Författararkiv: Göran Dahlström

Tävlande i politiskt nytänk

Postat av

Den här artikeln publicerades i tidningen Aktuellt i politiken den 25 oktober 2019.

 

”I början av december ska det avgöras vem som vinner de olika utmärkelserna i Innovation in Politics Awards. En av de nominerade är socialdemokraten Göran Dahlström, kommunstyrelseordförande i Katrineholm.

Nio svenska politiker har gått till final i europeiska Innovation in Politics Award, en tävling som uppmärksammar nyskapande och modigt politiskt arbete. En av de nominerade i finalen är Katrineholms kommunstyrelseordförande Göran Dahlström (S). Han har nominerats i kategorin ”human rights” (mänskliga rättigheter), tillsammans med politiker från Polen, Irland, Italien, Tyskland, Belgien och Bulgarien.

I Katrineholm har man haft ett treårigt utbildningsprojekt där man utbildat alla anställda i kommunen, 3000 stycken, för att höja kunskapen om hbtq-personers situation. Detta ska leda till ett bättre bemötande och ett bra omhändertagande av hbtq-personer i Katrineholm.

– Att man nominerade oss är för att, mig veterligen, vårt arbete med att utbilda all personal är unikt inte bara i Sverige utan i hela Europa, säger Göran Dahlström.

Utbildningsprojektet startade hösten 2015 med att man sökte stöd från Socialstyrelsen. Sedan har det rullat under åren 2016 till och med 2018. Utbildningen har delats upp i nivåer där första nivån bestått av en endags kurs eller några timmars kurs. Nästa nivå har varit mer djupgående och den sista nivån har gällt den personal som befinner sig närmast till exempel skolelever och där slutresultatet varit en certifiering för åtta av kommunens verksamheter.

Politikerna i Katrineholm fattade beslutet att genomföra utbildningen efter en utredning om hur situationen såg ut för hbtq-personer i kommunen.

– Vi kom fram till att det var dåligt med kunskapen om livssituationen för dem och även med kunskapen om hur vi skulle hantera detta, säger Göran Dahlström.

Som exempel nämner han att det kan handla om att se till att det finns omklädningsrum i simhallen för den som inte definierar sig som man eller kvinna.


Göran Dahlström har många politiska år bakom sig, han har varit kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm i 14 år, men hbtq-frågor är inget han tidigare varit engagerad i.

– Större delen av mitt liv har jag arbetat med missbrukare och jag var med under tiden när hiv och aids exploderade. Det var till stor del inom gayrörelsen och bland missbrukare som frågorna var som allra mest aktuella så på så sätt har jag ett långt engagemang.

Vilka är då hans chanser att vinna i bör jan av december i Berlin? Göran Dahlström drar på svaret. Han tycker inte att uppdraget som kommunstyrelseordförande är att vinna priser.

– Men det är roligt att Katrineholms kommun uppmärksammas för arbetet. Att jag sedan i min roll står för själva beslutet betyder ju inte att det är jag som ska uppmärksammas. Det är kommunen som har jobbat med frågan.

Han tycker att hans stora pris kommer i samband med varje valrörelse. I förra valet fick Socialdemokraterna i Katrineholm 46,3 procent.

– Det räcker för min del.

Katrineholm har också placerat sig på diskussionskartan i en annan fråga. Tidigare i höst beslutade man att utöka kommunens tiggeriförbud. Detta efter att Socialdemokraterna tillsammans med koalitionspartnern Moderaterna samt Sverigedemokraterna röstat igenom förslaget.

Sedan i somras råder tiggeriförbud i Katrineholms centrum, men nu ska det utökas till att gälla även ett handelsområde i nordöstra Katrineholm. Tanken är att beslutet ska börja gälla 1 januari 2020, men då ska det först ha tröskats igenom kommunfullmäktige och sedan länsstyrelsen.

Det finns de som tycker att Katrineholms kommun inte borde nomineras till ett pris i kategorin mänskliga rättigheter.

På ledarplats i liberala Katrineholms-Kuriren uttrycks åsikten att Göran Dahlström inte borde prisas eftersom han gjort sig känd som ”en person som snarare vill resa murar än att riva dem”.

– Man måste kunna göra olika saker. Vi tycker inte att det är medmänskligt riktigt att människor ska sitta utanför affärerna i Katrineholm och tigga. Vi tycker att de ska vara hemma hos sina barn och stötta dem så att tiggeriet inte går i arv, utan att de i stället kan få utbildning och arbete, säger Göran Dahlström.
Han vill att ställningstagandet egentligen skulle tas i riksdagen och inte ute i kommunerna.


– Vi har avskaffat tiggeriet i Sverige eftersom vi inte tycker att fattiga ska få allmosor av de rika. Det stadiet har vi passerat. Svenska Kyrkan och andra organisationer kan jobba med frågan, men vi politiker är samhällsbyggare och måste stå upp mot strukturer som vi tycker är felaktiga, säger Göran Dahlström.

S i Katrineholm gick till val på att man skulle ta bort tiggeriet och Göran Dahlström konstaterar att man varit väldigt tydlig. Det finns också inskrivet i den samarbetsplan man har med Moderaterna.

– Man kan reagera på detta, men nomineringen handlar inte om att jag ska utses till talesperson för mänskliga rättigheter, utan det här gäller Katrineholm och satsningen vi gjort på hbtq-personers rättigheter. Min främsta uppgift är att jobba för Katrineholm och Katrineholmarnas utveckling.
4 december i Berlin avgörs vem som vinner Innovation in Politics Awards.

Maria Persson
maria.persson@aipmedia.se

FAKTA
Innovation in Politics Awards är en utmärkelse som delas ut till nyskapande politiker i Europa.

Priserna delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra nya arbetssätt och nydanande förslag som leder till att människors förtroende för politik och politiska lösningar stärks. Bak- om priset står The Innovation in Politics Institute. En av dess partner är svenska Arena Idé.

Nominerade S-politiker
Fisun Yavas, Örebro
Magnus Eriksson, Norsjö
Lars Stjernkvist, Norrköping
Björn Sundin, Örebro
Göran Dahlström, Katrineholm
Bodil Hansson, Sundsvall”

Framtidstro och orosmoln

Postat av

Nyligen har kommunens årsredovisning presenterats och det är med blandade känslor vi summerar året som gått. Å ena sidan har den positiva utvecklingen för Katrineholms kommun fortsatt, med god tillväxt när det gäller befolkning och näringsliv. Samtidigt finns allvarliga orosmoln när det gäller kommunens ekonomi, framför allt med sikte på kommande år.

Under 2018 har takten i bostadsbyggandet varit hög. Samtidigt har planberedskapen för fortsatt bostadsbyggande ökat och bygglovshanteringen snabbats upp.

Även utbyggnaden av välfärden har fortsatt.
Fler förskoleavdelningar har öppnats, byggnationen av det nya äldreboendet Dufvegården påbörjats, fler bostäder inom funktionsstöd öppnats och en ny brandstation färdigställts. Det är också glädjande är att vi kan se ett tydligt trendbrott när det gäller skolresultaten, som har förbättrats genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete på bred front.

Trygghet och attraktivitet har stärkts genom ett brett och framgångsrikt arbete inom alla kommunala verksamheter. För satsningen på ökad trafiksäkerhet har Katrineholms kommun i dagarna tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen GuldTriangeln av NTF. Vi är också stolta över att Katrineholms kommun har fortsatt att utmärka sig positivt inom miljö- och klimatområdet.

Allt detta är mycket positivt och viktigt. Att kommunen fortsätter att locka nya invånare och stärker sin attraktionskraft är avgörande för finansieringen av välfärden och för att klara kompetensförsörjningen i de kommunala verksamheterna.

Samtidigt har kommunen stora ekonomiska utmaningar. Kommunens kostnader har under det gångna året ökat snabbare än skatteintäkterna, vilket är ohållbart på sikt. Den främsta orsaken är att vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden inte har klarat att ha en ekonomi i balans. Det är endast tack vare att vi lade en mycket försiktig budget inför 2018 som kommunen klarar ett bokslut utan underskott.

Särskilt oroande är att obalansen i ekonomin uppstått under rådande högkonjunktur. Nu dämpas konjunkturen samtidigt som det finns en osäkerhet kring vilka statliga resurser som kommunen kommer att få del av framöver. Det är därför av största vikt att de underskott som uppstått rättas till. Åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna behöver vidtas i alla kommunala verksamheter.

Katrineholms kommun fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt inom många områden. Nu gäller det att agera kraftfullt och ta tag i den ekonomiska situationen för att kommunen ska stå fortsatt stark inför framtiden.

Visst finns en framtid för KAIK

Postat av

Artikel ur AIK-aren julnummer 2018

Det gnistrar inte om vare sig Katrineholms idrott i allmänhet eller om vårt KAIK för närvarande. Men kommunalrådet Göran Dahlström vill se ljust på framtiden.

Han är uppfödd i det gulaste av hem men han blev KSK-are. Kommunstyrelsens färgstarke ordförande Göran Dahlström har idrotten i blodet sedan koltåldern och många gånger har han fått förklara varför det blev Skogsborg och inte AIK-plan.

– Pappa Nisse och mamma Anna-Lisa var så mycket KAIK-are man kan bli, mina morbröder Olle (Stefans pappa) och Sune Lindeberg likaså. Lika mycket som de älskade sitt AIK, lika mycket hatade de KSK. Det var ju så det var på 1950-talet, säger Göran med ett skratt.

Men familjen Dahlström växte upp på Sörmlandsgatan och det var nära till Skogsborg, KSK:s hemvist.

– Svårare än så var det inte. Jag hamnade med mina kompisar i Sportklubben. Tror att föräldrarna motvilligt accepterade det, även om det förstås måste ha svidit när deras enda barn valde värsta rivalen. De vägrade konsekvent gå på Borgen och de såg inte någon enda match jag spelade i KSK-tröjan, säger ”Dala”.

Göran Dahlström är alltså en genuin idrottskille. Sina ledaregenskaper visade han redan i tonåren. Som aktiv var han som försvarsspelare med om att vinna junior-SM i bandy 1969 och som fotbollsmålvakt representerade han Sörmlands juniorlandskapslag.

Men det var som ledare han gjorde ännu större avtryck. Han har tränat KSK:s A-lag i bandy 1974-76 och 1978-79 – på den tiden rödtröjorna var riktigt bra. Han har även tränat Värmbols bandylag i tre år, han har varit A-lagstränare för KSK:s division 3-lag i fotboll på 1970-talet och han var bandysektionsordförande (KSK) under två år.

Göran var 23 år när han i första svängen tog över KSK:s elitbandylag – yngre än de flesta spelare – och är än idag den yngste tränaren någonsin i bandyns högsta serie.

Kommunalråd i 13 år

Som kommunalråd har Göran Dahlström styrt Katrineholm med fast hand sedan 1 februari 2006. Snart 13 år, alltså. Att det kan blåsa snålt på toppen har han fått erfara vid otaliga tillfällen. Men vid 68 års ålder står han fortfarande stark i med- och motvind, även om han börjar skymta slutet på den politiska karriären.

– Att jag lyckats klara den här utsatta positionen så länge kan jag till stor del tacka idrotten för. Den fostran man får inom lagidrotten, som ledare och spelare, är ovärderlig. Man får lära sig gemenskap och solidaritet, att ständigt anpassa sig och ta hänsyn till andra, säger ”Dala”.

– Jag brukar säga att det inte är så stor skillnad på att träna ett fotbolls- eller bandylag och att leda ett politiskt parti. Om man förlorar en match kan man inte ge upp, det gäller att analysera och prestera bättre nästa gång. Det är precis samma sak när det strular inom politiken. Kom igen och gör det bättre i morgon.

Det finns förutsättningar

När människor utanför stadsgränsen pratar idrott och Katrineholm – vilket tyvärr händer alltmer sällan – så är det oftast bandyn som nämns.

– De som säger att Katrineholm är en bandystad lever i det förgångna. KSK-bandyn finns inte, KVBS spelar i en serie under eliten och det är faktiskt 40 år sedan KSK senast var i ett SM-slutspel. Den gången var jag tränare… så det är ganska länge sedan, säger Göran Dahlström.

Idag ser det dystert ut för all lagidrott på elitnivå i Katrineholm. Efter KAIK:s glansår i handboll på 1980-talet, då det nästan uteslutande var ungdomar från orten som tog plats i rampljuset, och efter att (det hopköpta) volleybollaget KVK tog tre SM-titlar på damsidan (2010, 2011 och 2013), har vår stad hamnat i nationell medieskugga.

Vad kan kommunen göra för att Katrineholms idrottsliv ska få nytt liv?

– Vi kan ge förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling. Och de förutsättningarna finns i form av fina anläggningar. Vi saknar visserligen en bandyhall, vilket jag får veta var och varannan dag. Men idag bygger vi i kommunen äldreboenden, skolor och förskolor för en miljard kronor – vår största satsning någonsin – och i det läget är det svårt att få in en bandyhall i budgetarbetet. Vem vet om vi ens har ett bandylag när en sådan hall i så fall skulle stå klar, säger Dahlström.

Direkt föreningsstöd från kommunens sida är ingenting som är aktuellt vare sig på kort eller lång sikt.

– Idrottens kraft finns i det ideella arbete som läggs ner, främst på klubbnivå. En förening är inte bara sportsliga resultat, en förening är också en känsla. Så har det varit och så ska det förbli, även om de sanna eldsjälarna tyvärr är färre idag än igår, säger Göran Dahlström.

Positiv framtid för KAIK

Kommunalrådet vill inte hålla med om att idrotten i Katrineholm är på dekis.

– Allt går i vågor, det är upp och ner. Vi har idag ingen elit när det gäller lagidrott, men vi har duktiga tjejer och killar i flera individuella idrotter. Och på lagidrottssidan har vi en bra bredd, glöm inte det. Flera av kommunens föreningar har duktiga ledare och det görs ambitiösa satsningar på ungdomsidrotten. Vi kan hoppas att detta ger frukt inom några år.

Göran Dahlström tror att KAIK har goda förutsättningar att komma ur de senaste årens sportsliga mörker.

– Först vill jag säga att KAIK under sina drygt 100 år betytt oerhört mycket för idrotten och kulturen i Katrineholm. Det framgår inte minst av klubbens fina jubileumsbok. Och jag tycker att föreningen Gamla AIK-are, som tycks vara väldigt aktiv, gör en mycket värdefull insats genom att föra klubbens historia och traditioner vidare till dagens unga gulingar.

– Att jag tror på en positiv framtid för KAIK beror bland annat på att östra Katrineholm, klubbens stadsdel från starten 1914, är under en dynamisk utveckling och att KAIK där har sin Stalls Backe. Värdet av en egen idrottsplats kan inte nog understrykas.

– I Laggarhult sker nu en generationsväxling. Många barnfamiljer tar över fastigheterna där. Och det byggs nya bostäder på många håll på Öster. Förutsättningarna för att KAIK ska kunna suga upp unga pojkar och flickor till Stalls Backe, och ytterligare utveckla sin fina ungdomsverksamhet, borde vara goda, säger Göran Dahlström.

Alex var en förebild

Göran Dahlström berättar gärna en liten historia från ungdomsåren. Han sågs mer sällan på gamla AIK-plan, men när ryktet gick om att KAIK värvat en fotbollsmålvakt av klass tog han vid flera tillfällen cykeln från Sörmlandsgatan till Öster.

– Målvakten var Alex Muistama och jag var otroligt imponerad av hans spänst, fysik och skicklighet. Eftersom jag själv var målvakt blev han en förebild för mig och jag tog givetvis hans autograf, berättar Göran Dahlström.

Alex, som senare bytte efternamn till Fyrbäck, är idag som 83-åring ansvarig för Gamla AIK-ares torsdagsbastu vid AIK-stugan. Han är en hedersman som kan sträcka lite på sig.

Jörgen Ohlson (Rappan)

Att bli sedd

Postat av

”EQT-veteranen: ”Finans är enklare än att leda industri”

Under sina 24 år på EQT har Jan Ståhlberg varit med om 150 bolagsaffärer för 40 miljarder euro. I en öppenhjärtig intervju med Realtid berättar han om hela sin karriärresa – från Katrineholm till möten med potentater i Hongkong och regeringsmedlemmar i USA.

sön, 2018-12-02 07:24
– Wallenbergsfären har alltid varit bra på att ta till sig fattiga talanger, säger Jan Ståhlberg, medgrundare och partner i riskkapitalbolaget EQT som han nu lämnar efter 24 år vid rodret, senast som vice ordförande.

När bolaget startades med hjälp av familjen Wallenberg satte Peter ”Pirre” Wallenberg ett villkor:

– Ni har bara ”corporate finance-folk”. Ni måste ha någon som varit ute i verkligheten.

Jan Ståhlberg, då rekordung finanschef på SKF, fick ett samtal av EQT:s medgrundare Conni Jonsson. Var han intresserad?

– Jag älskade SKF men tackade ja.

Då startade också en av Sveriges mest remarkabla karriärer inom svenskt riskkapital. Men tillbaka till ”Pirres” kloka beslut. För det verkliga livet det har Jan Ståhlberg upplevt mer än de flesta. Bråd död och fattigdom har präglat hans uppväxt, utan tvekan till gagn för hans arbete.

Vi träffas uppe på det flotta kontoret på Hovslagargatan 3 på Blasieholmen. I ett hus från 1889 med utsikt mot vattnet och Skeppsholmen har EQT ultramoderna lokaler i tre våningar. Varje konferensrum bär namnet på bolagets mest lyckade affärer, till exempel Comhem, Stjärntv eller Perlos. Den finaste affären, läs den mest lönsamma, var Tognum som också är det största rummet.

När jag ska fotografera Jan Ståhlberg, stående eller sittande, börjar han skoja om sin längd. Trots att han bara är 1,68 cm i strumplästen har han ett grundmurat självförtroende. Varifrån kommer det?

Jan Ståhlberg förlorade sin pappa och sin syster just när livet skulle börja. Han var sju år gammal då det lilla torpet som SKF hyrde ut till anställda började brinna. Det var fel på murbruket.

– Mamma vaknade och hann få ut mig. Taket rasade in på pappa och Lena. Mamma sprang tillbaka för att rädda dem.

Mamman fick svåra brännskador och följdsjukdomar vilket skulle förstöra resten av hennes liv. Hon dog redan vid 43 års ålder av en hjärtinfarkt.

– Men jag minns aldrig att jag såg henne gråta, hon var oerhört positiv, hon gav mig ett stort ansvar och sa: Jan, det enda jag vill är att du gör så bra du kan.

– Jag ville inte vara mamma till belastning, jag måste pinna på.

I Jan Ståhlbergs liv finns inga försuttna chanser eller obegagnade möjligheter. Det kan bero på den kärlek han fick av mamma och mormor och senare av moster och morbror. Han citerar ofta sina nära och kära, så enträget att han verkar stå i evig i tacksamhetsskuld till dem. Han växte mestadels upp hos sin moster intill Backavallen, den kända bandy-och fotbollsplanen, i Katrineholm. Tacksamhet har han också till det svenska samhället som gjorde det möjligt för mamman att få vård, att få dialys, att kunna leva.

Det var indirekt pappans död som fick honom intresserad av ekonomi. På den tiden ärvde barnen sina föräldrar om inget testamente fanns. Från sjukhussängen fick mamman omedelbart se till att teven såldes så de hade mat för dagen. Den sju år gamle Jan ärvde halva bohaget och pappans livförsäkring som sattes in på banken och spärrades av överförmyndaren.

Här följer några viktiga lärdomar från Jan Ståhlbergs uppväxt.

1. Sparsamhet är en dygd

När han upptäckte den dåliga avkastningen på bankkontot började han intressera sig för pengar.

– Vi får spara, sa hans mamma.

– Vi investerar i aktier, sa Jan.

– Bara om du lär dig något om aktier, satte hon som krav.

Han började läsa Svenska Dagbladets börskolumner, Aktiespararen, Affärsvärlden. Den första aktie han köpte var Sandvik.

Kassabok hade han redan fört i flera år – och det sitter i: Kontrollen och sparsamheten. Han säger att han spenderar oerhört mycket mindre på sitt privata leverne än människor i samma förmögenhetskategori.

2. Värdet av att planera framåt – och schack

Idag är han ordförande i Schackakademien. Det beror på att han som liten spelade schack.

– Människor gör ofta det felet att de bara tänker på vad de själva vill.

Schackspelandet lärde honom värdet av att planera, att förstå att den mittemot tänker minst lika strategiskt, och även vill något. Dessutom lärde han sig att ta konsekvenserna av sitt handlande.

– När du gjort ditt drag går det inte att ångra sig eller flytta tillbaka schackpjäsen.

Han ogillar också ”unforced errors”, det vill säga fel som begås när man inte är under press, till exempel en okoncentrerad retur utanför baslinjen i tennis.

3. Att bli sedd

Göran Dahlström, idag Katrineholms kommunalråd, tränade honom i fotboll och lärde honom mycket om ledarskap. Han kunde skrika ”det är ditt fel Ståhlberg” så det ekade över hela Backavallen. Men efteråt satte tränaren sig ner med varje spelare och talade om förbättringar.

– Det är viktigt att bli sedd. Det blir du i idrotten.

4. Handelshögskolan i Stockholm

– Handelshögskolan förändrade mitt liv.

I den miljö Jan Ståhlberg växte upp fanns inte en ekonom inom synhåll, ingen hade hört talas om Handelshögskolan. Men när han gjorde lumpen mötte han en själsfrände i Björn Danckwardt-Lillieström som var lika intresserad av aktier (de är fortfarande vänner). Jan fick rådet att söka till Handels – med ett löfte. Om han klarade av att komma in på skolan skulle han få bo gratis hos Björns föräldrar. Sagt och gjort, så fick det bli. Snart fick han ett stipendium för ett år på Stern School of Business i New York dit Jan senare återkom med sin familj. Det var när han arbetade på EQT:s kontor för mellanstora bolag år 2014.

5. Skygglapparna på

På Handels skrev Jan Ståhlbergs grupp en uppsats om prissättning av optioner. Denna belönades med ett pris vilket delades ut av Electrolux-chefen Hans Werthén och prinsessan Christina. Jan säger att han fortfarande får nypa sig i armen då och då – att han, Jan från Katrineholm, får träffa potentater från hela världen. Igår var han i Hongkong, i förrgår träffade han regeringsmedlemmar i USA, och så vidare. Men han bestämde sig tidigt för att inte stanna kvar vid Västra och Södra Stambanans knutpunkt.

Fem somrar i rad rensade han rabatterna i Katrineholms kommun. Detta Sisyfos-arbete – när en rabatt var klar hade ogräset växt upp i nästa – gav honom insikten och drivkraften att han ville något annat i livet. Ibland tycker han själv att han haft skygglappar på sig, att han varit en ambitiös tråkmåns, kanske även en nörd. På Stern tog han reda på vilken litteratur som skulle pluggas in, satte sig på sitt rum, läste och tentade. ”Det stora äpplet” utforskade han överhuvudtaget inte. Under hans tio år på SKF fanns det år när han aldrig tog ut en enda semesterdag.

Samtidigt ger han intryck av att inte ha haft några konkreta mål – han säger att han gjorde allt med högsta betyg men utan att veta vart det skulle leda.

6. Vikten av en läromästare som ser ens potential

Mauritz Sahlin legendarisk vd för SKF mellan 1985 och 1995 tog honom under sina vingar. Liksom sin pappa arbetade Jan på SKF Stål i Hällefors. Han var bland annat produktionscontroller och i olika etapper ekonomiansvarig. 29 år gammal blev han utnämnd av Mauritz till finanschef på Ovako, då ägt av SKF. Jan Ståhlberg minns hur det mumlades i styrelserummet: ”Ska grabben bli chef?”

– Jag var inte mogen men Mauritz lyfte fram mig. Vi förlorade 1,4 miljarder kronor varav extraordinära kostnader var 600 miljoner kronor. Jag skulle sitta och slå på min kalkylator och bestämma över vilket bruk jag skulle dra ett streck. Jag tvingades lägga ner både stålverket i Luleå och i Imatra. Om vi inte gjort det hade Ovako inte funnits kvar idag. Men jag var med om att förstöra arbetarnas liv på orten.

Det tog nattsömnen ifrån honom, det blev en hel del av att ligga och vrida sig i sängen. På dagen blev han bland annat blev omringad av 200 arga stålarbetare i Luleå. Det slutade väl.

Mauritz Sahlin är en viktig person för honom.

– Han är en rättskaffens läromästare. Hans lön låg 40 procent under storbolagscheferna men han vägrade att ta en löneförhöjning så länge som han tvingades säga upp anställda i bolaget.

En del från läromästaren måste ha smittat av sig på Jan Ståhlberg. Omdömena om Jan Ståhlberg är: ”Han är schysst och mycket smart.”

Hans första affär ”Brukens Verkstäder”, ett bolag som han kände till via SKF, och som skulle komma att bli en av EQT:s mer lönsamma, förklarar han med ”att aktiemarknaden begrep inte vad Brukens höll på med, men kassaflödena var starka.”

Brukens började som en serviceinrättning för härdning av stål 1946 och var gemensam för sex av de stora stålverken: Fagersta, Sandviken, Hellefors-Hofors, Söderholm, Wikmanshyttan och Uddeholm. Första juni 1995 lade EQT bud på det lilla börsbolaget. Ugnarna för värmebehandling av metaller var då spridda över hela landet och ingen kund stod för mer än en procent av omsättningen. Sandvik och SKF:s ugnar som var underutnyttjade förvärvades mot att bolagen fick behandla sitt stål till en betydligt lägre marginalkostnad. Nya kunder tillkom. Dessutom ökade efterfrågan på lättare metaller i samhället och därmed på värmebehandling. Genom att stoppa in flera respekterade näringslivsprofiler som Mauritz Sahlin i Brukens styrelse vågade plötsliga bolag som Ford lägga över behandlingen av samtliga sina startmotorer.

1997 sålde EQT det ”nya Brukens” till Bodycote i Cheshire, världens ledande bolag på härdning av stål. Investeringen hade mångdubblats. Efter den följde Perlos. Jan Ståhlberg var ansvarig för EQT:s finländska verksamhet då ägarfamiljen i Perlos med 200 medlemmar knackade på dörren. Perlos som gjorde skalen till Nokias mobiltelefoner krävde för stora investeringar. Det blev snabbt affär. Men minst 20 procent av omsättningen fick årligen investeras i bolaget. Trots detta blev det ett ännu finare utfall än Brukens.

7. Fokus på vändningar 

– Jag kröp i stålugnar och drog ner kostnader. Men allmänt sett är finansjobb enklare än att leda ett stort industriföretag. Färre ledarskapsutmaningar. Det handlar mest om att få personalen att prioritera rätt.

Conni Jonsson bestämde nu att det skulle bli mindre krypa i stålugnar.

Jan Ståhlberg skulle bli ansvarig för ”deals” och till dags dato har han genomfört transaktioner för cirka 40 miljarder euro. Han blev bolagets turnaround-specialist.

Han var chef för EQT i Asien och senare arbetade han på EQT i USA med medelstora bolag. Med sin familj var han bosatt tre år i New York. När han 2017 kom tillbaka till Stockholm hade firman dubblat antalet anställda. Han kände inte längre samtliga, han satt inte längre med i några kommittéer och han beslutade att lämna.

I hans C.V.  återfinns en man med en ovanlig bredd: med tio års erfarenhet av operativ verksamhet, som varit med om att starta och driva EQT i 24 år, som startat nya verksamheter ute i världen, som specialiserat sig på turn arounds, och som jobbat mycket med strategi och devisen ” i motvind vässas förmågan”. Jan Ståhlberg har varit med om 150 riskkapitalbolagsaffärer. Han är inte rädd för att inte ha fullt upp i framtiden. I dag sitter han i bland andra Trelleborgs styrelse, Dunkerska stiftelsen, Bactiguard och ITB Medical, ett forskningsbolag som vill förhindra avstötning av organ. Det sista är för att hedra sin mamma som hade långvariga medicinska problem.

Tillbaka till självförtroendet.

– Det finns få situationer där jag inte kan tillföra något, säger han.

Hur han fått detta självförtroende, hur han lyckats så väl, bördig från Katrineholm som han inte besökt på tio år, har att göra med att egentligen är ingenting ett bekymmer för Jan Ståhlberg – det finns alltid värre saker i livet, det har han fått erfara.

Och tillbaka till Wallenbergsfären som så klokt gett chansen till flera fattiga talanger och till ett antal lantisar, inte bara Jan Ståhlberg, utan även Conni Jonsson från Östergötland, Lars Wedenborn från Gotland, Börje Ekholm från Västervik… men det kan bli en historia i sig. Det var i varje fall insiktsfullt av ”Pirre”.”

Tio snabba frågor
Ålder: 56
Bor: Stockholm
Familj: Ja
Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm och New York University
Karriär: SKF, EQT
Inkomst/lön: Mycket hög
Drivkraft: Att alltid göra sitt bästa
Karriärtips: Jobba hårt
Livstips: Var sann mot dig själv och andra

Skänker pengar till: Amnesty International, Bris, Door Step School Mumbai, Peter Wallenberg Foundation for Salesmanship and Entrepreneurship, Schackakademien.

Läs allt om:
Peter Wallenberg, Jan Ståhlberg, Mauritz Sahlin, Conni Jonsson, Lars Wedenborn, EQT, Handelshögskolan, Göran Dahlström, Björn Danckwardt-Lillieström, Perlos, Brukens Härdverkstäder, Backavallen, Katrineholm

Margaret von Platen
070 525 12 73
margaret.vonplaten@realtidmedia.se

MÄN-STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR!

Postat av

Den 25 november inleds de 16 dagar mot våld mot kvinnor som uppmärksammas över hela världen. I år manifesterar Katrineholm – Vingåkers Zontaklubb det genom den globala kampanjen ”Zonta says no to violence against women” och då färgas Katrineholm orange för att belysa att vi måste få stopp på våldet mot kvinnor.

I Sverige dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av närstående män. 17 våldtäkter anmäls varje dag och mörkertalet är stort. De flickor och kvinnor som utsätts för exempelvis trafficking och tvingas till prostitution kommer sällan till tals. I Sverige tvingas många barn bevittna när deras mammor blir misshandlade.

Kampanjen #Metoo har varit viktig för att belysa hur vanligt problemet är med sexuella kränkningar och övergrepp samt för kvinnor att själva få berätta om vad de utsatts för. Kvinnor kan drabbas i alla situationer i livet. Det kan hända var och när som helst. Det handlar om djupt rotade strukturer. Mörkertalet är som sagt stort kring problemet av mäns våld som kan vara fysiskt, psykiskt och ekonomiskt mot kvinnor.

Enligt en färsk rapport från Rädda Barnen är Sverige det bästa landet i världen för flickor att bo i. Situationen för flickor i Sverige är alltså jämförelsevis god internationellt sett. Men trots det har vi ett problem som vi inte verkar kunna komma till rätta med, mäns våld mot kvinnor som indirekt också drabbar barn. Kvinnors och flickors rättigheter är mänskliga rättigheter och de har rätt att leva och verka utan rädsla. Alla har rätt till ett liv fritt från våld.

Problemet med våld mot kvinnor kan inte lösas enbart av organisationer som Zonta International, som arbetar för kvinnors och flickors rättigheter eller någon annan organisation. Inte ens staten kan självständigt lösa det. Vi måste alla bidra för att motverka att vissa män tar sig rätten att kränka, misshandla och/eller sexuellt utnyttja kvinnor och flickor. Ingen har gjort tillräckligt för då hade det inte sett ut som det gör idag.

Om alla säger nej till våld i alla former genom ord och handling har vi större möjlighet att utrota det problem som gör att det finns kvinnor och barn som lever i skräck för den person som borde vara deras stöd. Om inte du, jag eller vi säger ifrån, vem gör det då? Det kan vara din dotter som blir utsatt. Det kan vara din morfar som slår. Det kan vara din granne som misshandlas. Det är allas ansvar att bidra till ett jämställt samhälle.

Män som grupp har ett särskilt ansvar för att bidra till att mäns våld mot kvinnor upphör. Det handlar om att rannsaka andra mäns värderingar och beteende. Det är alla mäns ansvar att vara goda förebilder för andra män, för sina barn och framtida generationer. Inte minst säga ifrån när andra människor uttalar eller beter sig kränkande och våldsamt. Män behöver än tydligare backa upp det arbete som kvinnorörelsen för. Vi måste arbeta tillsammans för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Män som utövar våld måste ta sitt ansvar, se sina egna beteenden och bryta sitt destruktiva mönster.

Det är inte en partipolitisk eller religiös fråga. Det handlar om vår respekt för varandra och rätten till att leva ett värdigt liv.

Du kan som invånare i kommunen bli aktiv i kommunens värdegrundsarbete. Du, som individ, kan börja med att delta i Zonta Internationals manifestation/stödja vårt arbete. Du kan fortsätta med att alltid säga nej till verbala trakasserier – även när det riktas mot andra. Du kan fortsätta med att våga störa när du misstänker att något inte står rätt till.

Tillsammans kan vi arbeta för en värld fri från våld – så låt oss vara modiga!

Maria Evald-President Katrineholm-Vingåkers Zontaklubb

Kristina Ekstrand-Vice president Katrineholm-Vingåkers Zontaklubb

Göran Dahlström-Kommunstyrelsens ordförande

Ett starkare Katrineholm

Postat av

När vi nu går in i en ny mandatperiod, den tredje med socialdemokrater och moderater i gemensam majoritet, är många av de stora besluten redan fattade. Vi bygger nya förskolor, skolor och äldreboende. Katrineholms centrala delar omvandlas genom fler bostäder och satsningar på säkrare och trivsammare gatumiljöer. Planer för ytterligare bostadsbyggande och företagsetableringar finns framtagna och beslutade. Mycket är på plats eller på väg att komma på plats. Nu handlar arbetet till stor del om att klä besluten med innehåll.

Främst i fokus framöver står att ytterligare stärka Katrineholms attraktionskraft, både som ort och som arbetsgivare. Vi ska locka folk att vilja bo och jobba i Katrineholm. Att vilja bygga bostäder, starta företag och flytta företag till Katrineholm. Att vilja gå i förskola, skola, gymnasium och plugga vidare i Katrineholm. Att vilja handla, shoppa, gå ut och äta, gå på konferens och turista i Katrineholm. Att vilja vara med i föreningar, ta del av kulturlivet, idrotta och vara ute i den vackra naturen i Katrineholm. Och att vilja ta del av allt annat som vår kommun har att erbjuda.

Både när det gäller näringsliv och bostadsbyggande är det tydligt att Katrineholm växer tillsammans med Stockholm. Katrineholm börjar bli det som vi har pratat om; en attraktiv ort i Stockholms närhet. Eller omvänt; genom bättre pendlingsmöjligheter och fler kvällsavgångar med tåg på helger börjar Stockholm bli en attraktiv ort i Katrineholms närhet.

Mycket talar för att den positiva utvecklingen för Katrineholm kommer att fortsätta. Samtidigt som Katrineholm redan ligger bra till i näringslivsrankingen i Sverige satsar vi nu offensivt för att klättra ytterligare, bland annat genom tillsättningen av en näringslivschef med ett helt nytt uppdrag. Skolresultaten behöver förbättras och det pågår ett intensivt utvecklingsarbete i skolan som nu börjar ge effekt. Det finns överlag ett starkt driv inom väldigt många områden, kommunens verksamheter utvecklas kontinuerligt och får goda omdömen i jämförelser och utvärderingar. Kommunen jobbar också aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare, med fokus både på att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya för att säkra kompetens-försörjningen.

Samtidigt finns utmaningar längs vägen som vi kommer behöva hantera. Vi går in i en period av osäkerhet, inte minst när det gäller det politiska läget på nationell nivå. Kommunens ekonomi påverkas i hög grad av de beslut som en ny regering kommer fatta om riktade och generella statsbidrag. Vi står också inför en annalkande låg-konjunktur. Utgångsläget inför planperioden är vidare att ett par av kommunens nämnder för närvarande inte är i ekonomisk balans.

På lite längre sikt kommer den största utmaningen vara att kunna behålla den kvalitet som vi har idag i kommunens verksamheter när volymerna ökar. Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att allt färre i yrkesverksam ålder ska klara välfärden för allt fler barn och äldre. Effektiviseringar kommer att krävas, såväl i Katrineholm som i alla andra kommuner.

Genom att satsa på ökad attraktionskraft skapar vi förutsättningar för fortsatt tillväxt i Katrineholm. Genom att hålla i ekonomin och lägga kraft på att utveckla smartare arbetssätt, bland annat genom digitalisering, bygger vi en mer kostnadseffektiv organisation. På så sätt kommer Katrineholms kommun ha ett bättre utgångsläge än många andra när volym- och kostnadsökningarna kommer.

Det här är förordet till budgeten 2019 som jag skrivit tillsammans med Lars Härnström (M), vice ordförande i kommunstyrelsen. Förordet är publicerat som insändare i Katrineholms-Kuriren den 7 november 2018.

Amazon stärker Katrineholm

Postat av

Jag får ofta frågor om Amazons etablering i Katrineholm. Här är några frågor och svar till er vetgiriga Katrineholmare. 

Var och hur och när byggs det i Katrineholm?
Amazon Web Services bygger för närvarande ett datacenter omfattande ca 15 000 kvm på mark som företaget äger inom Katrineholms Logistikcentrum.

Vad betyder denna etablering för Katrineholm? Ryktes- och statusmässigt?
Amazon är världens största företag och Amazon Web Services är globalt sett den helt dominerande aktören inom så kallade molntjänster, som är ett mycket expansivt marknadsområde. Att AWS väljer att förlägga sin nordeuropeiska satsning i Sverige är en stor framgång för vårt land. Att den förläggs till Stockholmsområdet är av stor betydelse för regionen och att Katrineholm valts ut som en etableringsort är fantastiskt. Det är ett uttryck för att Katrineholm är en tydlig del av Stockholmsregionen och ett bevis för att Katrineholm har de kvaliteter och infrastrukturella förutsättningar som behövs för att attrahera ett världsföretag. Samtidigt ett kvitto på att Katrineholm som kommun har en vilja och en förmåga att vara samarbetspartner att lita på i sammanhang som detta.

Vad har kommunen för förväntningar med anledning av denna etablering?
Vår bransch- och omvärldsanalys visar att en etablering som denna dels är en kontinuerlig och fortsatt process med på varandra följande utvecklingssteg. Det betyder att effekterna för bygg- och installationsbranscherna kommer att vara påtagliga över tid. Över tid kommer också svenska och lokala entreprenörers inslag i processen att öka successivt. Det betyder arbetstillfällen såväl i byggnadsprocessen som i verksamhetens bedrivande. Vi har också sett att den här typen av etableringar ger ringar på vattnet inom affärsområdet. Amazons etablering sätter vidare Katrineholm på kartan på ett sätt som kan få betydelse för etableringar även inom andra branscher.

Fakta om bygget, byggherre, totalentreprenör, offentlig summa för bygginvestering, större entreprenader?
Bygget är en stor och omfattande arbetsplats, med nära 300 arbetare på plats – samtidigt. Bygget engagerar både utländska och svenska entreprenörer, både jättestora och mindre lokala företag. Närmare uppgifter kring entreprenadformer och ekonomi saknar vi. Den frågan får föras vidare till företaget.

Något extra som kommunen gör för att tillgodose etableringen?
För Katrineholms kommun är alla etableringar viktiga. Företagens perspektiv är alltid de viktigaste. Det är generellt vår vilja att alla företag som satsar här ska kunna uppnå sina respektive målsättningar. Det betyder att vi försöker eliminera alla tänkbara hinder som vi kan påverka. Det betyder också att vi är lyhörda för synpunkter och att vi vill vara snabba och korrekta i vår handläggning av olika frågor. Eftersom det i detta fall gäller en amerikansk investering med medverkan från olika utländska aktörer handlar det mycket om värdskap och att överbrygga kultur- och organisationsskillnader. Viktigt är även att medverka till kontakter som underlättar företagets rekrytering av medarbetare och kompetens. Men också underentreprenörernas kontakter med lokala företag och leverantörer.

Innovation in Politicis Awards

Postat av

Göran Dahlström nominerad till Innovation in Politics Awards

Göran Dahlström är nominerad till den europeiska utmärkelsen Innovation in Politics Awards. Nomineringen av Göran Dahlström avser Katrineholms kommuns utbildningsinsats i HBTQ, HBTQ-certifiering.

Utbildningssatsningen är unik i Sverige – ingen annan kommun i landet har gjort en så stor satsning i att utbilda alla sina anställda inom området.

” Innovation in Politics Awards är en europeisk utmärkelse vars syfte är att stärka tron på demokrati genom att belysa politik som faktiskt gör skillnad och stärker människors rättigheter. Det tycker vi att Göran Dahlströms politiska arbete i Katrineholm har gjort.”

Katrineholm – the first LGBTQ-certified Municipality in Sweden

In 2015, the Education administration of Katrineholm examined the situation of LGBTQ-people living in the municipality. This research resulted in the conclusion that there was an urgent need to develop knowledge and methods related to LGBTQ-issues. Hence, the politicians of Katrineholm decided to implement an extensive educational programme for the municipalities employees – especially those working directly with children and youth.

The project lasted for three years (2015–2017) and involved 3000 employees, with the objective of securing a good and professional work environment, and high quality of all municipal activities – for all Katrineholm’s citizens. The project was so successful that the municipality has become the first in Sweden to offert their employees a high quality education in LQBT-issues.

Innovation in Politics Awards  är ett samarbete mellan tankesmedjan Arena Idé och Innovation in Politics Institute i Österrike. Syftet med projektet är att motverka politikerförakt och misstro till politiska partier genom att lyfta politiker som driver frågor som stärker människors inflytande och rättigheter.

Förutom kärnkriteriet innovation, behöver de nominerade projekten uppfylla tre kriterier: deltagande, förtroendeskapande och hållbarhet.

Mer information
Lisa Pelling
 Utredningschef
lisa.pelling@arenagruppen.se
08-522 574 56

Trygg och säker i Katrineholm!

Postat av

Det ska vara tryggt och säkert att leva och verka i Katrineholms kommun. Att slippa utsättas för brott, att barn slipper vistas i farliga trafikmiljöer och att det finns en väg tillbaka när man hamnat i problem är exempel på insatser som då är viktiga.

Därför är vi kompromisslösa i kampen mot kriminalitet. Tillsammans med Polisen ska hela den kommunala organisationen arbeta mot brottslighet och narkotika. Vi har nolltolerans mot hot och våld. Alla brott som begås mot kommunen eller mot personer inom de kommunala verksamheterna ska polisanmälas. Vi ökar insatserna med kameraövervakning. Beredskap ska finnas för att anställa kommunala poliser om det ges laglig möjlighet, eller vakter, om det är nödvändigt. Den lokala ordningsstadgan ska fullt ut använda lagens möjligheter att begränsa tiggeri. 

Belysning är centralt för trygghetskänslan och bidrar till en säkrare kommun. Vi ska öka takten i omställning av den gamla belysningen och komplettera i områden som upplevs som mörka och otrygga. 

Vi ska fortsätta att säkerställa trygga trafikmiljöer för oskyddade trafikanter, särskilt barn och på stråk till skolor, förskolor och fritidsaktiviteter. Olyckor i trafiken innebär enormt lidande för enskilda och medför stora kostnader för samhället. 

En viktig del i ett tryggt välfärdssamhälle är möjligheten att komma tillbaka när man hamnat snett eller drabbats av problem. Vi ser missbruksvård med öppet intag som Mercur och Vårnäs som viktiga insatser. För att lösa eller förebygga ekonomiska problem ska medborgarna erbjudas budget- och skuldrådgivning. Den som vill lämna kriminell verksamhet eller extremism ska kunna få stöd och hjälp att ta sig vidare till ett normalt liv via socialtjänst och samarbete med externa aktörer. 

Fler jobb, en bra skola, utbyggd äldreomsorg och tillgång till bra sjukvård bidrar sammantaget till en tryggare kommun för oss som lever och verkar i Katrineholm. 

Att driva en kommun är inte någon lek

Postat av

Det har nog inte undgått någon att Katrineholm har utvecklats starkt under de senaste åren. Stora företag har etablerat sig här, näringslivet har växt och arbetsmarknaden breddats. Bostadsbyggandet har tagit rejäl fart. Arbetslösheten, inte minst bland unga, har minskat. Vi har lagt stora resurser på vår gemensamma välfärd. Skolresultaten har vänt åt rätt håll. Bygget av en ny brandstation har påbörjats. En lång rad nya förskolor har tillskapats. Kullbergska sjukhuset har säkrats och stärkts.

Utveckling sker inte av en slump. Man måste förstås ha idéerna men det räcker inte. Det krävs också att man har kraften, nätverken och förmågan att få saker att hända. Att driva en kommun är inte någon lek. Det är inte enkelt. Det kräver hårt jobb. Med ansvar för ett par miljarder kronor, tusentals anställda och viktiga verksamheter är det väl värt att fundera på vem och vilka som är bäst lämpade att klara uppgiften.

Vi vill framåt. Under de kommande åren står Sverige i en unik situation. Aldrig tidigare har andelen äldre i samhället varit så hög. Det kombineras dessutom med att vi samtidigt har väldigt många barn och ungdomar i vår befolkning. Det innebär att kraven på äldreomsorg, sjukvård, förskola och skola är unikt stora. Därför är det väldigt viktigt att möta dessa behov. För oss går det före skattesänkningar.

Det innebär att vi under nästa mandatperiod vill fortsätta bygga ut och förstärka äldreomsorg, skola och sjukvård. Samtidigt som vi skapar fler nya jobb i ett växande näringsliv.

Vi ska bygga och öppna ett nytt äldreboende med nära 100 platser och bygga ett nytt trygghetsboende i centrum för äldre.

Vi ska bygga två nya skolor som behöver lärare och annan personal som kan hjälpa barn och ungdomar att utvecklas.

På Kullbergska sjukhuset investerar landstinget och nu ska det omsättas i en starkare vård. Dialys ska starta och ambulanssjukvården ska byggas ut för att korta tiderna för akuta insatser i Katrineholms kommun.

Vi är kompromisslösa i kampen mot kriminalitet. Vi jobbar tillsammans med Polisen mot brottsligheten och vi vill se fler övervakningskameror för ökad trygghet.

Ska vi hitta och attrahera alla de människor som ska arbeta i Katrineholm måste vi dessutom fortsätta med att utbilda människor, stärka pendlingsmöjligheterna och förstärka vår attraktionskraft som boendeort. Därför ska vi även fortsätta bygga bostäder och investera i vårt kultur- och idrottsliv. Så bygger vi ett starkare samhälle och ett tryggare Katrineholm.