Nedan följer en inte alltför välskriven interpellation från Björn Wahlund (L). Dessutom mitt mycket tydliga svar.
Interpellationen lyder ordagrant:
”Interpellation med anledning av Ordföranden i komunstyreslens famösa uttalande – ”Kommunens prognos visar ett plusresultat på 74 miljoner kronor när året är slut.”
Under april och maj i år beslutade riksdagen om ett extra tillskott till regioner och kommuner för innevarande år. För Katrineholms del innebar besluten ett extra statsbidrag på drygt 63 miljoner kronor för verksamheten 2020. Knappt hälften av denna summa kommer att ligga kvar som permanent förstärkning från 2021.
Trots att denna förstärkning redan i mitten var känd innehöll komunens budgetdirektiv för 2021 kraftfulla besparingar på samtliga nämnder förutom för Vård och omsorgsnämnden.
Jag kan med förlov hävda att komunens kärnverksamhet har ett och annat att förbättra. Skolan dras med stora grupper i förskolan och dåliga resultat i grundskolan. De som har hemtjänst får besöka av i snitt ett och ett halvt fobollslag av vårdare per 14-dagarspriod. Integrationen av ”nyanlända” går allt för trögt.
Frågorna lyder:
– Om staten ökar de generella statsbidragen för att kommunen ska kunna öka kvalitet inom sina kärnverksamheter – men Katrineholm väljer att redovisa dessa extrapengar som ett överskott av effektiv hushållning.?
– Varför innehöll budgetdirektivet en besparing på skolan för 2021 trots att kommunen var medveten om tillskottet av statsbidrag?
– Varför är Socialdemokraterna i ord så måna om unga och gamla men i handling så knappa?”
Mitt svar lyder:
Statens prognoser för ekonomin i kommuner och regioner förväntas ge ett överskott i år på 38 miljarder kronor. Det betyder rekordresultat i flertalet kommuner mitt i den djupaste samhällskrisen i modern tid. Överskottet motsvarar, om finansdepartementet får rätt, 4 procent av skatter och statsbidrag. Det är så klart positivt. Men inte okomplicerat. Kommunernas ekonomi riskerar att bli obegriplig för väldigt många. Som de allra flesta vet skapar demografin ökande behov som kräver stora resurser, något som vi Socialdemokrater och Moderater i Katrineholm flaggat för i flera år. Kommande kostnadsökningar överstiger de förväntade intäktsökningarna vilket innebär att kommuner måste effektivisera verksamheten och utveckla nya arbetssätt för att möta behoven och klara ekonomin. Dessutom är det så, att stora överskott ett enskilt år inte kan användas till driftskostnadsökningar kommande år. Om detta går att läsa mer i Dagens Samhälle i en artikel av Måns Wikstrand och i en artikel av Annika Wallenskog där rådet till kommunpolitiker är- lyft blicken, håll i plånboken och effektivisera!
I kommunens budget för 2020 budgeterade vi ett överskott på 50 mnkr för att möta den osäkerhet som rådde kring ekonomin för 2020. Att ekonomin hanterats väl i Katrineholm under året syns tydligt i kommunens delårsrapport där det prognostiserade resultatet uppgår till ca 74 mnkr. Nämnderna har skött både verksamhet och ekonomi på ett mycket bra sätt under den rådande pandemin.
Första frågan, som inte är en fråga men besvaras ändå enligt följande. De extra statsbidrag som Katrineholm och övriga kommuner får i år är för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av både den pågående pandemin men också för att lindra konsekvenserna av lågkonjunkturen. Alltså inte i första hand till kvalitetsökningar!
Den andra frågan antas syfta till Planeringsdirektivet som kommunstyrelsen behandlade i maj. I Planeringsdirektivet utgick ingen lönekompensation till nämnderna med undantag av vård- och omsorgsnämnden. Förmodligen är det den del som interpellanten kallar besparing inom skolan. I maj när Planeringsdirektivet antogs rådde stora osäkerheter i de ekonomiska förutsättningarna för samtliga kommuner vilket är en förklaring till de ställningstaganden som gjordes vid det tillfället. Det är viktigt att komma ihåg att Planeringsdirektivet är just ett planeringsdirektiv, inte en budget.
På den sista frågan är svaret väldigt enkelt. Vi Socialdemokrater och Moderater prioriterar barn, unga och äldre. Det är väldigt tydligt i Kommunplanen och de årliga budgetar som fastställs. Just nu pågår exempelvis byggnation av ett nytt äldreboende, Dufvegården. Därefter ska flera äldreboenden renoveras och rustas upp. Två nya skolor byggs också för att möta kommande behov, skolor renoveras och rustas upp, nya förskolor byggs, nya medarbetare ska anställas för att möta volymökningar etc. En ny verksamhet, Lyckliga gatorna, prioriteras för barn och unga, ungkulturhuset Perrongen är också en viktig verksamhet för våra unga som kommunen satsat på i flera år. Listan kan göras hur lång som helst. Dessutom lägger kommunen långt över 70% av kommunens pengar på just barn och äldre. Så visst prioriteras dessa viktiga grupper av oss i den politiska majoriteten i Katrineholm.
