Hylla lärarjobbet!

Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

Ett av de viktigaste yrkena är lärarjobbet. Lärarnas kompetens och förmåga att fånga elevernas intresse för studieframgångar är avgörande för såväl den enskilde elevens framtidsutsikter och frihet att förverkliga sina drömmar som för Sverige och Katrineholms fortsatta samhällsbygge. Vi måste konkurrera med bra utbildade medborgare!

Därför blir jag upprörd när jag hör utbildningsminister Jan Björklund (FP) ständigt svartmåla den svenska skolan där lärare dagligen bedriver ett utvecklingsarbete för att ge alla elever goda förutsättningar att nå hög måluppfyllelse för vidare studier eller arbete.

De centrala lärarfacken beskriver ofta läraryrket som underbetalt, stressigt, de har för många arbetsuppgifter och för många elever att undervisa. Läraryrket har förändrats och kräver mer, precis som många andra yrken. Men om såväl utbildningsdepartement och de fackliga organisationerna ständigt påpekar att skolan är dålig och lärarjobbet är för tungt; vem vill då bli lärare?

Det är dags att börja prata väl om skolan och att läraryrket faktiskt är både viktigt och roligt! Annars riskerar vi att de som är kompetenta och passande för läraryrket gör andra yrkesval, vilket försämrar våra barn och ungdomars rätt till en stimulerande och kvalitativ utbildning.

I Katrineholm satsar vi på lärarna genom högre löner, bättre pedagogiska verktyg i form av datorer till alla lärare och bildningsnämnden kommer för att lyfta goda exempel på utvecklingsarbete dela ut kvalitetspris till arbetslag som bidrar till ökad måluppfyllelse. Vi behöver naturligtvis göra ännu mer i vår kommun för att vi ska kunna känna oss nöjda.

I Katrineholms kommunala skolor kan vi se att resultaten på nationella proven, både i årskurs 3 och 6, förbättrats i flera avseenden samtidigt som resultaten i landet fortsätter att sjunka. I Karineholm ser vi att det är lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som ger resultat.

Både vi politiker på såväl kommunal som statlig nivå måste tillsammans med lärarfacken prata gott om skolan och om lärarna.

Här kommer mitt förslag-och alldeles gratis-till ny paroll för lärarfacken. Jan Björklund kanske också kan lära sig något av detta.

Klassrum

CC by Jose Kevo

Ny paroll:
Bli lärare – Sveriges viktigaste jobb. Vi behöver dig. Tillsammans ska vi höja nivån i den svenska skolan, höja våra löner och höja läraryrkets status.

 

Nya toppsiffror i befolkningsstatistiken

I dag har befolkningsstatistiken från SCB (Statistiska Centralbyrån) kommit och det var väldigt trevlig läsning.

Befolkning

CC by Sreejith K

Nu är vi 32 549 invånare i Katrineholms kommun, det är en uppgång med 140 invånare under 2012. En så här stor ökning har vi inte haft på många år, och det är väldigt positivt. Fortsätter det så här kanske vi når de siffror vi hade i mitten på 90-talet inom några år.

Vi har de högsta födelsetalen sedan 2006 (378), vilket i sig är glädjande då det ofta tyder på en gynnsam tillvaro i kommunen – att människor känner sig trygga i att bilda familj.

Och fler flyttade hit än härifrån, det är fantastiskt. Det känns väldigt roligt att vår utveckling av kommunen lockar människor att flytta hit. Nu måste vi följa upp och se till att bostadsbyggandet fullföljs enligt planerna för att kunna möta efterfrågan. Både KFAB (Katrineholms Fastighets AB) och privata byggare måste komma igång med att bygga bostäder.

Vi måste också se till att det skapas fler jobb i Katrineholm och att nya företag vill etablera sig här. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Varför ett Logistikcentrum?

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.

 

Finns det fattiga i Katrineholm?

Ja, fattiga familjer finns och de finns i Katrineholm.

Diskussionen efter Uppdrag granskning blir ungefär så – för eller emot.

Budskapet från Rädda Barnen, Majblomman och BRIS hade blivit

Litet barn

CC by The National Guard

trovärdigare utan överdrifter och slarv.

Jag hävdar bestämt att vi har fattiga familjer i Katrineholm. Vi har nog aldrig, så långt jag kan minnas, haft fler.

Katrineholm är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige när det gäller barnfattigdom. Plats 278 av landets 290 kommuner.

Vi har fler arbetslösa än riksgenomsnittet. Fler unga arbetslösa och fler invandrare som är arbetslösa.

Vi har betydligt fler i dag som står utanför trygghetssystemen, vilket gör att försörjningsstödet (tidigare socialbidraget) i Katrineholm är historiskt högt. Dessutom är det många, både vuxna och barn, som av olika anledningar blir placerade. Orsaken till detta är också i en del fall slitningar på grund av fattigdom.

Vi måste givetvis som kommun ge våra medmänniskor bästa möjliga stöd i deras utsatta situation. Men framförallt se till att det blir fler jobb i Katrineholm.

Det kanske enda och bästa sättet att lösa integrationsfrågan och fattigdomsfrågan finns att hitta i:
Jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen. Då ges människor möjligheter att göra egna val här i livet.

Fler företag ger fler jobb som ger fler invånare som ger mer skatteintäkter.

Fler invånare gör att vi måste bygga fler bostäder som också det skapar jobb. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Jag återkommer om detta i senare inlägg.

”Den som är satt i skuld är inte fri”

En säck med pengar

CC by 401 (K) 2013

Vi har nu på grund av ny lag i Sverige angående de så kallade räntesnurrorna fått tillbaka 690 miljoner kronor från våra helägda bolag. Pengar som varit utlånade till dem mot ränta.

Jag är oerhört glad att vi nu gör kloka beslut för Katrineholmarna och inte konsumerar pengarna.

Katrineholms kommun blir av med sin låneskuld på 250 miljoner.

En kommun utan lån är inte så vanligt. Dessutom kan vi ta bort en stor del av kommunens pensionsåtagande som är upparbetad fram till 1998. Den uppgår till 900 miljoner kronor. Vi betalar nu av 400 miljoner på denna. 40 miljoner placeras i en buffert för framtida satsningar.

Det kan finnas andra uppfattningar om vad som ska göras med pengarna, men så här gör vi i Katrineholm.

Att ta bort låneskuld och pensionsåtagaden minskar kommunens kostnader många år framöver. Inte så sexigt kanske, men klokt.

Pressmeddelande

Sprider jag myter?

Idag far både Katrineholms– och Eskilstuna Kuriren med osanning på ledarplats. Under rubriken Mytspridaren är kommunalråd framförs ett antal felaktigheter.

 

Har kommuner avlastats ansvar och kostnader?
Nej, etableringslagen har fört ansvaret till staten. Detta har dock inneburit att introduktionstiden med ersättning från staten minskats från 3,5 år som vi i kommunen med statliga medel försörjde de som inte hade egen försörjning, till 2 år med etableringsersättning. När kommunen förfogade över pengarna innebar varje självförsörjande individ att vi kunde använda pengarna till andra integrationsbefrämjande åtgärder. Så är inte längre fallet.

Efter ett och ett halvt år med den så kallade ”etableringsreformen” har en av tio flyktingar fått ett vanligt arbete. Det visar Arbetsförmedlingens utvärdering.

Lyssna på inslag från Sveriges Radio, Dagens Eko

Har staten tagit intryck av dialogen med kommunerna?
Ja, med anledning av det effektiva påtryckningsarbete vi bland annat gjort från Katrineholms sida. Utan det hade aldrig etableringslagen omfattat de som nu anknyter till sina familjer i Katrineholm. Det är inte ”trots” mitt  och andras agerande som ändringar gjorts – utan på grund av det.

Underlättar jobb och utvecklingsgarantin?
Javisst är det bra att människor i arbetsför ålder omfattas av arbetsförmedlingens stöd. Det täcker dock normalt sett inte familjens försörjning, utan måste kompletteras med försörjningsstöd.

Vi arbetar i Katrineholm oerhört hårt för att människor ska komma i utbildning och jobb. Vi behöver allt stöd vi kan få för att göra det som behövs för att få till stånd en bra integration.

En bra integration kräver 2 saker – jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen.

Varför får man inte prata om flyktingar och invandrare?

När någon i Sverige har åsikter om något som har att göra med Sveriges och EU:s sätt att hantera flyktingfrågan måste man alltid börja meningen med: Jag är inte rasist men jag tycker…

Den här frågan får vi inte ha olika åsikter om i Sverige utan att bli placerade i olika fack. Detta är förödande för demokratin. Vad händer då när jag har åsikter i den här frågan?
Jo – okunniga och snusförnuftiga ledarskribenter, chefredaktörer och journalister basunerar ut att jag är främlingsfientlig, i det närmaste rasistisk.Möte i Nyhemsskolans matsal i september 2012
Det är den ena sidan. Den andra sidan är tokiga rasister som i det närmaste gör mig till hjälte på sina olika sajter och forum. Mina åsikter ”kapas” av bägge.

Det är de här två sidorna gemensamt som gör att politiker inte vill befinna sig i detta minfält.
Fullständigt förödande för demokratin och kloka beslut.

Dessutom för många vänster- och miljödebattörer en hysch-hysch debatt och pratar om att folk som vill diskutera frågan fiskar i grumliga vatten.

Man måste tänka längre än näsan räcker för att vi på sikt ska kunna vara ett land som på ett solidariskt sätt kan ställa upp för människor på flykt från krig och katastrofer.

Jag kommer i ett senare inlägg ge mer bränsle/lyse i den här laddade frågan.

Om du vill kommentera inlägget-klicka på pratbubblan ovan.

Se kort version från gårdagens Agenda

Se inslag från gårdagens Agenda.