månadsarkiv: april 2014

Tillsammans för Liv och Lust

Postat av

Föreningslivet i Katrineholm har alltid varit ett starkt fundament för vår kommun och för vår demokratiska och sociala utveckling. Inte minst idrotten har genom åren bidragit till Studsmatta2 att kommunens barn och ungdomar har fått ett första möte med föreningsliv och folkrörelser. Bandy, fotboll, volleyboll, ishockey, kanot, gymnastik, boxning med flera idrotter har under decennier samlat upp och tagit hand om ungdomar och tränat dem i att bli både bra idrottsutövare men att också bli bra medmänniskor och kamrater.

Att kommunens föreningar också får påfyllning av ledare och tränare är också viktigt och en borgen för att barn och ungdomar även fortsättningsvis får möjligheten att träna, tävla och träffas inom sina idrotter och aktiviteter. Men många föreningar och organisationer vittnar nu om hur det de senaste åren har blivit allt svårare att få tag i nya funktionärer, tränare och styrelsemedlemmar. Den allt mer upplevda tidspressen gör att många drar sig för att ställa upp i ideella sammanhang. Arbetsmarknadens allt hårdare krav och förändrade ekonomiska villkor inom många branscher gör att barnfamiljerna får kämpa hårdare för att få både ekonomin och vardagen att gå ihop.

Som politiker och sprungen ur idrottsrörelsen vill jag därför rikta ett stort tack till alla er som ändå kämpar vidare inom föreningslivet i Katrineholms kommun. Ni är, tack och lov, fortfarande många som lägger en massa tid på att barn, ungdomar och vuxna ska få chansen att utöva sina fritidsaktiviteter. Ni är tränare, styrelseledamöter, korvgrillare, kaffe- och lottförsäljare, ni klipper fotbollsplaner, tvättar svettiga innebandytröjor, skjutsar till en kvällsmatch i Trosa, röjer sly vid ett elljusspår, fryser och hoppas på vinst vid en bandyplan i Karlstad. Ni är hjältarna bakom små och stora bragder i många fall och ni behövs allt mer och blir allt viktigare för att våra barn och ungdomar även fortsättningsvis ska få chansen att utöva sin favoritsyssla. Samtidigt blir alla ni också förebilder för att visa för kommande generationer att man med gemenskap, solidaritet och omtanke kan fortsätta att utveckla Katrineholm till ett fortsatt bra Läge för Liv och Lust.

Det här inlägget kan du också läsa i Värmbols FC:s fotbollstidning.

Mina gröna fingrar

Postat av

Jag har tidigare här haft recept på både matbröd och saffransskorpor. Nu är det dags för några rader om våra pelargoner.

När jag berättar för andra om hur vi får våra pelargoner att övervintra och komma igen år från år tror man inte på mig.

”Så kan man väl inte göra?” Jo det kan man. Och så här går det till: På hösten tar vi upp pelargonerna ur krukor och urnor, skakar av jorden från rötterna. Det är moment ett. Moment två är att ta fram en stor papperskasse. Moment tre är att stoppa ner pelargonerna med blommor och blad i påsen med bara rötterna utanför. Moment fyra-knyt till påsen med ett snöre ordentligt ovanför rötterna. När det är dags för moment fem hänger jag påsen i ett svalt rum i källaren. Moment sex-i mitten av mars tar vi fram pelargonerna, planterar om dem i krukor, klipper ner och vattnar. Vi ställer dem sen i ett fönster, för vår del mot öster. Sedan kan man så småningom ansa lite till. Moment sju plantering i urnor och större krukor, använd pelargonjord. Klart.

Bilden visar hur pelargonerna ser ut just nu (8 april).Pelargoner(2)

Någonstans har jag, för några år sen,  hört eller sett att det går att göra på det här viset och det funkar för oss. Det blir fantastiska pelargoner.
Det här är väl inget för Trädgård med Bergius i Katrineholms Kuriren utan får mera ses som ett roligt tips.
Dessutom grönare än så här blir inte mina fingrar.

En lokaltidning är ett privilegium

Postat av
Foto: Josefine Karlsson

Foto: Josefine Karlsson

För mig är Katrineholms Kuriren, KK en viktig del av kommunens utveckling men också en del av Katrineholms historia.

Jag är född och uppvuxen i Katrineholm och så länge jag kan minnas har vi haft KK hemma hos oss. Först kom den på eftermiddagen och sedan blev det en morgontidning. Min pappa var väldigt allmänbildad och han läste alla artiklar i tidningen. Det tror jag inte att så många gör längre.

När jag flyttade hemifrån sa min pappa ”du kommer varje år att få en prenumeration på KK i julklapp så du håller dig uppdaterad och bildad”. På den vägen är det. Nu läser jag tidningen både i pappersform och på min läsplatta. Jag läser även SvD, DN och Aftonbladet digitalt. Enligt mina grannar står jag vid brevlådan på morgonen och läser tidningen när något viktigt hänt. Är det möjligt, så viktig kan väl inte KK vara…?

Jag har naturligtvis emellanåt åsikter om vad och hur det skrivs i tidningen, men jag har aldrig haft åsikter om att det skrivs. En av grundpelarna i vårt samhällsbygge är att makten måste granskas. Tanken är att journalister ska göra det jobbet. Minskar resurserna på landets nyhetsredaktioner eller försvinner helt, kommer det inte längre kunna ske någon kvalificerad granskning av makten. Jag ser det som ett stort demokratiskt problem. Det är ett privilegium för en kommun och för dess medborgare att det finns en lokaltidning.

Ta en titt på människorna bredvid dig på bussen eller tåget. Chansen är stor att deras blickar pekar nedåt, mot mobilen.  De smarta telefonerna har förändrat hela medie­marknaden när det gäller hur vi konsumerar innehåll, men också hur annonsörer och kommersiella aktörer når fram till oss. Men samtidigt: Alla är inte journalister. Sociala medier kan inte ersätta den process, struktur och yrkeskunskap som är grunden för journalistiken. Att det finns en offentlig och objektiv arena för debatt och granskning av viktiga företeelser och kommunala beslut är betydelsefullt för Katrineholms kommun och för vår demokrati. Detta kan uppstå i andra skepnader än KK, men det är KK vi har och något riktigt alternativ finns inte idag.

Ytterst bygger förstås tidningens framtid på att tillräckligt många är beredda att betala för den eller annonsera i den. Att göra en bra produkt och ha förmåga att ta betalt för den är ett ansvar för ägare och ledning. Men även vi politiker måste ta vårt ansvar för att tidningen får rätt förutsättningar och möjligheter att utvecklas.