Sossig politik

200 miljoner till barns sommaraktiviteter. Vinterns rusk och kyla har legat över Sverige i några månader och många av oss har börjat längta efter sommarens sol och semester. Roliga aktiviteter och upplevelser som ger oss erfarenheter och historier att tänka tillbaka till under kommande vinter, något härligt att berätta om när vi kommer tillbaka till skolan eller jobbet. Men allt för många barn har inte möjlighet till detta, allt för många barn lever idag i fattigdom.

Under 2013 levde ca 140 000 barn i familjer som någon gång under året tagit emot ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) och 53 000 barn levde i familjer som långvarigt levt på ekonomiskt bistånd. Dessa barn har sällan möjlighet till att resa på semester, åka på läger eller delta i arrangemang under ledigheter.

För att alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull ledighet lanserar regeringen ett statligt stöd till kommuner för att arrangera kostnadsfria aktiviteter för barn och unga. Alla barn ska vara välkomna oavsett bakgrund och för att möjliggöra möten över sociala gränser ska ingen särskild behovsprövning göras för de enskilda barnen. Dessa statsbidrag kan sökas för utökad verksamhet inom kommunen och alltså inte den befintliga.

Barn och unga har ofta mer fritid än den äldre befolkningen och tiden utanför skola och arbete spelar en viktig roll för ungas delaktighet, vägar till etablering och sociala tillit. Ungas möjligheter till inflytande, tillgång till mötesplatser och deltagande i demokratin är centrala för att uppnå regeringens mål om att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällsfrågor får nu i uppdrag att fördela 200 miljoner kronor till kommuner runt om i landet. För Katrineholm innebär det 1,6 miljoner kronor för att utveckla och genomföra kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn i åldrarna 6–15 år. Fördelningen räknas ut med bas i hur många barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Vingåkers kommun får 355 000.

Socialdemokraterna ser detta som en viktig satsning för alla barns jämlika fritid. Sverige ska vara ett av de bästa länderna att växa upp i. Alla barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet. Alla barn ska, oavsett bakgrund, känna sig trygga och ges de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential, växa som en fritt tänkande människa och kunna delta på egna villkor i samhällslivet.

Aida Hadzialic (S)
Gymnasie- och kunskapslyftsminister

Göran Dahlström (S)
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm                                         

 

Städa eller inte städa, det var frågan i ett brev från en tioårig pojke

Hej Göran Dahlström

Jag är Gustav och bor på landet. Mina föräldrar bestämmer att jag måste städa mitt rum. Det tycker jag är fel för en tonåring vill leka inte städa. Vad tycker du som bestämmer?

Hälsningar Gustav

Så här skrev jag i mitt svar till honom.

”Hej!

Tack för ditt brev.  Jag blir väldigt glad när jag får brev. Jag kommer gärna och hälsar på dig i skolan.
Prata med dina föräldrar och din lärare, så kan din lärare ringa mig och bestämma tid.

När det gäller städningen av ditt rum så är det dina föräldrar som bestämmer hur ni gör hemma hos er.
Jag tycker att en del ska du nog hjälpa till med hemma.
Till exempel bädda, plocka undan saker och dammsuga.
Det är du och dina föräldrar som gör upp så det blir bäst för er därhemma. Jag är säker på att det ändå blir mycket tid att leka.

Hör gärna av dig igen och hoppas att vi ses i skolan.

Hälsningar
Göran Dahlström, Kommunstyrelsens ordförande”

 

Med hänsyn till Gustav har jag valt att inte publicera hans fullständiga namn och var han går i skolan.

 

Här kan du läsa artikeln i Katrineholms-Kuriren ”Tomten och Dahlström kan man lita på, säger Gustavs mamma”

 

 

 

 

THE WALL STREET JOURNAL.

Inte så långt uttalande men det är inte varje dag jag figurerar i internationella sammanhang. Det här uttalandet har en Katrineholmare, nu boende i USA, snappat upp i Wall Street Journal. Steget från Katrineholms-Kuriren till världsscenen är kanske inte så långt.

”Mr. Lofven is facing local resistance to his plan for all municipalities to share the load. Some mayors from his own party have started to question the open-arms policy.

Before Sweden takes in more, other countries have to do their part, said Goran Dahlstrom, a Social Democrat and the mayor of Katrineholm in central Sweden.”

Offensivt välfärdsbygge

Göran Dahlström och Lars Härnström

Göran Dahlström(S) Lars Härnström(M) Foto: Marie Moqvist, Katrineholms kommun

Följande blogginlägg är också förord till Katrineholms kommuns budget 2016.

Det pågår en unik byggboom i Katrineholm. Totalt finns i dagsläget konkreta planer för närmare 700 nya bostäder. Översiktsplanearbetet ger förutsättningar för ännu fler, med sikte på befolkningsmålet 40 000 invånare 2030. Glädjande är också att det kommer in nya företag och jobb i kommunen. Samtidigt har vi inlett en historiskt sett mycket omfattande utbyggnad av välfärden. Under de närmaste åren kommer Katrineholms kommun att investera i bland annat ett antal nya förskolor, en ny skola, ett nytt äldreboende, två nya LSS-boenden, en ny brandstation, ett nytt parkeringsdäck vid järnvägen och en omfattande utbyggnad av bredband på landsbygden. Viktiga satsningar för framtiden som gör det ännu mer attraktivt att bo och verka i kommunen.

Sammantaget medför detta en viss växtvärk. Även om Katrineholms kommun står väl rustad genom att inte ha några lån kommer satsningarna innebära utmaningar både ekonomiskt och i verksamheterna. Men det är positiva utmaningar som visar att Katrineholm är inne i en gynnsam omvandling. Fler bostäder ger fler invånare, fler företag ger fler jobb och fler skattebetalare ger förutsättningar att trygga välfärden. Detta ger oss tillförsikt inför framtiden.

Samtidigt är detta en orolig tid. Det pågår en flyktingkatastrof i världen som kommer att få effekter även i Katrineholm. Hur och i vilken omfattning är fortfarande svårt att bedöma. Vi har också ett osäkert politiskt läge på riksplanet som gör det svårare att ha en långsiktighet i kommunens planering. Lokalt ser vi ett fortsatt högt tryck på socialnämndens verksamheter. Omfattande insatser görs för att bromsa och vända denna utveckling.

I dagarna har vi presenterat majoritetens gemensamma förslag till övergripande plan med budget för Katrineholms kommun. Vid sidan om projekteringar för utbyggnad av skola, äldreomsorg med mera kommer även en rad andra viktiga satsningar göras under nästa år. Bland annat inleds en omfattande IT-satsning inom skolan. Bildningsnämnden kommer också fortsatt att garanteras resurstillskott för ökat antal barn och elever. Även vård- och omsorgsnämnden ges en betydande resursförstärkning inför nästa år.

Genom en välskött ekonomi kombinerad med kraftfulla investeringar lägger vi grunden för trygghet och välfärd i det framtida Katrineholm. Fortsatt mod och uthållighet kommer vara nödvändigt.

Den gode den onde och den fule

good_bad_ugly1The Good the Bad and the Ugly är en gammal spagetti-western från 1966 med Clint Eastwood, Lee van Cleef och Eli Wallach i huvudrollerna.

Som politiker känner jag mig många gånger och i olika frågor som jag har alla tre rollerna. För i en fråga är jag för några god andra ond och en del tycker nog att jag till och med är ful. Det politiska uppdraget kräver beslutsfattande och alla tycker inte lika om allt.  Som väl är kan man alltid försöka byta ut de politiker man inte tycker fattat för mig rätta beslut i valet var fjärde år.

Jag är som kommunstyrelsens ordförande, vilket jag i februari varit i 10 år, tydlig och emellanåt övertydlig på gott och ont. Jag är av uppfattningen att medborgarna i Katrineholm klart och tydligt ska veta vad både jag och den politiska majoriteten tycker. Och veta att det vi säger och beslutar det genomför vi också om inget alldeles extra kommer emellan, exempelvis det ekonomiska läget.

” Clintan” hade det lättare, han bara spelade en av rollerna. Som politiker är det svårare,  du kan inte spela en roll, du måste alltid vara dig själv, populism och spelande avslöjas alltid. Även om alla inte tycker som jag i alla frågor får jag mycket positiv feed-back för att jag inte hymlar utan är klar och tydlig. Det tänker jag fortsätta vara.

I Katrineholm har vi många frågor som Katrineholmarna har olika uppfattningar om och i några frågor tycker vissa som jag och andra håller inte alls med. Men lik förbannat måste beslut fattas av den politiska majoriteten i stora och små frågor. För vissa är en del frågor små som för andra är stora.

Exempel på frågor är:

  • Flyktingar
  • Djulö skola
  • Budget 2016
  • Ragnars Gärde i Forssjö
  • Eriksbergsvägen med mera, med mera…  Stort som smått, högt och lågt.

Emellanåt får jag, i mitt politiska uppdrag mail, brev, kommentarer på blogginlägg och insändare. Här nedan publicerar jag ett mail jag fick häromdagen. Mailskribenten tycker nog att jag i den här frågan är den gode medan andra tycker jag är den onde och en del tycker alldeles säkert att jag är den fule.

”Äntligen en politiker med förnuftet i behåll. Det har jag väntat länge på och äntligen en som talar sanning om hur det står till i kommunerna där alla pengar förbrukas i allt snabbare takt och som vanligt verkar politikerna varken kan lyssna eller räkna. Jag hoppas att du orkar stå emot trycket från både partiet och medierna så får du säkert flera med dej på tåget. Helt klart verkar du vara den enda som ”lyssnar på rörelsen” och du har stort stöd för dina åsikter bland ”gräsrötterna”. Jag är från född S-märkt och hoppas kunna sluta mina dagar som det också!!!! Jag kanske ska bosätta mej i Katrineholms kommun till nästa val så jag kan rösta på dej.

Många  varma hälsningar från en gräsrot som tappat sina rötter.

Gunilla Lindholm Vingåker”

Otillräcklig uppgörelse

Uppgörelsen mellan de sex riksdagspartierna är bra men otillräcklig. Jag har länge krävt uppgörelser över blockgränsen i migrations- och integrationsfrågor. Att SD och V inte är med tycker jag inte gör något, de är extrema på var sin kant.

Jag tror tyvärr inte att uppgörelsen kommer att göra någon skillnad i sak. Men förhoppningsvis är det signalpolitik som ändå säger att vi nu i mottagandet inte skiljer oss så mycket från övriga länder i EU. Vilket kanske gör att en del som tänkt komma hit väljer ett annat land i stället och på så sätt lättar lite på trycket.

Det partierna borde gjort var att bestämma sig för att ta bort eller arbeta om den så kallade EBO-lagen. Som säger att du som invandrare/flykting har rätt att bosätta dig i vilken kommun du vill. Dessutom gjordes inte vad jag vet något jobb kring vad som skall hända om tillströmningen av flyktingar fortsätter i samma omfattning som nu, låt oss säga i tre månader till. Då kommer inte Sveriges kommuner att längre klara mottagandet. Då måste en mycket besvärligare uppgörelse mellan partierna komma till stånd nämligen att stoppa tillströmningen av flyktingar till Sverige. Vi får se hur det går. Många är fortfarande på flykt från krig och förföljelse. Och glöm inte bort att det är åtminstone två stora processer i det här, det ena är följderna av kriget i Syrien. Det andra handlar om ensamkommande barn/ungdomar som kommer att fortsätta öka även om det blir slut på kriget i Syrien. Då många kommer från Afganistan, Irak och Somalia förutom från Syrien. Det måste till ytterligare överenskommelser över blockgränserna det vet jag med all säkerhet. Sen måste givetvis idiotin med att bränna ner flyktingförläggningar få ett omedelbart stopp och polisen och kommunerna ges resurser för att kunna garatetera trygghet och säkerhet.

Korkad ledare…

Ledaren i Eskilstuna Kuriren den 13 oktober 2015 är nog bland det mest korkade jag läst. Det som står om mig som person skulle jag kunna kommentera men väljer att inte göra det här.
Men här kommer ett citat från ledaren:

”Och det borde inte vara tal om annat än att nyanlända ska stå längst fram i kön till kommunägda lägenheter”

Detta är naturligtvis helt felaktigt och dessutom kontraproduktivt. Flyktingarna ska stå i kö till lägenheter men inte före andra som stått där längre.

Är det något som skapar främlingsfientlighet är det just sådana uttalanden.

Läs gärna hela ledaren här

Jag har fått ett mail från Torshälla som jag också väljer att publicera här:

”Hej Göran!

Jag är varken socialdemokrat eller Katrineholmsbo men reagerade starkt på den enligt mig oförtjänta kritik du och din kommun får i Eskilstuna Kurirens ledare idag. Det är förmodligen tidningens Alex Voronov som skrivit den då han såvitt jag vet skriver de flesta ledarna och framför allt dom om immigration till vårt land.

Vi är ju många som följt din stads problem med ekonomin och vet hur det ligger till och att då rikta såna anklagelser mot dig och de ansvariga i er kommun trots allt det ni faktiskt har gjort och gör framstår som fullständigt ogenomtänkt.

Ifall du hade missat ledaren så vill jag att du läser den och funderar på ett svar till tidningen som jag anser passerat alla gränser.

Mvh,
Urban Wassjö i Torshälla”

 

All Time High

Torget marknadKatrineholm är nu befolkningsmässigt större än någonsin. All Time High! Häromdagen (den 17 augusti) kom befolkningsstatistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB. Vi är nu 33 432 invånare i kommunen. Den tidigare toppnoteringen är från 1994, 33 410 personer.

Statistiken visar att fler flyttar till än från kommunen. Det är glädjande att våra satsningar på kommunen lockar människor att flytta hit. Bostadsbyggandet, företagsetableringar och närheten till tillväxtmotorn Stockholm är viktiga beståndsdelar i vår kommuns tillväxt. Men den viktigaste beståndsdelen är medborgarna. Det är bara tillsammans som vi kan utveckla Sveriges Lustgård och därigenom få fler att upptäcka vår attraktiva kommun.

Varför är vi så glada och vill berätta att befolkningen ökar i kommunen? Tillväxten börjar med oss, dig och mig. Utifrån våra behov, egenskaper, kunskaper, byggs det bostäder, skapas jobb. Och välfärden, som skola och omsorg kan tryggas och utvecklas. Tillväxt behövs för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Det är viktigt att nå tillväxt, lika viktigt är det att använda tillväxten till att utveckla kommunen för medborgarna. Därför är vi glada att vi blir fler kommuninvånare som kan hjälpas åt att forma den plats vi lever på. I det arbetet behövs alla invånare, oavsett bakgrund, ålder, kompetens, kön.

Kommunen är en stor organisation och har en viktig roll i människors liv och vardag. Vi kan stimulera tillväxt genom exempelvis bostäder, förskolor, bra kommunikationer, satsa på skolorna och utveckla äldreomsorgen. Vi kan också ha bra beredskap för att ta emot företag som vill flytta till vår kommun. Logistikcentrums senaste etableringar har gett ringar på vattnet. Vi har fler intressenter som nyfiket har hört sig för om de möjligheter som vår kommun kan erbjuda. Det innebär fler jobb till vår kommun.

Vår kommun har på många sätt utvecklats åt rätt håll under senare år och har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Tillsammans med dig, alla medborgare, kan vi göra ett bra Katrineholm ännu bättre! Bra skolor, äldreomsorg, kultur, fler arbetestillfällen ger oss som individer fler valmöjligheter i livet.

Vårt mål är att invånarantalet i kommunen ska öka till 40 000 fram till 2030. För de som vill bo i Stockholmsregionen ska Katrineholm vara ett naturligt val. För enskilda att flytta till och för företag att etablera sig i. Om vi hjälps åt kommer vi att nå våra mål. Vi är helt klart på rätt väg.

Den här debattartikeln har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström och kommunchef Sari Eriksson.

Goda nyheter för Katrineholm och hela Sverige

GD och GHTvå nya stora logistiklager byggs i Katrineholm av Catena

 – Det skapas flera arbetstillfällen, säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

– Det här kommer att förbättra logistiken i hela Sverige, säger Gustaf Hermelin, vd på Catena.

I mars tecknades det ett avtal mellan Catena och Katrineholms kommun. Catena övertar ansvaret för det gemensamägda bolaget med ett befintlig logistiklager om 12.000 kvadratmeter samt 75.000 kvadratmeter mark och planerar nu att bygga två nya centralt belägna logistiklager med goda kommunikationer för både bil och järnväg. Det första, 10.000 kvadratmeter stort, börjar byggas under 2015 och beräknas stå klart redan om ett år.

– Catena köper ut Katrineholms kommun ur det gemensamma bolaget för 6 miljoner kronor, övertar tillgångar och skulder och blir ensam ägare. Det här har varit målsättningen från början att när näringslivet vill driva bolaget vidare utan kommunen ska de få göra det. Nu har vi kommit till det läget, säger Göran Dahlström.

Skapas fler arbetstillfällen
Han gläds över satsningen som är minst sagt goda nyheter för Katrineholm som kommun.
– Det kommer att skapas fler arbetstillfällen. Dels ska det byggas lager och då behövs det arbetskraft. Sedan ska lokalerna fyllas och människor anställas på och utanför Logistikcentrum. Det här är bara några av områden där ny arbetskraft kommer att efterfrågas. Samtidigt räknar vi med att fler entreprenörer söker sig till kommunen.

Unikt läge
Katrineholm har ett unikt läge i Sverige med två stambanor. Här går det godståg till och från Duisburg i Tyskland 6 dagar i veckan med gods från hela Europa och tåg från Göteborg med gods från Fjärran Östern men också tåg med material som slussas vidare till Stockholm och norrut.

– Katrineholm ligger som en första station där du på ett enkelt sätt kan lasta om inkommande last. Det här skulle inte fungera i centrala Stockholm. På den plats där de nya lagren kommer att byggas, inom Katrineholms Logistikcentrum, fanns tidigare ett stort gammalt industriområde och även ett sågverk. Vi såg redan från början att det här är en perfekt plats att etablera en av Sveriges största kombiterminaler, säger Gustaf Hermelin.

Ser mycket positivt på framtiden
Han tror att Katrineholm nu kommer få en allt viktigare position i Sverige för att serva storstadsregionerna med inkommande gods och tillhandahålla en lastcentral för utgående varor. Satsningen är inte bara goda nyheter för Katrineholm med nya arbetstillfällen utan också för alla konsumenter som inom de närmsta åren kan räkna med kortare leveranstider och bättre logistik.

– I dag är du nöjd om du får tröjan du beställde på nätet inom 2 till 3 dygn. I framtiden ska du kunna få leveransen samma dag. För att vi ska uppnå det målet behövs ännu mer buffertlager utanför Stockholm och Mälardalen. Den här satsningen hjälper till att skynda på den processen. Investeringen för Catena uppgår i detta steg till cirka 80 miljoner och totalt cirka 150 miljoner kronor när båda de nya husen är uppförda.

Göran Dahlström räknar nu med att fler kommer att hitta till Katrineholm, mycket på grund av lagersatsningen, närheten till Stockholm och de två stambanorna. Framtidsutsikterna för staden är minst sagt goda.

– Fler flyttar till Katrineholm, vi bygger många nya bostäder och kommer att etablera Sveriges största kombiterminal med två stora lager, och det är bara början. Vi ser mycket positivt på framtiden, säger han.

Ostlänken-Var god dröj?

Bild2Jag blir emellanåt och allt oftare förbannad över att inte tågtrafiken fungerar. Jag har förståelse för att förändringar måste ske och tidtabeller göras om när stora underhållsjobb sker. Men jag har ingen förståelse för att det inte satsas tillräckligt med resurser på vår befintliga järnväg och absolut ingen förståelse för att Trafikverket, om det nu är sant, inte verkar veta vart de pengar som satsas tar vägen.

I dagarna har Regeringen meddelat att man lägger in betydligt mer resurser för järnvägsunderhållet än tidigare Regering. Jag kan inte avgöra om det är tillräckligt och inte heller avgöra hur mycket underhåll som går att göra samtidigt utan att totalkaos uppstår i tågtrafiken. Men det som borde gå att göra är en kronsatt plan, både akut och långsiktig, när järnvägsnätet är helt genomgånget. Naturligtvis kan nya fel uppstå som man inte känner till i dag.

Det är också feltänkt med det som sker med privata tågoperatörer som kör mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och puttar bort vanlig arbetspendling mellan till exempel Katrineholm och Stockholm. Det är tillväxtfientligt och måste upphöra snarast. Det finns andra sätt att organisera konkurrensen än som vi nu gör i Sverige. Det hotar dessutom Stockholms position som Sveriges tillväxtmotor om den kompetens som behövs inte på ett bra sätt kan ta sig till och från Stockholm med en restid på högst en timme.

Tillbaka till det här inläggets huvudspår, vårt befintliga järnvägsnät måste prioriteras framför nya projekt. Persontrafik och godstrafik på spåren måste säkerställas innan nya satsningar görs.

Jag är mycket positiv till Ostlänken och den stora satsning som ska göras där, vilket kommer att gynna Katrineholm på ett bra sätt. Men min bestämda uppfattning är inga pengar till nya projekt innan vår nuvarande järnväg är tryggad så att privatpersoner och näringsliv kan  medverka till fortsatt tillväxt för Sverige. Om det skulle finnas resurser för att göra båda insatserna samtidigt är det naturligtvis att föredra. Detta är måhända en kontroversiell uppfattning men snart händer, om inget görs, en stor tågolycka i Sverige. Förutom mänskligt lidande,  kommer det att ställa de här frågorna i en helt ny dager.

Katrineholm byggdes upp kring järnvägen som kom 1862. Järnvägen är minst lika viktig nu som då för vår tillväxt som både en ort att bo i och att driva företag i och att arbeta i. Ett fungerande järnvägsnät är också ett utmärkt sätt tillsammans med mycket annat att hålla ihop ett land.