På sjukhusen var alla hjältar-vi fick skandalrubriker

En artikel i rättan tid publicerad i tidningen Vårdfokus som utges av Vårdförbundet.
Tack all fantastisk personal i Katrineholms kommun för ett kanonjobb!

”HUR MÅR VÅRDPERSONALEN?

”På sjukhusen var alla hjältar – vi fick skandalrubriker”

Furuliden Katrineholm.jpg

På Furulidens äldreboende i Katrineholm träffar Vårdfokus sjuksköterskorna Therese Malmström och Inga-Lill Liback Joona. Foto: Hans Zetterberg.

I pandemins spår: Katrineholm. Med en omfattande smittspridning bland de äldre och i personalen har kommunens äldreboenden fått utstå en hel del kritik i lokalpressen och på sociala medier. Det känns orättvist och har varit jobbigt, tycker sjuksköterskorna Inga-Lill Liback Joona och Therese Malmström.

Furulidens äldreboende ligger i ett lugnt och lummigt område i Katrineholm. Här finns stora gröna ytor och gott om plats för olika aktiviteter med coronasäkert avstånd. Och naturligtvis sittplatser med plexiglas där anhöriga kan träffa sina äldre släktingar. Än är besöksförbudet inte hävt.

01_KatrineholmNY.jpg

Första stopp på Vårdfokus rundresa är Katrineholm där vi träffar två sjuksköterskor som arbetar i äldreomsorgen. Bild: Madelene Wikberg.

‒ Vi har haft trubadurer och körer och barn som sjungit här. När det var som värst med pandemin var förstås alla aktiviteter inställda, men nu försöker vi kompensera för bristen på besök, säger Inga-Lill Liback Joona som är områdesansvarig sjuksköterska.

Blev själva sjuka

Redan i mitten av mars upptäcktes de första fallen av covid-19 här.

‒ Vi hade skickat en patient till sjukhus som var mycket dålig och fick besked under en helg att det var covid. Helg-sjuksköterskan fick skaffa fram skyddsutrustning och då var det redan fyra-fem boende till som hade symtom, berättar Inga-Lill Liback Joona.

Nästa dag vaknade hon själv med feber.

‒ Jag hade inte varit sjuk på flera år och tänkte förstås att det måste ju vara covid. Jag blev hemma i nio arbetsdagar och var väldigt orkeslös och trött hela tiden. Det var jobbigt bara att ta en promenad runt kvarteret.

Antalet insjuknade steg snabbt bland de äldre och bland personalen på Furuliden men även på Strandgården där sjuksköterskan Therese Malmström arbetar. Hon insjuknade också efter ett tag.

Hundra procent frånvaro

‒ Jag var inte så himla dålig så det var rätt frustrerande att jag ändå måste vara hemma när jag visste hur tufft de hade det på jobbet, berättar Therese Malmström.

Vissa dagar var det hundra procent frånvaro bland personalen på Furuliden, chefen var sjuk och den som bemannade blev sjuk. De fick leta vikarier i hela Mellansverige och många var rädda för att jobba på äldreboendena när de hörde om hur många som var smittade.

När de kom tillbaka i tjänst blev det långa arbetsdagar för Inga-Lill Liback Joona och Therese Malmström, mycket övertid och ibland dubbla pass från 7 på morgonen till 22 på kvällen.

‒ Det jobbigaste var nog att man inte visste hur länge det skulle hålla på och hur länge vi skulle orka. Första veckan jag var tillbaka hade vi sex dödsfall, men sedan började de flesta tillfriskna, säger Inga-Lill Liback Joona.

Har kunnat ge bra vård

Det var många nya rutiner som skulle följas, personal som behövde utbildas och massor av samtal från oroliga anhöriga dagarna i ända. Ändå upplever de båda att det mesta har fungerat när kaoset den allra första tiden hade lagt sig. Det har funnits skyddsutrustning, de har lyckats hålla vissa avdelningar smittfria och framför allt har de kunnat ge de sjuka bra vård.

Vid vagnen 2.jpg

Therese Malmström och Inga-Lill Liback Joona har fått dra ett tungt lass som sjuksköterskor inom äldreomsorgen under covidpandemin. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Man hade ju hört om andningsproblem, så i början var jag orolig för att de som var svårast sjuka skulle drabbas av det och att vi skulle behöva syrgas till exempel, men det har inte behövts. De som gick bort somnade in stillsamt och har inte behövt så mycket smärtlindring och lugnande heller, säger Inga-Lill Liback Joona.

Hon upplever inte att de har haft för dåligt med resurser eller att de hade kunnat rädda liv om de gjort på något annat sätt.

‒ Vi som arbetar på äldreboenden är vana vid att hantera patienter i livets slutskede och ge palliativ vård. Jag har inte upplevt någon skillnad när det gäller de som gått bort i covid, de har fått det som har behövts och vi har haft tillgång till läkare och sjukhusvård, säger Therese Malmström.

Extra hårt drabbade

På Strandgården drabbades omkring hälften av de boende av covid. Av dem dog ungefär en tredjedel. Bland de 50 boende på Furuliden har 19 varit smittade och sjuka.

Sörmland har av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, pekats ut som extra drabbat av coronasmitta på äldreboenden. Det är tre kommuner som drabbats särskilt hårt: Flen, Vingåker och Katrineholm. Och bland de äldreboenden som Ivo kommer att granska extra noga nu hör både Strandgården och Furuliden i Katrineholm.

Inga-Lilll genom fönster.jpg

Inga-Lill Liback Joona är sjuksköterska och områdesansvarig på Furulidens äldreboende i Katrineholm. Foto: Hans Zetterberg.

‒ Det är bra att de granskar, men jag tycker inte att vi har så stora brister som det kan låta. Vi har fått påpekanden som att vi inte dokumenterat vissa saker och att vi glömt beställa en specialtandkräm. I en pandemi måste man prioritera och fokusera på det som är viktigast och utifrån de förutsättningar vi hade tycker jag att vi har klarat av det här på ett bra sätt, säger Inga-Lill Liback Joona.

Ingen smittad sedan april

Med de åtgärder som sattes in, Katrineholm införde bland annat besöksförbud flera veckor innan det nationella beslutet, så lyckades man också få stopp på smittspridningen ganska snabbt. Sedan mitten av april har ingen testats positivt för covid-19 varken på Furuliden eller Strandgården.

‒ Alla har verkligen bidragit och ställt upp otroligt bra. Personalen har varit fantastisk, även de som kommit in tillfälligt. Vi har haft personal från socialpsykiatrin och rehab som ryckt in och som aldrig sysslat med den här typen av vård tidigare och våra chefer har åkt runt i sina egna bilar för att skaffa fram skyddsutrustning. Men det har varit stor press på alla både fysiskt och psykiskt och många har varit ledsna och oroliga och gråtit ut i personalrummet, berättar Therese Malmström.

Skandalrubriker i pressen

Det som gör mest ont i dag är den bild som spridits av äldrevården i Katrineholm, både i media och i sociala medier.

‒ Tyvärr har det varit många skandalrubriker i lokalpressen där anhöriga fått säga saker som inte är så sant och vi har inte kunnat säga emot av sekretesskäl, säger Inga-Lill Liback Joona.

‒ Det har stått att vi mörkar coronasmitta och det har påståtts att sjuk personal har beordrats jobba, det har sagts att vi inte har skyddsutrustning och det har av vissa debattörer framstått som att vi avlivar de äldre med injektioner. Alla de här skriverierna har förstås gjort de anhöriga väldigt oroliga och vi har till och med haft de som tackat nej när de erbjudits en plats på vårt boende, säger Therese Malmström.

Det här känns jobbigt, tycker de båda sjuksköterskorna.

‒ På sjukhusen har vårdpersonalen varit hjältar, men vi har inte fått några applåder. Jag tycker det är dags att vi som tagit hand om covidpatienter på äldreboendena får lite upprättelse, säger Inga-Lill Liback Joona.

Intervju Katrineholm.jpg

Intervjun gör vi på sjuksköterskornas expedition – med coronasäkert avstånd. Foto: Hans Zetterberg.

Vi sitter på sjuksköterskeexpeditionen dit vi blivit insläppta bakvägen för att vi inte ska behöva gå igenom äldreboendet. Efter intervjun tar vi några bilder i korridoren utanför. Den är ganska sliten och nästa år ska hela Furuliden renoveras. Likadant på Strandgården. De boende och all personal flyttar till nybyggda lokaler, något som alla ser fram emot.

‒ Det blir jättebra, det känns som en nystart, säger Therese Malmström”



PUBLICERINGSDATUM
2020-09-22
SKRIVET AV
Helena Mirsch helena.mirsch@vardfokus.se

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

Artikel från Svenskt Näringsliv Sörmland

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.

Göran Dahlström inleder med att beskriva våren som mycket påfrestande och att den största personliga utmaningen har varit trycket på äldreomsorgen och den svåra sjukdomsbilden som funnits. Under den här tiden beskriver Göran Dahlström också ett tätt samarbete med näringslivet där det inledningsvis fanns en stor brist på skyddsutrustning inom vård och omsorg, kommunen fick då vända sig till näringslivet för att få hjälp. Gensvaret blev mycket positivt där exempelvis bygg- och måleriföretag kunde bidra med skyddsmasker och liknande. Kommunikationen med näringslivet inom Katrineholms kommun består dels i ett näringslivsråd som har ständig kontakt genom olika projekt samt företagsträffar men också genom ett flertal företagsbesök där situationen inom det lokala näringslivet undersöks, något Göran Dahlström tycker varit välfungerande.

– Den goda kommunikationen med näringslivet har hjälpt oss att hantera den här krisen och jag vill också rikta ett stort tack till näringslivet för den hjälp som vi fick under krisens inledning när det var brist på skyddsutrustning inom kommunen, säger Göran Dahlström.

Katrineholms kommun har likt många andra kommuner också lanserat ett stödpaket som ska hjälpa företagen att ta sig igenom den kris som nu råder. Stödpaketet består dels i betalningsanstånd som exempelvis gäller tillstånd och tillsynsavgifter, hyreslättnader för företag som hyr lokaler av det kommunala bostadsbolaget, presentkort på 200 kr till kommunanställda och så vidare. Hur arbetet med stöd till företagen ska tas vidare är i dagsläget osäkert enligt Göran Dahlström och han eftersöker tydligare besked på nationell nivå så att arbetet med planeringen av nästa verksamhetsår ska kunna inledas.

– Vi har en pressad ekonomi och i dagsläget kommer vi inte kunna fortsätta med det stöd som vi har lanserat under våren, vi måste snart få ett besked kring hur den statliga ersättningen till kommunerna ser ut efter den här pandemin annars kommer kommuner snart behöva varsla, säger Göran Dahlström.

Efter kontakt med såväl näringslivsenheten och möten genom det personliga kontaktnätet så känner Göran Dahlström dock att det råder en positiv känsla inför framtiden där många spännande projekt väntar.

– Det finns en tuff press på många företag men det finns också väldigt mycket att bygga på. Vi har exempelvis många byggprojekt inom kommunen på skolor och äldreomsorg och att dessa privata och offentliga investeringarna fortsätter kommer bli nyckeln för att vi ska kunna utveckla Katrineholms näringsliv ytterligare, avslutar Göran Dahlström.




Så förbättrar vi pendlingen

Nya tåg, nya spår och bättre parkeringsmöjligheter. Våra gemensamma insatser från staten, regionen och kommunen ska förbättra tågpendlingen för Katrineholmarna. Klimatsmart resande är en central del i ett Socialdemokratiskt samhällsbygge.

Många Katrineholmare pendlar redan till jobbet med tåg. Den rörligheten har definitivt kommit för att stanna. Som en växande kommun med ett bra geografiskt läge kommer av allt att döma ännu fler att pendla till jobb och studier framöver. Vi ser det som positivt och arbetar för att det ska bli enklare och bekvämare. Med tågpendling blir arbetsmarknaden vidare och jobbmöjligheterna bättre för kommuninvånarna, samtidigt som företag och andra arbetsgivare får tillgång till arbetskraft och kompetens från ett större område. Därför jobbar vi tillsammans på olika nivåer för att stärka pendlingsmöjligheterna.

För att förbättra den klimatsmarta tågpendlingen har vi vidtagit en lång rad åtgärder och kommer att genomföra ännu fler. Genom att öka den statliga budgeten för infrastruktur tar vi krafttag mot det eftersatta underhållet och vidtar åtgärder för att öka kapaciteten. Många insatser har de senaste somrarna genomförts i Stockholm. Spår och växlar har bytts ut mellan Katrineholm-Norrköping och Katrineholm-Västerås. De kommande åren fortsätter arbetet med fler förbigångsspår och nya kontaktledningar på västra stambanan. Gemensamt för detta är att insatserna leder till ökad kapacitet och förbättrad punktlighet.

Nya tåg är en annan viktig insats som regionen fattat beslut om och som nu successivt införs i trafiken. Komforten blir högre när de nya dubbeldäckartågen införs på såväl Sörmlandspilen till Stockholm och på Uven till Eskilstuna/Västerås och Norrköping/Linköping Varje tåg består av fyra dubbeldäckade vagnar och har plats för 333 sittande passagerare. Komforten är högre än i dag med ljuddämpande och halkfria mattor, luftkonditionering och WiFi. Alla platser har individuella läslampor och dubbla eluttag. För den som vill ta med cykel kommer det att vara möjligt.

Vid Katrineholms C görs insatser för att underlätta för tågpendlingen. Ett nytt och stort parkeringshus byggs på norra sidan om järnvägen för att garantera tillräckligt antal parkeringsplatser för pendlare som behöver ta bilen till stationen. På norr förstärker vi även med ett nytt cykelgarage i parkeringshuset.

Tillsammans med regionen jobbar kommunen aktivt med att säkra tillräcklig trafik på tider som är viktiga för Katrineholm. Gemensamt jobbar vi vidare för Katrineholmarnas bästa, oavsett på vilken politisk nivå vi verkar.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med Monica Johansson (S), Regionstyrelsens ordförande och Fredrik Olovsson (S) Finansutskottets ordförande.

Offensivt och försiktigt

När vi nu i Katrineholms kommun beslutat om budgeten för nästa år, har vi gjort det i ett läge med många osäkra signaler. Det gäller både konjunkturutvecklingen och vilket stöd vi kan räkna med från staten framöver. De åtaganden som följer av den demografiska utvecklingen, exempelvis behov av nya äldreboenden och skolor, gör att kommunsektorn står inför en situation som vi aldrig har varit i tidigare. I det läget behövs ett rejält handtag från staten. För att klara finansieringen av välfärden, krävs både att vi är återhållsamma och håller i ekonomin, men också en statlig resursförstärkning.

I budgetarbetet hanterar vi även att kommunen har verksamheter som i dagsläget inte är i ekonomisk balans. Samtidigt som åtgärder pågår måste vi ta höjd i det budgeterade resultatet för att kunna möta ett fortsatt högt kostnadsläge inom främst socialnämnden. Vi gör också en bred satsning på att öka vägarna till egen försörjning genom att stötta fler katrineholmare att komma in på arbetsmarknaden.

Mycket går fantastiskt bra för Katrineholms kommun. Befolkningen växer, bostadsbyggandet utvecklas väldigt positivt och fler företag etablerar sig. Intresset är så stort att vi nu tar fram en ny markstrategi, både när det gäller användning av tillgängliga markresurser och för ytterligare markinköp. Det goda samarbetet med både näringslivet och föreningslivet är av största betydelse för kommunens utveckling.

Det känns också väldigt roligt att det nya moderna äldreboendet Dufvegården kommer att stå inflyttningsklart i slutet av nästa år. Då ges även möjligheter att modernisera och se över strukturen för övriga boendeplatser inom vård och omsorg. Snart kommer även de planerade nya skolorna börja byggas, samtidigt som det målmedvetna arbetet för ökad studiero och högre betyg i skolan fortsätter. Parallellt måste vi fokusera ännu mer på att behålla och locka kompetens till de kommunala verksamheterna.

Nästa år kommer också de avslutande delarna på plats i den stora infrastrukturomvandlingen av centrala Katrineholm. Stadsgatan som ersätter den tidigare genomfarten färdigställs fram till Vasabron och det nya parkeringshuset på Norr invigs. Dessutom ersätter vi gamla Scaniakorset vid utfarten mot Vingåker med en ny cirkulationsplats.

Sammantaget innebär det läge som vi befinner oss i att den politiska majoritetens budget för nästa år är både offensiv och försiktig. Det handlar om att ta ansvar för helheten och skapa förutsättningar för en stabil ekonomi framåt. Samtidigt fortsätter vi att prioritera satsningar som är viktiga för kommunens långsiktiga utveckling.

Ovanstående har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Christer Sundqvist (M)

Tydligt och starkt ledarskap

Det närmar sig julhelg. Ännu ett år kan snart läggas till handlingarna. Det har varit ett intensivt 2019. I Katrineholm innebar valresultatet förra hösten att vi kunde fortsätta vårt stabila styre. Vi har en fast och tydlig linje och beredskap att möta nya utmaningar.
I Katrineholm ska vi nu fortsätta att stärka vår attraktionskraft. Vi ska växa med fler jobb och nya företag, invånare och bostäder. Det är så vi bäst stärker vår förmåga att klara investeringarna i vår gemensamma välfärd, i äldreomsorg och i skola. I Katrineholm ska barn och ungdomar ha en bra skola, i aktiv ålder ska man ha arbete och som äldre en trygg omsorg.

Just detta arbete fortsätter vi nu med full kraft. Företagsklimatet är gott och nya etableringar på ingång. Bostadsbyggandet fortsätter i stadig takt. Investeringarna i nya skolor, förskolor och ett nytt äldreboende innebär viktiga jobb och tillväxt i näringslivet. Arbetslösheten fortsätter att pressas tillbaka i Katrineholm. Det är viktigt när vi nu ser att konjunkturen i vår omvärld mattas av. Med ordning och reda i ekonomin har vi dessutom möjligheter att agera om något oförutsett skulle inträffa.

Sedan valet har vi påbörjat en förstärkning av vårt arbete med säkerhet och trygghet. Vi ska jobba mer strukturerat och tillsammans med alla viktiga aktörer. Fler kameror och bättre belysning på flera platser innebär mindre skadegörelse och busliv. Regeringens satsning på fler poliser gör att också Katrineholm får nya polisaspiranter lokaliserade här. Tillsammans med socialtjänst, missbruksvård och förebyggande insatser kan vi säkra en tryggare kommun.

Avslutningsvis vill jag önska dig och dina nära en God Jul och ett Gott Nytt År.

Tävlande i politiskt nytänk

Den här artikeln publicerades i tidningen Aktuellt i politiken den 25 oktober 2019.

 

”I början av december ska det avgöras vem som vinner de olika utmärkelserna i Innovation in Politics Awards. En av de nominerade är socialdemokraten Göran Dahlström, kommunstyrelseordförande i Katrineholm.

Nio svenska politiker har gått till final i europeiska Innovation in Politics Award, en tävling som uppmärksammar nyskapande och modigt politiskt arbete. En av de nominerade i finalen är Katrineholms kommunstyrelseordförande Göran Dahlström (S). Han har nominerats i kategorin ”human rights” (mänskliga rättigheter), tillsammans med politiker från Polen, Irland, Italien, Tyskland, Belgien och Bulgarien.

I Katrineholm har man haft ett treårigt utbildningsprojekt där man utbildat alla anställda i kommunen, 3000 stycken, för att höja kunskapen om hbtq-personers situation. Detta ska leda till ett bättre bemötande och ett bra omhändertagande av hbtq-personer i Katrineholm.

– Att man nominerade oss är för att, mig veterligen, vårt arbete med att utbilda all personal är unikt inte bara i Sverige utan i hela Europa, säger Göran Dahlström.

Utbildningsprojektet startade hösten 2015 med att man sökte stöd från Socialstyrelsen. Sedan har det rullat under åren 2016 till och med 2018. Utbildningen har delats upp i nivåer där första nivån bestått av en endags kurs eller några timmars kurs. Nästa nivå har varit mer djupgående och den sista nivån har gällt den personal som befinner sig närmast till exempel skolelever och där slutresultatet varit en certifiering för åtta av kommunens verksamheter.

Politikerna i Katrineholm fattade beslutet att genomföra utbildningen efter en utredning om hur situationen såg ut för hbtq-personer i kommunen.

– Vi kom fram till att det var dåligt med kunskapen om livssituationen för dem och även med kunskapen om hur vi skulle hantera detta, säger Göran Dahlström.

Som exempel nämner han att det kan handla om att se till att det finns omklädningsrum i simhallen för den som inte definierar sig som man eller kvinna.


Göran Dahlström har
många politiska år bakom sig, han har varit kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm i 14 år, men hbtq-frågor är inget han tidigare varit engagerad i.

– Större delen av mitt liv har jag arbetat med missbrukare och jag var med under tiden när hiv och aids exploderade. Det var till stor del inom gayrörelsen och bland missbrukare som frågorna var som allra mest aktuella så på så sätt har jag ett långt engagemang.

Vilka är då hans chanser att vinna i bör jan av december i Berlin? Göran Dahlström drar på svaret. Han tycker inte att uppdraget som kommunstyrelseordförande är att vinna priser.

– Men det är roligt att Katrineholms kommun uppmärksammas för arbetet. Att jag sedan i min roll står för själva beslutet betyder ju inte att det är jag som ska uppmärksammas. Det är kommunen som har jobbat med frågan.

Han tycker att hans stora pris kommer i samband med varje valrörelse. I förra valet fick Socialdemokraterna i Katrineholm 46,3 procent.

– Det räcker för min del.

Katrineholm har också placerat sig på diskussionskartan i en annan fråga. Tidigare i höst beslutade man att utöka kommunens tiggeriförbud. Detta efter att Socialdemokraterna tillsammans med koalitionspartnern Moderaterna samt Sverigedemokraterna röstat igenom förslaget.

Sedan i somras råder tiggeriförbud i Katrineholms centrum, men nu ska det utökas till att gälla även ett handelsområde i nordöstra Katrineholm. Tanken är att beslutet ska börja gälla 1 januari 2020, men då ska det först ha tröskats igenom kommunfullmäktige och sedan länsstyrelsen.

Det finns de som tycker att Katrineholms kommun inte borde nomineras till ett pris i kategorin mänskliga rättigheter.

På ledarplats i liberala Katrineholms-Kuriren uttrycks åsikten att Göran Dahlström inte borde prisas eftersom han gjort sig känd som ”en person som snarare vill resa murar än att riva dem”.

– Man måste kunna göra olika saker. Vi tycker inte att det är medmänskligt riktigt att människor ska sitta utanför affärerna i Katrineholm och tigga. Vi tycker att de ska vara hemma hos sina barn och stötta dem så att tiggeriet inte går i arv, utan att de i stället kan få utbildning och arbete, säger Göran Dahlström.
Han vill att ställningstagandet egentligen skulle tas i riksdagen och inte ute i kommunerna.


– Vi har avskaffat
tiggeriet i Sverige eftersom vi inte tycker att fattiga ska få allmosor av de rika. Det stadiet har vi passerat. Svenska Kyrkan och andra organisationer kan jobba med frågan, men vi politiker är samhällsbyggare och måste stå upp mot strukturer som vi tycker är felaktiga, säger Göran Dahlström.

S i Katrineholm gick till val på att man skulle ta bort tiggeriet och Göran Dahlström konstaterar att man varit väldigt tydlig. Det finns också inskrivet i den samarbetsplan man har med Moderaterna.

– Man kan reagera på detta, men nomineringen handlar inte om att jag ska utses till talesperson för mänskliga rättigheter, utan det här gäller Katrineholm och satsningen vi gjort på hbtq-personers rättigheter. Min främsta uppgift är att jobba för Katrineholm och Katrineholmarnas utveckling.
4 december i Berlin avgörs vem som vinner Innovation in Politics Awards.

Maria Persson
maria.persson@aipmedia.se

FAKTA
Innovation in Politics Awards är en utmärkelse som delas ut till nyskapande politiker i Europa.

Priserna delas ut för att uppmärksamma och uppmuntra nya arbetssätt och nydanande förslag som leder till att människors förtroende för politik och politiska lösningar stärks. Bak- om priset står The Innovation in Politics Institute. En av dess partner är svenska Arena Idé.

Nominerade S-politiker
Fisun Yavas, Örebro
Magnus Eriksson, Norsjö
Lars Stjernkvist, Norrköping
Björn Sundin, Örebro
Göran Dahlström, Katrineholm
Bodil Hansson, Sundsvall”

Framtidstro och orosmoln

Nyligen har kommunens årsredovisning presenterats och det är med blandade känslor vi summerar året som gått. Å ena sidan har den positiva utvecklingen för Katrineholms kommun fortsatt, med god tillväxt när det gäller befolkning och näringsliv. Samtidigt finns allvarliga orosmoln när det gäller kommunens ekonomi, framför allt med sikte på kommande år.

Under 2018 har takten i bostadsbyggandet varit hög. Samtidigt har planberedskapen för fortsatt bostadsbyggande ökat och bygglovshanteringen snabbats upp.

Även utbyggnaden av välfärden har fortsatt.
Fler förskoleavdelningar har öppnats, byggnationen av det nya äldreboendet Dufvegården påbörjats, fler bostäder inom funktionsstöd öppnats och en ny brandstation färdigställts. Det är också glädjande är att vi kan se ett tydligt trendbrott när det gäller skolresultaten, som har förbättrats genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete på bred front.

Trygghet och attraktivitet har stärkts genom ett brett och framgångsrikt arbete inom alla kommunala verksamheter. För satsningen på ökad trafiksäkerhet har Katrineholms kommun i dagarna tilldelats den prestigefyllda utmärkelsen GuldTriangeln av NTF. Vi är också stolta över att Katrineholms kommun har fortsatt att utmärka sig positivt inom miljö- och klimatområdet.

Allt detta är mycket positivt och viktigt. Att kommunen fortsätter att locka nya invånare och stärker sin attraktionskraft är avgörande för finansieringen av välfärden och för att klara kompetensförsörjningen i de kommunala verksamheterna.

Samtidigt har kommunen stora ekonomiska utmaningar. Kommunens kostnader har under det gångna året ökat snabbare än skatteintäkterna, vilket är ohållbart på sikt. Den främsta orsaken är att vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden inte har klarat att ha en ekonomi i balans. Det är endast tack vare att vi lade en mycket försiktig budget inför 2018 som kommunen klarar ett bokslut utan underskott.

Särskilt oroande är att obalansen i ekonomin uppstått under rådande högkonjunktur. Nu dämpas konjunkturen samtidigt som det finns en osäkerhet kring vilka statliga resurser som kommunen kommer att få del av framöver. Det är därför av största vikt att de underskott som uppstått rättas till. Åtgärder för att effektivisera och minska kostnaderna behöver vidtas i alla kommunala verksamheter.

Katrineholms kommun fortsätter att utvecklas på ett positivt sätt inom många områden. Nu gäller det att agera kraftfullt och ta tag i den ekonomiska situationen för att kommunen ska stå fortsatt stark inför framtiden.

MÄN-STOPPA VÅLDET MOT KVINNOR!

Den 25 november inleds de 16 dagar mot våld mot kvinnor som uppmärksammas över hela världen. I år manifesterar Katrineholm – Vingåkers Zontaklubb det genom den globala kampanjen ”Zonta says no to violence against women” och då färgas Katrineholm orange för att belysa att vi måste få stopp på våldet mot kvinnor.

I Sverige dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av närstående män. 17 våldtäkter anmäls varje dag och mörkertalet är stort. De flickor och kvinnor som utsätts för exempelvis trafficking och tvingas till prostitution kommer sällan till tals. I Sverige tvingas många barn bevittna när deras mammor blir misshandlade.

Kampanjen #Metoo har varit viktig för att belysa hur vanligt problemet är med sexuella kränkningar och övergrepp samt för kvinnor att själva få berätta om vad de utsatts för. Kvinnor kan drabbas i alla situationer i livet. Det kan hända var och när som helst. Det handlar om djupt rotade strukturer. Mörkertalet är som sagt stort kring problemet av mäns våld som kan vara fysiskt, psykiskt och ekonomiskt mot kvinnor.

Enligt en färsk rapport från Rädda Barnen är Sverige det bästa landet i världen för flickor att bo i. Situationen för flickor i Sverige är alltså jämförelsevis god internationellt sett. Men trots det har vi ett problem som vi inte verkar kunna komma till rätta med, mäns våld mot kvinnor som indirekt också drabbar barn. Kvinnors och flickors rättigheter är mänskliga rättigheter och de har rätt att leva och verka utan rädsla. Alla har rätt till ett liv fritt från våld.

Problemet med våld mot kvinnor kan inte lösas enbart av organisationer som Zonta International, som arbetar för kvinnors och flickors rättigheter eller någon annan organisation. Inte ens staten kan självständigt lösa det. Vi måste alla bidra för att motverka att vissa män tar sig rätten att kränka, misshandla och/eller sexuellt utnyttja kvinnor och flickor. Ingen har gjort tillräckligt för då hade det inte sett ut som det gör idag.

Om alla säger nej till våld i alla former genom ord och handling har vi större möjlighet att utrota det problem som gör att det finns kvinnor och barn som lever i skräck för den person som borde vara deras stöd. Om inte du, jag eller vi säger ifrån, vem gör det då? Det kan vara din dotter som blir utsatt. Det kan vara din morfar som slår. Det kan vara din granne som misshandlas. Det är allas ansvar att bidra till ett jämställt samhälle.

Män som grupp har ett särskilt ansvar för att bidra till att mäns våld mot kvinnor upphör. Det handlar om att rannsaka andra mäns värderingar och beteende. Det är alla mäns ansvar att vara goda förebilder för andra män, för sina barn och framtida generationer. Inte minst säga ifrån när andra människor uttalar eller beter sig kränkande och våldsamt. Män behöver än tydligare backa upp det arbete som kvinnorörelsen för. Vi måste arbeta tillsammans för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Män som utövar våld måste ta sitt ansvar, se sina egna beteenden och bryta sitt destruktiva mönster.

Det är inte en partipolitisk eller religiös fråga. Det handlar om vår respekt för varandra och rätten till att leva ett värdigt liv.

Du kan som invånare i kommunen bli aktiv i kommunens värdegrundsarbete. Du, som individ, kan börja med att delta i Zonta Internationals manifestation/stödja vårt arbete. Du kan fortsätta med att alltid säga nej till verbala trakasserier – även när det riktas mot andra. Du kan fortsätta med att våga störa när du misstänker att något inte står rätt till.

Tillsammans kan vi arbeta för en värld fri från våld – så låt oss vara modiga!

Maria Evald-President Katrineholm-Vingåkers Zontaklubb

Kristina Ekstrand-Vice president Katrineholm-Vingåkers Zontaklubb

Göran Dahlström-Kommunstyrelsens ordförande

Ett starkare Katrineholm

När vi nu går in i en ny mandatperiod, den tredje med socialdemokrater och moderater i gemensam majoritet, är många av de stora besluten redan fattade. Vi bygger nya förskolor, skolor och äldreboende. Katrineholms centrala delar omvandlas genom fler bostäder och satsningar på säkrare och trivsammare gatumiljöer. Planer för ytterligare bostadsbyggande och företagsetableringar finns framtagna och beslutade. Mycket är på plats eller på väg att komma på plats. Nu handlar arbetet till stor del om att klä besluten med innehåll.

Främst i fokus framöver står att ytterligare stärka Katrineholms attraktionskraft, både som ort och som arbetsgivare. Vi ska locka folk att vilja bo och jobba i Katrineholm. Att vilja bygga bostäder, starta företag och flytta företag till Katrineholm. Att vilja gå i förskola, skola, gymnasium och plugga vidare i Katrineholm. Att vilja handla, shoppa, gå ut och äta, gå på konferens och turista i Katrineholm. Att vilja vara med i föreningar, ta del av kulturlivet, idrotta och vara ute i den vackra naturen i Katrineholm. Och att vilja ta del av allt annat som vår kommun har att erbjuda.

Både när det gäller näringsliv och bostadsbyggande är det tydligt att Katrineholm växer tillsammans med Stockholm. Katrineholm börjar bli det som vi har pratat om; en attraktiv ort i Stockholms närhet. Eller omvänt; genom bättre pendlingsmöjligheter och fler kvällsavgångar med tåg på helger börjar Stockholm bli en attraktiv ort i Katrineholms närhet.

Mycket talar för att den positiva utvecklingen för Katrineholm kommer att fortsätta. Samtidigt som Katrineholm redan ligger bra till i näringslivsrankingen i Sverige satsar vi nu offensivt för att klättra ytterligare, bland annat genom tillsättningen av en näringslivschef med ett helt nytt uppdrag. Skolresultaten behöver förbättras och det pågår ett intensivt utvecklingsarbete i skolan som nu börjar ge effekt. Det finns överlag ett starkt driv inom väldigt många områden, kommunens verksamheter utvecklas kontinuerligt och får goda omdömen i jämförelser och utvärderingar. Kommunen jobbar också aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare, med fokus både på att behålla befintliga medarbetare och attrahera nya för att säkra kompetens-försörjningen.

Samtidigt finns utmaningar längs vägen som vi kommer behöva hantera. Vi går in i en period av osäkerhet, inte minst när det gäller det politiska läget på nationell nivå. Kommunens ekonomi påverkas i hög grad av de beslut som en ny regering kommer fatta om riktade och generella statsbidrag. Vi står också inför en annalkande låg-konjunktur. Utgångsläget inför planperioden är vidare att ett par av kommunens nämnder för närvarande inte är i ekonomisk balans.

På lite längre sikt kommer den största utmaningen vara att kunna behålla den kvalitet som vi har idag i kommunens verksamheter när volymerna ökar. Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att allt färre i yrkesverksam ålder ska klara välfärden för allt fler barn och äldre. Effektiviseringar kommer att krävas, såväl i Katrineholm som i alla andra kommuner.

Genom att satsa på ökad attraktionskraft skapar vi förutsättningar för fortsatt tillväxt i Katrineholm. Genom att hålla i ekonomin och lägga kraft på att utveckla smartare arbetssätt, bland annat genom digitalisering, bygger vi en mer kostnadseffektiv organisation. På så sätt kommer Katrineholms kommun ha ett bättre utgångsläge än många andra när volym- och kostnadsökningarna kommer.

Det här är förordet till budgeten 2019 som jag skrivit tillsammans med Lars Härnström (M), vice ordförande i kommunstyrelsen. Förordet är publicerat som insändare i Katrineholms-Kuriren den 7 november 2018.