Varför ett Logistikcentrum?

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.

 

Finns det fattiga i Katrineholm?

Ja, fattiga familjer finns och de finns i Katrineholm.

Diskussionen efter Uppdrag granskning blir ungefär så – för eller emot.

Budskapet från Rädda Barnen, Majblomman och BRIS hade blivit

Litet barn

CC by The National Guard

trovärdigare utan överdrifter och slarv.

Jag hävdar bestämt att vi har fattiga familjer i Katrineholm. Vi har nog aldrig, så långt jag kan minnas, haft fler.

Katrineholm är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige när det gäller barnfattigdom. Plats 278 av landets 290 kommuner.

Vi har fler arbetslösa än riksgenomsnittet. Fler unga arbetslösa och fler invandrare som är arbetslösa.

Vi har betydligt fler i dag som står utanför trygghetssystemen, vilket gör att försörjningsstödet (tidigare socialbidraget) i Katrineholm är historiskt högt. Dessutom är det många, både vuxna och barn, som av olika anledningar blir placerade. Orsaken till detta är också i en del fall slitningar på grund av fattigdom.

Vi måste givetvis som kommun ge våra medmänniskor bästa möjliga stöd i deras utsatta situation. Men framförallt se till att det blir fler jobb i Katrineholm.

Det kanske enda och bästa sättet att lösa integrationsfrågan och fattigdomsfrågan finns att hitta i:
Jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen. Då ges människor möjligheter att göra egna val här i livet.

Fler företag ger fler jobb som ger fler invånare som ger mer skatteintäkter.

Fler invånare gör att vi måste bygga fler bostäder som också det skapar jobb. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Jag återkommer om detta i senare inlägg.