I december 2013 tog jag ställning mot tiggeriet på min blogg. Länk till blogginlägget
Det blev ett otroligt liv i media och på sociala medier. Rasistkortet drogs direkt från framförallt vänsterdebattörer men också från andra. Jag är i dag stärkt i min uppfattning. Nedan följer ”Nio vänsterargument för att stoppa tiggeriet” som är hämtat från ett debattinlägg av Daniel Färm som är chef för S-tankesmedjan Tiden som drivs av Socialdemokraterna, LO och ABF.
- ”Den som är satt i tiggeri är inte fri. Frihet bygger på värdighet. Och få ser fortlöpande tiggeri som värdigt. Vårt samhälles svar på den frihetslängtan som fattiga och diskriminerade människor från Rumänien och Bulgarien bär på kan knappast vara att hänvisa dem till att tigga.
- Arbete & självständighet – inte välgörenhet. Det finns likheter mellan det kontinuerliga tiggeriets logik och ett borgerligt välgörenhetsperspektiv: fattiga människor utlämnas till någon annans välvilja. Arbetarrörelsens svar har alltid varit självständig försörjning.
- Tiggeri – ett uttryck för över- och underordning. Fortlöpande tiggeri skapar ett extremt ojämlikt beroendeförhållande som bidrar till en allvarlig social stratifiering. Det riskerar att normalisera ojämlikheten. Att gå från ett stigmatiserande synsätt till ett mer jämlikt, som ser alla människors värde och inneboende kraft, är därför en tydlig vänsterlinje.
- Ett medmänskligt och solidariskt stopp – inte främlingsfientligt. Att stoppa återkommande tiggeri syftar utifrån ett vänsterperspektiv till att stärka respekten för människovärdet. När främlingsfientliga spottar på människor som tigger ställer sig progressiva upp till deras försvar – och hjälper dem att resa sig upp ur förnedring.
- Lösa problem – inte bara symptom. Enbart ett förbud löser inte problemen. Ett stopp förutsätter därför ökade insatser för värdig försörjning. Det lär bli svårt. Fattigdomen bland dessa grupper är djup och diskrimineringen allvarlig i länder som Rumänien och Bulgarien. Men arbetarrörelsens pionjärer hade aldrig uppgivet suckat ”det går inte att lagstifta bort fattigdomen” eller förordat allmosor. Orättvisor bekämpas genom bildning, politiska reformer och organisering.
- Tiggeri är inte lösningen på fattigdomen i världen. Det är principiellt orimligt att acceptera att vissa fattiga människor från andra länder får komma hit för att försörja sig genom tiggeri, medan andra inte får det. Lösningen är istället att bidra till framtidshopp i hemländerna – trots att det på kort sikt innebär något sämre förutsättningar för den enskilde innan hen kan få en långsiktigt hållbar och värdig försörjning.
- Tiggeriet undergräver tilltron till den fria rörligheten inom EU. Den fria rörligheten inom EU skapades inte för möjliggöra försörjning via tiggeri – utan för att underlätta arbete, studier och sociala kontakter – i andra medlemsstater. För denna grundläggande rättighet inom EU inte ska ifrågasättas (ytterligare) behöver även Sverige se till att den utnyttjas så som den var tänkt.
- Hemländerna bär huvudansvaret. Sverige och övriga EU har gjort mycket för att få till mer hållbara lösningar för människor från Rumänien och Bulgarien som kommer hit för att tigga långvarigt – men uppenbarligen inte tillräckligt. Att alla lösningar inte är på plats är dock inte i sig ett argument för att acceptera att dagens situation får fortgå. Ett stopp för tiggeriet här skulle i kombination med mer aktiva insatser från EU öka trycket på dessa länder att ta ansvar för sina medborgare.
- Tiggeri innebär utsatthet och utnyttjande. En del av de EU-migranter som kommer hit för att tigga utnyttjas av kriminella som har skott sig själva på andras misär. Att prostitution, kriminalitet, utpressning och slavliknande förhållanden förekommer i anslutning till tiggeriet är helt oacceptabelt, och accentuerar behovet av att stoppa det.”