Bra bokslut i Coronaskugga

När vi nu i april lägger fast kommunens årsredovisning är det kommunens femtonde bokslut i rad med ett positivt ekonomiskt resultat, som för 2019 uppgick till drygt 51 miljoner kronor. Det är ett väldigt bra resultat, inte minst då det tidigt stod klart att främst socialnämnden hade en oroande kostnadsutveckling. Alla nämnder har fått hjälpas åt och har gjort ett bra jobb med att effektivisera verksamheterna för att klara en ekonomi i balans.

Under 2019 hade Katrineholms kommun en fortsatt stark utveckling inom många områden. Befolkningen ökade och bostadsbyggandet fortsatte. Även näringslivets utveckling visade på ett starkt driv framåt i kommunen.

De kommunala verksamheterna arbetade målinriktat med genomförandet av kommunplanen, som är den plan som vi har fastställt för mandatperioden. Det nya äldreboendet Dufvegården började byggas och nya skolor förbereddes. Arbetet med trygghet, säkerhet och krisberedskap stärktes och breddades. Inom skolan var åtgärderna för ökad trygghet och arbetsro ett viktigt led i arbetet för att öka måluppfyllelsen. Förebyggande insatser för barn och unga utvecklades också genom Lyckliga gatorna och ungdomsverksamheten i Lokstallet.

Även inom klimat- och miljöområdet gjordes framsteg. På ett år minskade kommunen sin förbrukning av fossila drivmedel med 20 procent. Elbussar infördes i stadstrafiken och även kollektivtrafiken körs nu helt fossilfritt. I år fortsätter arbetet med att underlätta klimatsmart pendling genom nya tåg, nya spår och bättre parkeringsmöjligheter för både bilar och cyklar.

Allra viktigast att lyfta fram när vi summerar året är dock alla de insatser som utfördes av kommunens medarbetare. Det är detta arbete, som pågår varje dag, dygnet runt i en mångfald av olika verksamheter, som gör skillnad och skapar välfärd för katrineholmarna. Kommunen har fantastiska medarbetare. Det är med stolthet som vi ser det engagemang och den samlade kraft som finns i våra verksamheter. Och det är viktigt, för vi är i ett nytt läge nu.

Spridningen av Covid-19 slår hårt både mot våra äldre och andra i riskgrupper och mot företagen i Katrineholm. Hela samhällslivet i Sverige och världen ställs inför exceptionella utmaningar och viktiga samhällsfunktioner sätts på prov. Vår personal är pressad och får dagligen hantera mycket svåra uppgifter, särskilt inom äldreomsorgen. Coronapandemin omkastar helt kommunens förutsättningar och planering både i år och inför kommande år. Samtidigt får vi varje dag prov på en stark samarbetsanda och handlingskraft i hela samhället. Det ger både hopp och tillförsikt i en svår tid. För vi kommer att ta oss igenom det här, tillsammans.

Den här debattartikeln har jag skrivit tillsammans med Christer Sundqvist som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

De stora beslutens år

Tolvslaget den 31 december 2016 markerade startskottet för Katrineholms nästa århundrade –
och vilken nyårsafton det blev! Uppslutningen av Katrineholmare har aldrig varit större. Hela evenemanget med nyårspromenaden, invigningen av allébelysningen, eldshowen vid Djulö och Sveriges i särklass bästa nyårsfyrverkeri var en succé.
En eloge riktas till projektgruppen, som under hela året arbetat med förberedelserna för firandet av Katrineholm 100 år.

Under det gånga året har flera stora och långsiktiga beslut tagits. Ett nytt äldreboende ska byggas vid Strandgården. Boendet, som kommer ha närmare hundra platser, ska stå klart 2019. Beslut har också fattats om att bygga två helt nya skolor, en F-6-skola för 630 elever på Norr och en 7-9-skola för 900 elever i centrum, som ska stå klara under 2020. Även utbyggnaden av förskolan ska fortsätta.

Tillsammans med andra beslutade satsningar, bland annat ett parkeringshus och en ny brandstation, innebär detta att Katrineholms kommun står inför investeringar på närmare en miljard kronor under de närmaste åren. Att vi nu lägger ett väldigt bra bokslut för 2016 till handlingarna är därför positivt och viktigt. Med ett resultat som uppgår till två procent av skatteintäkterna är kommunens ekonomi både välskött och stark.

Den fråga som nu är högst prioriterad är kompetensförsörjningen, att kommunen ska ha kompetent personal som trivs och utvecklas, för att kunna ge bästa möjliga service till våra barn och äldre. Arbetsglädje och hälsa är viktigt för att behålla och locka nya medarbetare. Ett omfattande arbete har inletts för att få ner sjukfrånvaron, som idag är alldeles för hög.

Heltid som norm är ytterligare ett viktigt beslut som fattats under året. Senast vid halvårsskiftet 2018 ska alla anställda i Katrineholms kommun ha en heltidsanställning som grund, med möjlighet att välja en lägre tjänstgöringsgrad. Införandet av heltid som norm är ett led i att stärka kompetensförsörjningen och kommunen som attraktiv arbetsgivare. Det är också i högsta grad en jämställdhetsreform. Alla kvinnor och män som jobbar i Katrineholms kommun ska kunna känna den ekonomiska trygghet som en heltidsanställning innebär.

Det stadigt växande invånarantalet, som tillför arbetskraft och nya skatteintäkter, är avgörande för kommunens ekonomi och utveckling framåt.
Målet är att Katrineholm ska ha 40 000 invånare år 2030. Det kräver fortsatt bostadsbyggande; redan till 2019 behövs 900 nya bostäder. Tack vare nära samverkan med de lokala byggföretagen och ett fortsatt högt tempo i planarbetet kommer målet kunna nås.

Det behövs också fler jobb. Ett förbättrat näringslivsklimat bidrar till att företagen i kommunen utvecklas och växer, att fler företag väljer att etablera sig här och att det skapas fler arbetstillfällen. Kommunen har idag ett mycket gott samarbete med näringslivet, vilket gynnar såväl kommunens som företagens långsiktiga utveckling.

Även andra viktiga framtidsfrågor har hanterats under året. Ett exempel är fiberbaserat bredband, där avtal tecknats som innebär att kommunens mål för fiberutbyggnaden kommer kunna nås tidigare än planerat, till stor fördel särskilt för hushållen och företagen på landsbygden.

Ett annat område är satsningar för en hållbar miljö. Framgången med gröna påsen gör att mer än hälften av allt matfall från hushållen nu tas om hand för att bli klimatsmart biogas och näring. Miljöfrågorna står också i fokus i kommunens kök där ett intensivt arbete för att minska matsvinnet pågår, samtidigt som satsningen på närproducerad och ekologisk mat i skolor och på äldreboenden har permanentats.

Fler exempel skulle kunna ges på att 2016 har varit ett betydelsefullt år. Genom att inte rygga för de stora besluten har vi tagit viktiga steg in i framtiden för ett växande Katrineholm.

Det här inlägget har jag skrivit tillsammans med Lars Härnström  (M) som är vice ordförande i kommunstyrelsen.

Personligt, Privat och Kommunalt

Ja, nu har jag gjort ett antal blogginlägg på min väg från den analoga världen till den digitala. Jag tycker att det har gått bra och jag har fått mycket positiv uppskattning.

Det mesta av mitt tyckande har väl varit kommunalt men sett ur min synvinkel. Från och med mitt nästa inlägg, som jag planerar att publicera direkt efter påsk, kommer jag att försöka mig på att bli lite mer personlig, på gränsen till privat.

Jag tycker det är viktigt att hålla isär det personliga och det privata men det är inte alltid lätt. I nästa blogginlägg kommer jag att spegla det gångna året ur en alldeles speciell synvinkel för min del.

Det här inlägget blir i stället en hänvisning till en länk nedan.

Foto: Hanna Maxstad

Klicka på länken här så kan du läsa Katrineholms kommuns populärversion av budget 2013

På bara några sidor visar vi vad pengarna används till och exempel på planerade satsningar och investeringar. En budget innehåller många sidor. Populärversionen är en lättläst, kort och intressant version. Den delas också ut till alla hushåll i Katrineholms kommun.

 

Glad Påsk förresten och hoppas att vi ses på Katrineholmsdagen på Sundbyholms travbana. Jag åker buss dit varje långfredag ihop med mina gamla kompisar. Hasse och Jonny är ”experter” på trav men inte brukar det märkas i plånboken på bussen hem. Men god mat och dryck blir det i alla fall.

Ordning och reda i ekonomin

CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.