rustas upp. Två nya skolor byggs också för att möta kommande behov, skolor renoveras och rustas upp, nya förskolor byggs, nya medarbetare ska anställas för att möta volymökningar etc. En ny verksamhet, Lyckliga gatorna, prioriteras för barn och unga, ungkulturhuset Perrongen är också en viktig verksamhet för våra unga som kommunen satsat på i flera år. Listan kan göras hur lång som helst. Dessutom lägger kommunen långt över 70% av kommunens pengar på just barn och äldre. Så visst prioriteras dessa viktiga grupper av oss i den politiska majoriteten i Katrineholm.

Personligt, Privat och Kommunalt

Ja, nu har jag gjort ett antal blogginlägg på min väg från den analoga världen till den digitala. Jag tycker att det har gått bra och jag har fått mycket positiv uppskattning.

Det mesta av mitt tyckande har väl varit kommunalt men sett ur min synvinkel. Från och med mitt nästa inlägg, som jag planerar att publicera direkt efter påsk, kommer jag att försöka mig på att bli lite mer personlig, på gränsen till privat.

Jag tycker det är viktigt att hålla isär det personliga och det privata men det är inte alltid lätt. I nästa blogginlägg kommer jag att spegla det gångna året ur en alldeles speciell synvinkel för min del.

Det här inlägget blir i stället en hänvisning till en länk nedan.

Foto: Hanna Maxstad

Klicka på länken här så kan du läsa Katrineholms kommuns populärversion av budget 2013

På bara några sidor visar vi vad pengarna används till och exempel på planerade satsningar och investeringar. En budget innehåller många sidor. Populärversionen är en lättläst, kort och intressant version. Den delas också ut till alla hushåll i Katrineholms kommun.

 

Glad Påsk förresten och hoppas att vi ses på Katrineholmsdagen på Sundbyholms travbana. Jag åker buss dit varje långfredag ihop med mina gamla kompisar. Hasse och Jonny är ”experter” på trav men inte brukar det märkas i plånboken på bussen hem. Men god mat och dryck blir det i alla fall.

Välfärd kräver tillväxt

Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

”Den som är satt i skuld är inte fri”

En säck med pengar

CC by 401 (K) 2013

Vi har nu på grund av ny lag i Sverige angående de så kallade räntesnurrorna fått tillbaka 690 miljoner kronor från våra helägda bolag. Pengar som varit utlånade till dem mot ränta.

Jag är oerhört glad att vi nu gör kloka beslut för Katrineholmarna och inte konsumerar pengarna.

Katrineholms kommun blir av med sin låneskuld på 250 miljoner.

En kommun utan lån är inte så vanligt. Dessutom kan vi ta bort en stor del av kommunens pensionsåtagande som är upparbetad fram till 1998. Den uppgår till 900 miljoner kronor. Vi betalar nu av 400 miljoner på denna. 40 miljoner placeras i en buffert för framtida satsningar.

Det kan finnas andra uppfattningar om vad som ska göras med pengarna, men så här gör vi i Katrineholm.

Att ta bort låneskuld och pensionsåtagaden minskar kommunens kostnader många år framöver. Inte så sexigt kanske, men klokt.

Pressmeddelande