Finns det fattiga i Katrineholm?

Ja, fattiga familjer finns och de finns i Katrineholm.

Diskussionen efter Uppdrag granskning blir ungefär så – för eller emot.

Budskapet från Rädda Barnen, Majblomman och BRIS hade blivit

Litet barn

CC by The National Guard

trovärdigare utan överdrifter och slarv.

Jag hävdar bestämt att vi har fattiga familjer i Katrineholm. Vi har nog aldrig, så långt jag kan minnas, haft fler.

Katrineholm är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige när det gäller barnfattigdom. Plats 278 av landets 290 kommuner.

Vi har fler arbetslösa än riksgenomsnittet. Fler unga arbetslösa och fler invandrare som är arbetslösa.

Vi har betydligt fler i dag som står utanför trygghetssystemen, vilket gör att försörjningsstödet (tidigare socialbidraget) i Katrineholm är historiskt högt. Dessutom är det många, både vuxna och barn, som av olika anledningar blir placerade. Orsaken till detta är också i en del fall slitningar på grund av fattigdom.

Vi måste givetvis som kommun ge våra medmänniskor bästa möjliga stöd i deras utsatta situation. Men framförallt se till att det blir fler jobb i Katrineholm.

Det kanske enda och bästa sättet att lösa integrationsfrågan och fattigdomsfrågan finns att hitta i:
Jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen. Då ges människor möjligheter att göra egna val här i livet.

Fler företag ger fler jobb som ger fler invånare som ger mer skatteintäkter.

Fler invånare gör att vi måste bygga fler bostäder som också det skapar jobb. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Jag återkommer om detta i senare inlägg.

”Den som är satt i skuld är inte fri”

En säck med pengar

CC by 401 (K) 2013

Vi har nu på grund av ny lag i Sverige angående de så kallade räntesnurrorna fått tillbaka 690 miljoner kronor från våra helägda bolag. Pengar som varit utlånade till dem mot ränta.

Jag är oerhört glad att vi nu gör kloka beslut för Katrineholmarna och inte konsumerar pengarna.

Katrineholms kommun blir av med sin låneskuld på 250 miljoner.

En kommun utan lån är inte så vanligt. Dessutom kan vi ta bort en stor del av kommunens pensionsåtagande som är upparbetad fram till 1998. Den uppgår till 900 miljoner kronor. Vi betalar nu av 400 miljoner på denna. 40 miljoner placeras i en buffert för framtida satsningar.

Det kan finnas andra uppfattningar om vad som ska göras med pengarna, men så här gör vi i Katrineholm.

Att ta bort låneskuld och pensionsåtagaden minskar kommunens kostnader många år framöver. Inte så sexigt kanske, men klokt.

Pressmeddelande