Kommunen undersökte vad ett sådant system skulle innebära för dem och kom fram till att det var en bra lösning. En förutsättning var att bandybanans kompressorer låg alldeles intill där konstgräsplanen skulle byggas.

Under tiden som bygget förlöpte växte en annan idé fram: att använda konstgräsplanen som sol- och värmefångare.

– Det visade sig att denna lösning var mycket effektiv och att energilagret blev betydligt varmare än det annars skulle blivit.

Anläggningen togs i drift 24 juni 2009, då började solenergin lagras i borrhålen.

Idén gick alltså ut på att lagra sommarens solvärme för att sedan utnyttja den på vintern. 91 hål – där var och ett mäter 180 meter – borrades under planen. Värmen lagras via vatten i borrhålen och kan på vintern ledas tillbaka till rören som ligger under planen, ungefär som när man värmer upp trottoarer.

På så sätt kan fotbollsplanen hållas snöfri och spelarna kan träna året runt.

Göran Dahlström är mycket nöjd med anläggningen, inte minst dess driftsäkerhet – Från början var fjärrvärmen inkopplad som backup och säkerhet innan systemet var ordentligt inkört. Tekniken med energilager var ny och obeprövad så det fanns en viss osäkerhet för driftsbortfall.

– Men detta har under åren visat sig vara obefogat och numera är fjärrvärmen bortkopplad och systemet fungerar bra, säger han.

Sportcentrum i Katrineholm, där Backavallen ingår, är en anläggning som har utvecklats kontinuerligt över åren. Bandyplanens kylanläggning är från 1964. Fjärrvärmen anslöts runt 1983-1984. Ishallen (Woodyhallen) stod klar 2006 och energilagret samt konstgräsplanen är från 2009.

Anläggningen vid Backavallen ingår i ett energisystem med flera delar som samverkar med varandra. Dels spillvärmen från kylkompressorer vid bandyplan och dels värmen från fotbollsplanen. Båda delarna laddar borrhålslagret. Från lagret tas sedan den återvunna värmen tillvara med värmepumpar som värmer lokaler, planer och varmvatten.

Systemet innebär en besparing på varma sidan av kylkompressorerna men det finns även en besparing jämfört med fjärrvärmen. Med denna metod minskas alltså energiförbrukningen på två sätt.

Hur stor blir energiförbrukningen jämfört med en traditionell anläggning?
– Totalt sett innebär denna metod en besparing i storleksordningen två tredjedelar mot en traditionell anläggning.

Hur mycket pengar sparar kommunen varje år på anläggningen vid Backavallen?
– Besparingen består av flera delar. Från den lagrade energin från konstgräsplanen via borrhålslagret återvinns 1 700 MWh/år energi som annars gått förlorad, säger Göran Dahlström och fortsätter:

– Woodyhallen med koldioxid i rören som kylning till is får mindre pumparbete jämfört med en konventionell lösning. Pumparbetet sparar cirka 35 MWh/år och värmeåtervinningssystemet sparar cirka 400 MWh/år.

– När fjärrvärmen ersattes med värmepumpar blev 450 MWh fjärrvärme 136 MWh el, en besparing på 314 MWh/år.

– Den sammanlagda besparingen blir alltså 2 449 MWh/år. Vilket ger en nettobesparing på uppskattningsvis cirka 700 000 kronor per år. Det gör en pay-off tid på anläggningen på drygt sju år, säger Göran Dahlström.

Vilka planer har ni för anläggningen framöver?
– Planer finns på att utnyttja den överskottsvärme som finns både i lagret samt från att ansluta överskottet från Woodyhallen till borrhålslagret. Det finns tankar på att en ny byggnad (Idrottens hus) ska uppföras, den ska ersätta en befintlig äldre byggnad.

– Denna byggnad ska i första hand skapa goda förutsättningar för föreningslivet samt för Sportcentrum i övrigt. I de tankarna är ju den befintliga energianläggningen med överskottsvärme en stor faktor för utveckling.

På det stora hela, nu när ni tittar i backspegeln, var det rätt beslut att investera i anläggningen?
– Absolut, det är en anläggning som ger oss möjligheter att utöka verksamheten inom Sportcentrum, samtidigt som den är modern och mer energieffektiv än andra sportanläggningar.
Vill du veta mer om SENS In-a-box lösning för Backavallen, Katrineholm? Kontakta Jan-Olov Engström, 0727 33 00 64.

SENS lösning vid Backavallen

• Genom användning av energilager i form av borrhål kan SENS erbjuda en miljövänlig och ekonomisk lösning för att enkelt göra om fotbollsplanen i Katrineholm till året-runt-ytor.
• Värmeslingor är lagda under planen som är kopplade till energilagret. Borrhålen kräver inte så stor plats.
• Borrhålen kopplades till Sens förkonfigurerade containerlösningar som innehåller vår patenterade styr- och reglerteknik. Det krävs inga övriga installationer och systemet är stabilt och lätt att använda.
• Med systemet igång lagras värmen i energilagret för användning när det behövs. En ökad nyttjandegrad är inte bara ekonomiskt smart utan gör det möjligt att träna utomhus under längre tid. Fotbollsplanen hålls fri från tjäle och är spelbar under vintern.
• Systemet alstrar även värme och tappvarmvatten till idrottsplatsen samt anslutande fastigheter.
• Dessutom laddas överskottsenergi från istillverkningen för bandyplanen, energi som traditionellt går förlorad men som nu tas tillvara.
• Intill planen ligger ishallen och själva isproduktionen skapar mycker överskottsvärme. Värmen släpptes tidigare ut men nu lagras även den och återvinns när det blir kallare.