Amazon stärker Katrineholm

Jag får ofta frågor om Amazons etablering i Katrineholm. Här är några frågor och svar till er vetgiriga Katrineholmare. 

Var och hur och när byggs det i Katrineholm?
Amazon Web Services bygger för närvarande ett datacenter omfattande ca 15 000 kvm på mark som företaget äger inom Katrineholms Logistikcentrum.

Vad betyder denna etablering för Katrineholm? Ryktes- och statusmässigt?
Amazon är världens största företag och Amazon Web Services är globalt sett den helt dominerande aktören inom så kallade molntjänster, som är ett mycket expansivt marknadsområde. Att AWS väljer att förlägga sin nordeuropeiska satsning i Sverige är en stor framgång för vårt land. Att den förläggs till Stockholmsområdet är av stor betydelse för regionen och att Katrineholm valts ut som en etableringsort är fantastiskt. Det är ett uttryck för att Katrineholm är en tydlig del av Stockholmsregionen och ett bevis för att Katrineholm har de kvaliteter och infrastrukturella förutsättningar som behövs för att attrahera ett världsföretag. Samtidigt ett kvitto på att Katrineholm som kommun har en vilja och en förmåga att vara samarbetspartner att lita på i sammanhang som detta.

Vad har kommunen för förväntningar med anledning av denna etablering?
Vår bransch- och omvärldsanalys visar att en etablering som denna dels är en kontinuerlig och fortsatt process med på varandra följande utvecklingssteg. Det betyder att effekterna för bygg- och installationsbranscherna kommer att vara påtagliga över tid. Över tid kommer också svenska och lokala entreprenörers inslag i processen att öka successivt. Det betyder arbetstillfällen såväl i byggnadsprocessen som i verksamhetens bedrivande. Vi har också sett att den här typen av etableringar ger ringar på vattnet inom affärsområdet. Amazons etablering sätter vidare Katrineholm på kartan på ett sätt som kan få betydelse för etableringar även inom andra branscher.

Fakta om bygget, byggherre, totalentreprenör, offentlig summa för bygginvestering, större entreprenader?
Bygget är en stor och omfattande arbetsplats, med nära 300 arbetare på plats – samtidigt. Bygget engagerar både utländska och svenska entreprenörer, både jättestora och mindre lokala företag. Närmare uppgifter kring entreprenadformer och ekonomi saknar vi. Den frågan får föras vidare till företaget.

Något extra som kommunen gör för att tillgodose etableringen?
För Katrineholms kommun är alla etableringar viktiga. Företagens perspektiv är alltid de viktigaste. Det är generellt vår vilja att alla företag som satsar här ska kunna uppnå sina respektive målsättningar. Det betyder att vi försöker eliminera alla tänkbara hinder som vi kan påverka. Det betyder också att vi är lyhörda för synpunkter och att vi vill vara snabba och korrekta i vår handläggning av olika frågor. Eftersom det i detta fall gäller en amerikansk investering med medverkan från olika utländska aktörer handlar det mycket om värdskap och att överbrygga kultur- och organisationsskillnader. Viktigt är även att medverka till kontakter som underlättar företagets rekrytering av medarbetare och kompetens. Men också underentreprenörernas kontakter med lokala företag och leverantörer.

Katrineholms företagsklimat i toppform

Företagsklimatet i Katrineholm var 2006 rankat till plats 284 av 290 kommuner. Idag elva år senare återfinns Katrineholm på plats 59 – en fantastisk klättring mot toppen och ett kvitto på det goda samarbetet mellan kommunen och näringslivet. Utöver den fina rankingplaceringen är Katrineholm den kommun som klättrat bäst av landets alla kommuner under de senaste 10 åren.

 

Varje år genomför Svenskt Näringsliv en stor undersökning bland landets företagare. Den ligger till grund för deras prestigefyllda ranking som publicerades idag den 26 september. – Aldrig tidigare har företagarna i Katrineholm varit så nöjda med det lokala företagsklimatet som nu. Klättringen i årets ranking går hand i hand med vårt nära samarbete och dialog med näringslivet, den politiska stabilitet och mod som råder, och vårt fantastiska läge i Stockholms närhet, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) tillsammans med vice ordförande Lars Härnström (M).

– Det känns fantastiskt roligt när man ser att vårt arbete med att fokusera på kommunens relationer med näringslivet ger resultat. Genom att ha kontinuitet och engagemang i vårt arbete har vi stora förutsättningar till att hålla oss kvar på denna nivå och vår målsättning är givetvis att fortsätta klättra i rankingen, säger Stefan Jansson, samhällsbyggnadschef i Katrineholms kommun. 

Katrineholm som lokaliseringsort för statliga jobb

Regeringens politik för att lokalisera statliga jobb i hela landet är välkommet. Statens centralisering av verksamheter i Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden samt sammanläggningar av tingsrätter har drabbat Katrineholm negativt under det senaste dryga decenniet. Södermanlands län tillhör också de län som har en liten andel statliga jobb. Med tanke på de löften om stöd som gavs i samband med Ericssons nedläggning ser vi fram emot att regeringen beaktar Katrineholm för framtida lokalisering av statlig verksamhet. Förutsättningarna för att bedriva kvalitativ och kostnadseffektiv statlig verksamhet är goda vid lokalisering till Katrineholm.

I början av 2000-talet drabbades Katrineholm av flera nedläggningar av företag. Scania lämnade orten för att flytta fabrikens busstillverkning till Södertälje. Elektronikföretaget FCI la också ner sin verksamhet i staden, tillika Flextronics fabrik. Konsekvensen blev att drygt 2 000 arbetstillfällen försvann från kommunen inom loppet av bara några år. Regeringen lokaliserade Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen till Katrineholm som ett svar på detta.

Våren 2015 kom beskedet om Ericssons avvecklande av verksamheten i Katrineholm. Cirka 400 Ericssonanställda och ett 60-tal konsulter berördes av nedläggningen. Regeringens besked om att ge stöd till Katrineholm i samband med detta har inskränkt sig till en ansökan till Globaliseringsfonden.

Katrineholms kommun har sammantaget i mer än ett och ett halvt decennium utsatts för hårda prövningar vad gäller arbetstillfällen både vad avser privat som statlig verksamhet.

Trots den tuffa omställningen finns i kommunen idag ett varierat näringsliv med många framgångsrika och växande företag. Den största satsningen på näringslivet i kommunens historia – Katrineholms Logistikcentrum – pågår som bäst. IT-jätten AWS etablerar sig nu i detta område och vid sidan om kommunen finns såväl SKF som Kronfågel som stora arbetsgivare.

Trots det varierade näringslivet föreligger i kommunen emellertid ett behov av att bredda den lokala arbetsmarknaden. Drygt 15 procent av den arbetsföra befolkningen pendlar idag ut från kommunen.

Att tillföra kommunen arbetstillfällen som idag saknas, leder till möjligheten att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Statliga jobb ger ett tillskott till den lokala arbetsmarknaden och innebär också att regeringen svarar upp mot de löften om extra stöd som regeringen tidigare gett kommunen.

Som tidigare nämnts lokaliserades den statliga myndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) till Katrineholm (2004). Intresset för arbete vid IAF i Katrineholm var stort. En lokalisering av en statlig myndighet eller statliga jobb till en kommun som Katrineholm är bra för verksamheten. Hyresnivåerna är konkurrenskraftiga och närheten i den mindre kommunen kan skapa stabilitet i personalförsörjningen. Närheten till Stockholm och orter som Norrköping och Eskilstuna gör att det också finns goda möjligheter till inpendlande kompetensförsörjning.

Vi ser sammantaget goda skäl för regeringen att fortsätta sin politik med att lokalisera statliga jobb utanför storstäderna. Med tanke på Katrineholms goda möjligheter att bidra till statlig verksamhet på ett bra sätt och tidigare löften från regeringen, vill vi uppmana regeringen att beakta Katrineholm som lokaliseringsort framöver.

Ovanstående har gått till Civilminister Ardalan Shekarabi, Finansdepartementet.

Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna i Katrineholm

Fredrik Olovsson
Ordförande (S) i Katrineholm

Göran Dahlström
Kommunstyrelsens ordförande (S)

 

Blomstrande företag!

Det går bra för Katrineholm. Befolkningen ökar och bostadsbyggandet pågår för fullt. Jag pratar ofta om att allt hänger ihop. Blomstrande företag i kommunen ger positiva effekter och gynnar välfärden i stort.

En grundförutsättning för att Katrineholm ska kunna utvecklas i den riktning vi vill är att ha bra relationer med lokala företag och entreprenörer.  Vi har visat uthållighet i arbetet kring företagande i kommunen som gett resultat. Företagsklimatet idag är bättre än någonsin. De senaste tio åren har vi stadigt förbättrat oss. Idag har vi en strategi och struktur att jobba med företagen och företagande. En strategi som vi tagit fram tillsammans med det lokala näringslivet.

Kommunen samverkar med många aktörer i företagsfrågor och har samlat dem under samma tak för att kunna ge bästa service mot nya företag, befintliga företag och blivande företagare. Tillsammans arbetar vi för att utveckla företagen och stötta dem i olika frågor och erbjuder medverkan i olika projekt som affärsutveckling, energieffektivisering, kompetensförsörjning, upphandling med mera. Vi har sedan många år samverkansavtal med Linköpings Universitet som ger näringslivet många möjligheter att närma sig akademien och dra nytta av den breda kompetens som finns där inom utbildning och forskning.  Viktigt är också den tydliga samverkan som finns mellan kommunen och näringslivet, t ex Näringslivsrådet och Citysamverkan.

Katrineholms näringsliv består av många olika branscher där bygg är störst följt av industri, handel och livsmedel. Katrineholm har utvecklats till Västra Sörmlands självklara handelsområde med många större etableringar som Biltema, Matpiraten och MIO.  

I Katrineholm finns många företagsamma människor och vid senaste nomineringen av Årets mest företagsamma i Sörmland var två av fem kandidater från Katrineholm. Fredrik Åström Svenska Kulturpärlor med Dufweholms Herrgård, Gripsholms Värdshus, Södertuna Slott och Pelles Lusthus som också vann priset och Kimmo Frondelius som idag driver Blomberg & Stensson, Engströms och X-Modul.

Katrineholms logistikcentrum är navet för transport och logistik med så gott som dagliga transporter från Duisburg i Tyskland, från Göteborgs hamn och andra platser i Sverige och Norden.  Katrineholms läge, där södra och västra stambanorna möts är en attraktiv mötesplats mellan tåg och lastbil.  Många företag ser Katrineholm som en bra etableringsort. Den senaste etableringen är av högsta rang, Amazon Webb Services AWS kommer att bygga ett nytt datacenter som ska stå klart under 2018.

AWS letade efter lämpliga områden i Stockholmsregionen att etablera sig på. Slutligen beslutade sig AWS att etablera sig bland annat i Katrineholm. Det är en bekräftelse på att vårt läge är konkurrenskraftigt och att vi kan erbjuda en attraktiv lokalisering även för stora multinationella företag som AWS.

Ovanstående är en krönika som jag ombads skriva för Svenskt Näringsliv.

Kraftig medvind för företagande i Katrineholms kommun

Aldrig tidigare har företagarna i Katrineholm varit så nöjda med det lokala företagsklimatet som nu. Det visar det sammanfattande betyget i Svenskt Näringslivs nya enkät, där Katrineholm blir länets andra kommun.

Idag publicerar Svenskt Näringsliv resultaten i årets enkätundersökning av företagsklimatet. I årets undersökning har företagen höjt betyget på det sammanfattande omdömet av företagsklimatet men också på 10 av de 15 delområden som undersökningen omfattar.

Resultaten blir en tungt vägande beståndsdel i underlaget för Svenskt Näringslivs ranking av landets alla 290 kommuner. Den presenteras i september. Backar vi till 2008 var företagsklimatet i Katrineholm uselt med plats 285 i rankingen. Förra året hade Katrineholm klättrat till plats 81.

Samarbetet mellan kommunen och näringslivet är en orsak till den kraftiga medvind som Katrineholm upplever. Företagen ger också kommunen ett mycket bra betyg på frågan om hur dialogen mellan företagen och kommunledningen fungerar

– Vi har en mycket bra samverkan. Det är full fart framåt på alla områden, det byggs i varje hörn och dessutom har kommunen en stark och välskött ekonomi., säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande.

– Katrineholms geografiska läge med närheten till Stockholm kommer att bli ett allt starkare argument för företagsetableringar i framtiden. Idag är vi en del av den mycket expansiva Stockholmsregionen. Det senaste beviset för det är att den amerikanska IT-jätten Amazon valt Katrineholm som en av tre kommuner i Sverige för sina etableringar. Jag ser det som en betydelsefull markering.

Lars-Herman Larsson är tillförordnad chef Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm, säger:

– En viktig förklaring till det förbättrade företagsklimatet är att kommunen arbetar strukturerat internt och externt och inte bara fungerar i sin myndighetsroll utan också ger god service till invånare och företag. En annan förklaring är att vi har en tydlig kommunledning. Denna tydlighet skapar tillit bland företagare och investerare. Tilliten gör att man litar på Katrineholm, känner trygghet och vågar ta ett steg framåt genom att expandera eller kanske etablera sig här.

Läs gärna mer om företagsklimatet i Katrineholm

Företagsklimatet får tummen upp i Katrineholm

”FÖRETAGSKLIMAT Företagarna i Katrineholm gör tummen upp för det lokala företagsklimatet. Aldrig tidigare har så många varit så nöjda. Det visar företagarnas sammanfattande betyg i Svenskt Näringslivs färska enkät.

Resultaten blir en viktig beståndsdel i underlaget för Svenskt Näringslivs ranking av landets alla 290 kommuner. Den presenteras i september. Förra året kom Katrineholm på plats 128.

Socialdemokraten Göran Dahlström är kommunstyrelsens ordförande i S+M-styrda Katrineholm.

-Det är en otroligt positiv stämning. Framtidstron är stark trots att det bara gått ungefär ett år sedan Ericssons nedläggning. Nu väljer vi att blicka framåt, säger han.

Göran Dahlström tror att en förklaring till att företagarna nu höjer betyget för företagsklimaten är stabiliteten som samverkan mellan Socialdemokraterna och Moderaterna ger.”

Läs gärna hela artikeln från Svenskt Näringsliv här

Ostlänken-Var god dröj?

Bild2Jag blir emellanåt och allt oftare förbannad över att inte tågtrafiken fungerar. Jag har förståelse för att förändringar måste ske och tidtabeller göras om när stora underhållsjobb sker. Men jag har ingen förståelse för att det inte satsas tillräckligt med resurser på vår befintliga järnväg och absolut ingen förståelse för att Trafikverket, om det nu är sant, inte verkar veta vart de pengar som satsas tar vägen.

I dagarna har Regeringen meddelat att man lägger in betydligt mer resurser för järnvägsunderhållet än tidigare Regering. Jag kan inte avgöra om det är tillräckligt och inte heller avgöra hur mycket underhåll som går att göra samtidigt utan att totalkaos uppstår i tågtrafiken. Men det som borde gå att göra är en kronsatt plan, både akut och långsiktig, när järnvägsnätet är helt genomgånget. Naturligtvis kan nya fel uppstå som man inte känner till i dag.

Det är också feltänkt med det som sker med privata tågoperatörer som kör mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och puttar bort vanlig arbetspendling mellan till exempel Katrineholm och Stockholm. Det är tillväxtfientligt och måste upphöra snarast. Det finns andra sätt att organisera konkurrensen än som vi nu gör i Sverige. Det hotar dessutom Stockholms position som Sveriges tillväxtmotor om den kompetens som behövs inte på ett bra sätt kan ta sig till och från Stockholm med en restid på högst en timme.

Tillbaka till det här inläggets huvudspår, vårt befintliga järnvägsnät måste prioriteras framför nya projekt. Persontrafik och godstrafik på spåren måste säkerställas innan nya satsningar görs.

Jag är mycket positiv till Ostlänken och den stora satsning som ska göras där, vilket kommer att gynna Katrineholm på ett bra sätt. Men min bestämda uppfattning är inga pengar till nya projekt innan vår nuvarande järnväg är tryggad så att privatpersoner och näringsliv kan  medverka till fortsatt tillväxt för Sverige. Om det skulle finnas resurser för att göra båda insatserna samtidigt är det naturligtvis att föredra. Detta är måhända en kontroversiell uppfattning men snart händer, om inget görs, en stor tågolycka i Sverige. Förutom mänskligt lidande,  kommer det att ställa de här frågorna i en helt ny dager.

Katrineholm byggdes upp kring järnvägen som kom 1862. Järnvägen är minst lika viktig nu som då för vår tillväxt som både en ort att bo i och att driva företag i och att arbeta i. Ett fungerande järnvägsnät är också ett utmärkt sätt tillsammans med mycket annat att hålla ihop ett land.

Kommuner kräver nationell arbetsmarknadspolitik för nya svenskar

Här kan du läsa en debattartikel som jag skrivit tillsammans med kommunalråden från Borlänge, Falköping, Lindesberg och Nässjö. Den är bland annat pubilicerad i Göteborgs Posten och Katrineholms Kuriren.

Det behövs en bättre samsyn mellan stat och kommun om villkoren för en effektiv och hållbar mottagning av nya svenskar. Våra kommuner kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydliga strategier för att nå en kompetensutveckling som matchar näringslivets behov. Detta förutsätter en fungerande samverkan mellan stat och kommun både när det gäller mottagandets fördelning och det praktiska integrationsarbetet.

Våra kommuner har under många år välkomnat människor som flytt undan krig, våld och förtryck. I våra kommuner väljer många nyanlända att bosätta sig för att skapa ett liv i fred och frihet. Viktiga förutsättningar för en snabb etablering i samhället är kunskaper i svenska språket och kontakt med arbetsmarknaden. Verktyg som kan används för att nå kunskapsmålen och egen försörjning är svenska för invandrare, språkpraktik, samhällsorientering, validering samt satsningar på olika yrkesutbildningar.

För att Sverige ska klara det framtida arbetskraftsbehovet och välfärdens finansiering behöver landet invandring. Detta är ett nationellt intresse. Det är därför viktigt att hela samhället tar ansvar. På kort sikt innebär integrationsprocessen både en organisatorisk och ekonomisk utmaning för de kommuner som står för det största mottagandet. Ett lyckat integrationsarbete bygger på att arbetsmarknadens behov avspeglar sig i utbildningar med anknytning till individens tidigare erfarenhet och kunskap så att fler nyanlända kommer i arbete.

Vi ställer oss bakom Sveriges Kommuner och Landstings 35 åtgärdsförslag gällande ett hållbart asyl- och flyktingmottagande. Särskilt viktigt är att Arbetsförmedlingen ges utökade möjligheter till samarbete med mottagande kommuner.  Här gäller det framför allt att undanröja alltför byråkratiska regelverk som kan hämma en rationell resursanvändning samt att möjliggöra för Arbetsförmedlingen att göra kommunala och regionala upphandlingar.

Staten måste vidare skjuta till resurser för att ge kommunerna bättre möjligheter att anpassa vuxenutbildningen till målgruppen. Utökning och anpassning av utbildningsutbudet med fler studietimmar och studiehandledning för vuxna med låg utbildningsnivå är en viktig grund för att få in fler människor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden.

1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Staten övertog då det samordnande ansvaret för att underlätta nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Utifrån nuläget i våra kommuner ser vi nödvändigheten av att staten tar till sig SKL:s råd för att Sverige ska leva upp till etableringsreformens intentioner. För våra kommuner är det viktigt att människor så snabbt som möjligt kommer in på arbetsmarknaden. Vi har många nyanlända hos oss nu med en stark önskan om ett arbete och att vara en del av det svenska samhället. Att låta erfarenhet och kunskap gå förlorad innebär en oacceptabel kostnad både för individen och för samhället.

Vi föreslår staten:

  • att genomföra kraftfulla satsningar inom vuxenutbildningen för att bättre rusta målgruppen för arbetsmarknaden.
  • att Arbetsförmedlingen ges  möjlighet att ingå regionala överenskommelser och upphandla insatser av kommunen.

Göran Dahlström (S), Katrineholm
Jan Boman (S), Borlänge
Ulf Eriksson (C), Falköping
Anders Ceder (S), Lindesberg
Anna Carin Magnusson (S), Nässjö

 

 

 

Krisen i Katrineholm har vänts till framtidstro

Svenskt Näringsliv intervjuade mig för några veckor sedan. Här kan du läsa hela intervjun.

Världen förändras. Alldeles i början av 2000-talet slog krisen till med kraft i Katrineholm. Scania stängde sin fabrik, elektronikindustrierna försvann och mörkret sänkte sig över kommunen.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

Göran Dahlström menar att det geografiska läget är Katrineholms främsta konkurrensmedel.

– Vi förlorade 2000 jobb på kort tid. Självförtroendet trycktes i botten,  människor flyttade härifrån och hus revs, sammanfattar Göran  Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

Han är socialdemokrat men först och främst katrineholmare. Den inställningen  öppnade efter valet 2010 dörren till ett unikt samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Socialdemokraterna hade haft egen majoritet i Katrineholm sedan Hedenhös.  2010 fick vi 23 av de 51 mandaten. Moderaterna fick 8. För Katrineholms  bästa bestämde vi oss för att samarbeta. Personkemin stämmer och inte i en  enda fråga har vi hamnat på kollisionskurs sedan dess. Jag vet att många  företagare är positiva till denna samverkan, förklarar Göran Dahlström.

Vändningen uppåt för krismärkta Katrineholm daterar han till 2006. Det var då  man kom fram till att kommunen inte kunde överleva enbart som sovstad till  Stockholm och att Katrinholm behövde hårdsatsa på ett eget blomstrande  näringsliv.

– Det geografiska läget är vårt främsta konkurrensmedel. Katrineholm har en  strategisk placering med sin närhet till Stockholm och Mälardalen, påpekar Göran Dahlström.

Järnvägen kom hit redan 1862 och har alltid spelat en stor roll för kommunens  väl och ve. För 2 år sedan invigdes en ny kombiterminal på Katrineholms  Logistikcentrum. Det innebär att kommunen nu har en av Skandinaviens största  terminaler av detta slag med plats för tåg på upp till 750 meters längd.

Handeln har fått en växande betydelse i Katrineholm. När Svenskt Näringsliv  träffar Göran Dahlström i Gröna Kulle – fabrikör Gustaf Robert Grönkvists  stilfulla tegelvilla som är stadshus sedan många år tillbaka – har han  precis kommit tillbaka från invigningen av Biltemas jättebutik.

– Ingen kommun i Sörmland har en så snabbt växande handel som Katrineholm.  Handel föder handel och företag föder företag, säger Göran Dahlström och  understryker att det finns plats för många fler.

– Vi har etableringsmark på åtminstone en miljon kvadratmeter. Katrineholm kan  ta emot hur stora företag som helst och många småföretag. Både kommunen och  privata aktörer bygger bostäder. Enligt vår översiktsplan ska invånarantalet  öka från dagens 32 800 till 40 000 år 2030.

Göran Dahlström gör ingen hemlighet av att det fortfarande finns en rad  problem att lösa i Katrineholm. Han nämner den höga arbetslösheten och det  faktum att många är beroende av försörjningsstöd. Med tanke på de 3 300  dagliga utpendlarna och de nästan lika många som pendlar in till kommunen  betonar Göran Dahlström vikten av långsiktighet när det gäller tågtiderna.  Han efterlyser också ännu fler attraktiva bostäder i Katrineholm.

– Ser vi till näringslivsstrukturen önskar jag att vi kunde få en breddning  genom att företag i fler branscher väljer att etablera sig här, men  sammantaget känns det riktigt bra. Katrineholm är på rätt väg, poängterar  Göran Dahlström.

Text och foto: Sören Karlsson

Tågpendlaraktuellt

CC: nafmo

CC: nafmo

Kommunerna efter västra stambanan och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bevakar och agerar varje dag i pendlarfrågan med tåg.
Pendlingen är för mig viktig av minst två anledningar:

  • Personligt för er som pendlar och era familjer.
  • Ur tillväxtsynpunkt för Katrineholm.

Nedan följer det aktuella läget i dag taget från en intervju med mig i Katrineholms Kuririen.
Källa: Katrineholms Kuriren, Johannes Tångeberg, 2013-09-12.

Det som inte nämns i artikeln gäller tåget Uven och där finns i dag inget nytt.

Inga stora ändringar av tågtidtabellen

Tidtabellen för Sörmlandspilen kommer antagligen att vara i stort sett oförändrad nästa år. Något akut hot mot tågpendlarna längs västra stambanan finns inte.
 

Det visar Trafikverkets nuvarande förslag till tågplan, det vill säga tidtabell för samtliga tåg, för 2014.

Även om tågplanen fastställs slutgiltigt först den 20 september, ser det därmed ut som om tågpendlarna från och till Katrineholm, Vingåker och Flen kan andas ut. Den enda försämringen i det nuvarande förslaget gäller tåg 139, som avgår från Stockholm 15.29. I det förslag till tågplan som nu ligger kommer restiden med detta tåg till Flen, Katrineholm och Vingåker att förlängas med omkring 20 minuter

Men kommunalrådet Göran Dahlström (S) säger sig ha gott hopp om att även detta tåg kommer att fortsätta gå som i dag. Det säger han efter att ha träffat företrädare för Trafikverket på ett möte i onsdags.

– Trafikverket har lovat att göra allt de kan, säger han.

Dahlström träffade Trafikverket tillsammans med andra politiker från Sörmland. Han understryker att det rådet total enighet mellan Sörmlandspolitikerna i tågfrågorna, och att Trafikverket har varit förstående och tillmötesgående.

Men även om det ser ut som om pendeltrafiken kommer att förbli i stort sett oförändrad nästa år, är Göran Dahlström kritisk mot hur processen med att ta fram en ny tågplan går till. Att den ska göras om varje år skapar en stor osäkerhet, anser han. Dessutom är han kritisk till hur samhällsnyttan av olika tåg beräknas och därmed till hur tågen prioriteras, när inte alla får plats på banan.

På sikt tycker Dahlström att konkurrenssystemet på järnvägen borde göras om. I stället att som i dag konkurrera om tillgången till spåren, borde Trafikverket slå fast en tidtabell, och sedan låta olika järnvägsbolag konkurrera om tåglägena genom upphandlingar, anser han.