Håll ihop, håll avstånd och håll ut

Vi befann oss under våren i ett mycket allvarligt pandemiskt läge med en omfattande smittspridning av covid-19 på Katrineholms äldreboenden. Det är sorgligt att vi inte kunnat skydda våra mest sköra från smittan.

Det som det inte har talats så ofta om är att en stor majoritet av de äldre som avlidit utanför sjukhus med bekräftad covid-19, också hade andra sjukdomar som bidrog till eller var helt avgörande för att patienten skulle avlida.  

För några veckor sedan kom en rapport från Region Sörmland. Regionen har genomfört en granskning av patienter som bodde på särskilt boende eller i eget hem och var anslutna till hemsjukvård eller specialiserad sjukvård i hemmet. Perioden för granskningen var den 17 mars till den 27 augusti 2020. Under denna tid avled sammanlagt 252 sörmlänningar med diagnosticerad covid-19-infektion. Av dessa hade 95 personer avlidit på särskilt boende eller i hemmet.

I 17 procent av de granskade fallen (16 personer) bedömdes coronaviruset vara den direkta dödsorsaken. För 77 procent (73 personer) var viruset mer en bidragande orsak än direkt. För 6 procent (6 personer) var dödsorsaken andra sjukdomar.

Utifrån Region Sörmlands genomförda granskning kan det konstateras att även då vi under våren hade en stor smittspridning på våra äldreboenden och varje enskilt dödsfall är en stor tragedi, så utgör inte den totala summan av antalet avlidna där den direkta dödsorsaken var coronaviruset, en hög summa. Summan 16 personer är dessutom en siffra för hela Sörmland och gäller inte enkom för Katrineholms kommun.

Det är nu viktigt att vi fortsätter att tillsammans hålla ihop, hålla avstånd och hålla ut för att bibehålla summan noll, som vi haft under en lång tid på våra boenden, vad gäller antalet smittade. Vi måste också hålla i och hålla ut för att bidra till en minskad smittspridning i samhället i stort!

Rekordresultat – så här hänger det ihop

Går det att förstå Katrineholms ekonomiska rekordresultat för 2020?
Så här hänger det ihop!

Sammanfattning

Delårsrapport Katrineholms kommun 1/1-31/8 2020

Varför har kommunen så stort överskott i Delårsrapporten?

Kommunens resultat för perioden är 105,9 mnkr. Prognosen för helåret är ett överskott på 74,4 mnkr.

Det goda resultatet har flera förklaringar. Bland annat gjorde regeringen en bedömning tidigt i våras att skatteintäkterna skulle sjunka kraftigt under 2020 på grund av lågkonjunkturen och den rådande pandemin. Staten skulle då kompensera kommunerna för minskningen av skatteintäkterna. Skatteintäkterna har sjunkit under året men inte alls i den omfattning som regeringen förutspådde i våras. Kommunerna har kompenserats med statliga bidrag som motsvarar tre gånger minskningen av skatteintäkterna.

Ytterligare en anledning är att kommunen under perioden haft lägre kostnader än budgeterat. Under våren och sommaren stängde kommunen vissa verksamheter på grund av pandemin. Det innebar att vi kunde omfördela personal till framförallt äldreomsorgen. Under våren hade kommunen många medarbetare sjukskrivna men tack vare omfördelningen av personal behövde inte vikarier tillsättas. Dessutom kompenserade staten kommunernas sjuklöner. För Katrineholm handlade det om 16 mnkr för perioden. Redan då budgeten för 2020 antogs i november 2019 budgeterade kommunen ett överskott på 50 mnkr vilket bidragit till det stora överskottet. För verksamheterna är dessutom måluppfyllelsen på god väg att nås.

Var hamnar överskottet vid årets slut?

Det hamnar i det så kallade egna kapitalet. När det egna kapitalet förstärks ökar även kommunens möjligheter att självfinansiera investeringar. Det egna kapitalet är kommunens egna pengar, det vill säga inte lånade medel. Medlen kan med andra ord användas för att finansiera investeringar med egna medel istället för att låna och då få räntekostnader.

Kommuner kan enligt lag inte föra över ett överskott till kommande år för att använda i verksamheten till löpande kostnader (som exempelvis lönekostnader).

Lyft blicken-Effektivisera och håll i plånboken

Nedan följer en inte alltför välskriven interpellation från Björn Wahlund (L). Dessutom mitt mycket tydliga svar.

Interpellationen lyder ordagrant:

”Interpellation med anledning av Ordföranden i komunstyreslens famösa uttalande – ”Kommunens prognos visar ett plusresultat på 74 miljoner kronor när året är slut.”

Under april och maj i år beslutade riksdagen om ett extra tillskott till regioner och kommuner för innevarande år. För Katrineholms del innebar besluten ett extra statsbidrag på drygt 63 miljoner kronor för verksamheten 2020. Knappt hälften av denna summa kommer att ligga kvar som permanent förstärkning från 2021.

Trots att denna förstärkning redan i mitten var känd innehöll komunens budgetdirektiv för 2021 kraftfulla besparingar på samtliga nämnder förutom för Vård och omsorgsnämnden.

Jag kan med förlov hävda att komunens kärnverksamhet har ett och annat att förbättra. Skolan dras med stora grupper i förskolan och dåliga resultat i grundskolan. De som har hemtjänst får besöka av i snitt ett och ett halvt fobollslag av vårdare per 14-dagarspriod. Integrationen av ”nyanlända” går allt för trögt.

Frågorna lyder:

– Om staten ökar de generella statsbidragen för att kommunen ska kunna öka kvalitet inom sina kärnverksamheter – men Katrineholm väljer att redovisa dessa extrapengar som ett överskott av effektiv hushållning.?

– Varför innehöll budgetdirektivet en besparing på skolan för 2021 trots att kommunen var medveten om tillskottet av statsbidrag?

– Varför är Socialdemokraterna i ord så måna om unga och gamla men i handling så knappa?”

Mitt svar lyder:

Statens prognoser för ekonomin i kommuner och regioner förväntas ge ett överskott i år på 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i flertalet kommuner mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Överskottet motsvarar, om finansdepartementet får rätt, 4 procent av skatter och statsbidrag. Det är så klart positivt. Men inte okomplicerat. Kommunernas ekonomi riskerar att bli obegriplig för väldigt många. Som de allra flesta vet skapar demografin ökande behov som kräver stora resurser, något som vi Socialdemokrater och Moderater i Katrineholm flaggat för i flera år. Kommande kostnadsökningar överstiger de förväntade intäktsökningarna vilket innebär att kommuner måste effektivisera verksamheten och utveckla nya arbetssätt för att möta behoven och klara ekonomin. Dessutom är det så, att stora överskott ett enskilt år inte kan användas till driftskostnadsökningar kommande år. Om detta går att läsa mer i Dagens Samhälle i en artikel av Måns Wikstrand och i en artikel av Annika Wallenskog där rådet till kommunpolitiker är- lyft blicken, håll i plånboken och effektivisera!

I kommunens budget för 2020 budgeterade vi ett överskott på 50 mnkr för att möta den osäkerhet som rådde kring ekonomin för 2020. Att ekonomin hanterats väl i Katrineholm under året syns tydligt i kommunens delårsrapport där det prognostiserade resultatet uppgår till ca 74 mnkr. Nämnderna har skött både verksamhet och ekonomi på ett mycket bra sätt under den rådande pandemin.

Första frågan, som inte är en fråga men besvaras ändå enligt följande. De extra statsbidrag som Katrineholm och övriga kommuner får i år är för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av både den pågående pandemin men också för att lindra konsekvenserna av lågkonjunkturen. Alltså inte i första hand till kvalitetsökningar!

Den andra frågan antas syfta till Planeringsdirektivet som kommunstyrelsen behandlade i maj. I Planeringsdirektivet utgick ingen lönekompensation till nämnderna med undantag av vård- och omsorgsnämnden. Förmodligen är det den del som interpellanten kallar besparing inom skolan. I maj när Planeringsdirektivet antogs rådde stora osäkerheter i de ekonomiska förutsättningarna för samtliga kommuner vilket är en förklaring till de ställningstaganden som gjordes vid det tillfället. Det är viktigt att komma ihåg att Planeringsdirektivet är just ett planeringsdirektiv, inte en budget.

På den sista frågan är svaret väldigt enkelt. Vi Socialdemokrater och Moderater prioriterar barn, unga och äldre. Det är väldigt tydligt i Kommunplanen och de årliga budgetar som fastställs. Just nu pågår exempelvis byggnation av ett nytt äldreboende, Dufvegården. Därefter ska flera äldreboenden renoveras och rustas upp. Två nya skolor byggs också för att möta kommande behov, skolor renoveras och rustas upp, nya förskolor byggs, nya medarbetare ska anställas för att möta volymökningar etc. En ny verksamhet, Lyckliga gatorna, prioriteras för barn och unga, ungkulturhuset Perrongen är också en viktig verksamhet för våra unga som kommunen satsat på i flera år. Listan kan göras hur lång som helst. Dessutom lägger kommunen långt över 70% av kommunens pengar på just barn och äldre. Så visst prioriteras dessa viktiga grupper av oss i den politiska majoriteten i Katrineholm.

Nonchalant och äckligt

CC-licens foto: By Brosun

Jag är vid någon av våra återvinningsstationer en gång i veckan. Det ser i stort sett lika jävligt ut varje gång. Matavfall från några sorts restauranger som borde få stänga om man kommer på dom.

Sängar, bokhyllor, dammsugare, madrasser med mera finns också bland det som folk slänger. Vi ser också hur råttor och fåglar hittar dit.

Vilka är det som gör det här och vilka andra regler i samhället skiter man i? Hur uppfostrar man sina barn om hur vi ska leva tillsammans i samhället?

Kameror, mer städning och belysning är nog bra men ännu bättre är en rejäl skärpning. Är det fullt i containern ta er till nästa station eller vänta någon dag tills det är tömt när det gäller det som ska slängas där. I övrigt är det Vika återvinningscentral som gäller. Skyll inte på dålig information eller för den delen att man inte förstår informationen på svenska.

Det här handlar om lathet, nonchalans och dålig respekt för medmänniskor och miljö. Ja, jag skulle kunna gå så långt som att kalla det korkat.