Etikettarkiv: Tillväxt

Fortsatt offensiv!

Postat av

Nu har Katrineholms kommuns årsredovisning för 2014 presenterats. För tionde året i rad gör kommunen ett positivt bokslut. Befolkningen växer, kommunen är skuldfri och delar av pensionsåtagandena har lösts in. Detta sammantaget ger en trygg grund att stå på.

Under det gångna året har vi även tagit avstamp för framtiden genom flera långsiktiga och strategiska beslut, bland annat rörande den nya översiktsplanen och utbyggnad av fiberbaserat bredband i hela kommunen. Genom KFAB har kommunen påbörjat byggnation av 130 nya lägenheter. Även privata aktörer medverkar till att bostadsbyggandet har satt fart.

Beslut har också fattats om ett antal förstudier för fortsatt utbyggnad av välfärden. Under 2014 har en omfattande utbyggnad av förskolan inletts för att möta det växande antalet barn i kommunen. Inom skolan pågår ett intensivt utvecklingsarbete. Glädjande är att elevernas prov- och betygsresultat har förbättrats, även om den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande är otillfredsställande.

2014 var också ett händelserikt år inom kultur- och fritidslivet. Det goda samarbetet med föreningslivet har haft stor betydelse för detta. Flera nya offentliga konstverk invigdes och Konsthallen slog besöksrekord. Verksamheten för unga vid Lokstallet har fortsatt att utvecklas och skateparken som invigdes i augusti har blivit en succé med besökare från när och fjärran. Den varma sommaren bidrog till att Sveriges Lustgård verkligen kom till sin rätt.

Arbetet för att positionera Katrineholm som en attraktiv ort för boende och företagsetableringar i direkt närhet till Stockholm har haft hög prioritet under det gångna året. Arbetslösheten och försörjningsstödet innebär fortsatt stora utmaningar för Katrineholm. Under 2014 kunde vi dock se en viss uppgång på arbetsmarknaden. Ett trendbrott kunde också skönjas för försörjningsstödet, bland annat tack vare kommunens lyckade satsning Arbetslinjen.

Nyligen har vi nåtts av beskedet att Ericsson kommer att lägga ner sin fabrik i Katrineholm. I detta läge gäller det att kommunen står som starkast, både för att ge stöd till de drabbade familjerna under omställningsfasen och för att få in nya arbetstillfällen. För hela den kommunala organisationen är uppdraget nu att skapa förutsättningar för fortsatt framtidstro i Katrineholm. Vi kan konstatera att det är viktigare än någonsin att agera offensivt för Katrineholms bästa!

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande

Lars Härnström (M), kommunstyrelsens vice ordförande

Välskött ekonomi garanterar välfärden

Postat av
Foto: Josefine Karlsson

Foto: Josefine Karlsson

Efter valet 2010 beslutade vi socialdemokrater och moderater i Katrineholm något oväntat för alla- att samarbeta för Katrineholms bästa.

Nu börjar mandatperioden att lida mot sitt slut och jag kan bara konstatera att det gått mycket bättre än de flesta nog förväntade sig. Dessutom har vi haft väldigt roligt ihop trots svåra avväganden. Vi har gemensamt beslutat om Vision 2025, kommunplan för 4 år, 4 budgetar och 4 bokslut. Hur Katrineholm ska styras de kommande 4 åren får vi snart klart för oss när vi röstat den 14 september.

Här kan du läsa förordet till Katrineholms kommuns Årsredovisning 2013 som jag och kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström skrivit.

Välskött ekonomi garanterar välfärden

För nionde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Balanskravsresultatet för 2013 uppgår till 39,1 miljoner kr. Vidare har kommunen under året kunnat lösa in alla sina lån och är nu en av ett fåtal helt skuldfria kommuner i Sverige. Vi har också löst in pensionsåtaganden för 400 miljoner kr, något som är mycket positivt för kommunens långsiktiga ekonomi. Redovisningsmässigt får det en engångseffekt att årets resultat blir -389 miljoner kr. Balanskravsresultatet är dock positivt eftersom pensionsinlösen utgör en så kallad jämförelsestörande post. När konjunkturen nu vänder uppåt har vi inga svarta hål att behöva lägga pengar i. Nya resurser kan gå direkt till förskolan, skolan och äldreomsorgen. En välskött ekonomi är en förutsättning för att kunna göra satsningar som utvecklar välfärden.

Katrineholm har således ett fantastiskt läge, på många sätt. Under de senaste årens lågkonjunktur har vi lagt grunden för att som kommun få full utdelning i kommande högkonjunktur. Vi har gjort stora investeringar som gör att vi nu har etableringsmark för nya företag och nya jobb. Vårt kommunala bostadsföretag KFAB går igång och bygger bostäder för att attrahera nya invånare. Handeln växer som aldrig förr och vi arbetar hårt med att förbättra kommunikationerna. En ny översiktsplan håller på att tas fram som visar vägen för en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi har också haft en stark befolkningstillväxt under 2013. Allt detta stärker ytterligare Katrineholms goda läge.

Den här utvecklingen är helt avgörande för att vi ska kunna komma tillrätta med arbetslösheten. Tillväxt gör att fler katrineholmare får jobb och att färre familjer behöver försörjningsstöd. Under 2013 har kommunen också ökat möjligheterna för att fler kvinnor och män ska få in en fot på arbetsmarknaden genom våra arbetsmarknads- och utbildningssatsningar. Att få ett arbete påverkar inte bara föräldrarna utan också barnen. Insatserna fortsätter under 2014 och är en viktig del i kommunens folkhälsoarbete.

Men 2013 har också varit ett år präglat av liv och lust. Vårt nya kulturhus för ungdomar i de gamla lokstallarna har blivit en fantastisk mötesplats som kommer växa ytterligare när skateparken invigs. Sportcentrum, som drar mängder av besökare från hela landet, har också fortsatt att utvecklas. Den varma sommaren var fylld av evenemang och aktiviteter. Även kungaparets besök i början av september blev en folkfest som många kommer minnas.

I augusti nyinvigdes Lövåsgården efter omfattande investeringar. Lövåsgården är nu totalrenoverad; ett funktionellt äldreboende som skapar förutsättningar för våra äldsta invånare att leva ett aktivt och självständigt liv. Under året har vi också öppnat en ny förskola, Guldregnet på Västangården, och satsat på att förbättra utemiljöerna kring förskolor och skolor med ny lekutrustning. Utbyggnaden av förskolan fortsätter i ännu högre takt under 2014 och 2015.

Under 2013 drog vi igång ett utvecklingsprojekt-Klimatsmart mat-för att öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, minska matsvinnet och laga mer mat från grunden i alla de kommunala köken inom förskolor, skolor och äldreomsorg. Vi tog även beslut om en annan viktig miljösatsning-insamling av matavfall-som införs under 2015. Hushållen kommer sortera sitt matavfall i särskilda plastpåsar så att det kan tas om hand för att bli biogas och biogödsel. Under året som gått har också kommunens satsningar på energieffektivisering och solenergi fortsatt, liksom arbetet för att minska övergödningen av våra sjöar och vattendrag.

En välskött ekonomi är förutsättningen för välfärdssatsningar både idag och för framtiden och därmed också för visionen Katrineholm-Läge för liv och lust.

Befolkningssiffror ger miljoner till äldreomsorgen

Postat av

Katrineholms befolkningssiffror den första november var 32.890, nästan hundra invånare fler än vad kommunen räknat med i budgeten för 2014  och 425 fler än den första november 2012.

Det är novembersiffran som styr statsbidraget för kommande år, vilket innebär att Katrineholm kan tillgodoräkna sig ytterligare cirka 4.5 miljoner för 2014.

I kommunens budget för 2014 har vi satsat mest på förskolan, skolan, maten och jobben.

Nu gör vi en budgetrevidering och förstärker vård- och omsorgsnämndens budgetram med 5 miljoner till deras ordinarie verksamhet.

Det känns oerhört bra att vi blir fler i Katrineholm och att kunna satsa ytterligare på våra gamla, sjuka och funktionsnedsatta.

Tågpendlaraktuellt

Postat av
CC: nafmo

CC: nafmo

Kommunerna efter västra stambanan och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bevakar och agerar varje dag i pendlarfrågan med tåg.
Pendlingen är för mig viktig av minst två anledningar:

  • Personligt för er som pendlar och era familjer.
  • Ur tillväxtsynpunkt för Katrineholm.

Nedan följer det aktuella läget i dag taget från en intervju med mig i Katrineholms Kuririen.
Källa: Katrineholms Kuriren, Johannes Tångeberg, 2013-09-12.

Det som inte nämns i artikeln gäller tåget Uven och där finns i dag inget nytt.

Inga stora ändringar av tågtidtabellen

Tidtabellen för Sörmlandspilen kommer antagligen att vara i stort sett oförändrad nästa år. Något akut hot mot tågpendlarna längs västra stambanan finns inte.
 

Det visar Trafikverkets nuvarande förslag till tågplan, det vill säga tidtabell för samtliga tåg, för 2014.

Även om tågplanen fastställs slutgiltigt först den 20 september, ser det därmed ut som om tågpendlarna från och till Katrineholm, Vingåker och Flen kan andas ut. Den enda försämringen i det nuvarande förslaget gäller tåg 139, som avgår från Stockholm 15.29. I det förslag till tågplan som nu ligger kommer restiden med detta tåg till Flen, Katrineholm och Vingåker att förlängas med omkring 20 minuter

Men kommunalrådet Göran Dahlström (S) säger sig ha gott hopp om att även detta tåg kommer att fortsätta gå som i dag. Det säger han efter att ha träffat företrädare för Trafikverket på ett möte i onsdags.

– Trafikverket har lovat att göra allt de kan, säger han.

Dahlström träffade Trafikverket tillsammans med andra politiker från Sörmland. Han understryker att det rådet total enighet mellan Sörmlandspolitikerna i tågfrågorna, och att Trafikverket har varit förstående och tillmötesgående.

Men även om det ser ut som om pendeltrafiken kommer att förbli i stort sett oförändrad nästa år, är Göran Dahlström kritisk mot hur processen med att ta fram en ny tågplan går till. Att den ska göras om varje år skapar en stor osäkerhet, anser han. Dessutom är han kritisk till hur samhällsnyttan av olika tåg beräknas och därmed till hur tågen prioriteras, när inte alla får plats på banan.

På sikt tycker Dahlström att konkurrenssystemet på järnvägen borde göras om. I stället att som i dag konkurrera om tillgången till spåren, borde Trafikverket slå fast en tidtabell, och sedan låta olika järnvägsbolag konkurrera om tåglägena genom upphandlingar, anser han.

 

Därför är jag glad som en lärka

Postat av

 

  • Vi både planerar och bygger bostäder.
  • Satsning på kultur som ger kraft och skapar tillväxt.
  • All kompetent personal jag varje dag möter i kommunen.
  • Alla ideella ledare i vårt föreningsliv.
  • Vi investerar i etableringsmark för näringslivet.
  • Sommarens alla aktiviteter i Katrineholm där det finns något för alla.
  • Lönerna för lärare, sjuksköterskor socialsekreterare prioriteras.
  • Kulturskolan i Katrineholm är bäst i Sörmland.
  • Kungen och Drottningen kommer till Katrineholm.
  • Samarbetet mellan (S) och (M) för Katrineholms bästa.
  • Det är sommar.
  • Att beskäftiga journalisters, pratministrars och andra besserwissrars åsikter bryts mot mina, så människor kan ta ställning.
  • Att lilla Katrineholm har ett av Sveriges bästa lägen för kombiterminal och logistikpark.
  • Stora Djulö herrgård nu är bättre än någonsin tidigare.
  • Djulöbadets camping och stugby är något alldeles extra.
  • Biltema invigs efter sommaren, ett företag alla kommuner vill ha. Om de velat ha en större skylt hade det gått bra.
  • Att Stadsparken är trafikfri.
  • Snart presenteras förslag till utformningen av nya Stortorget.
  • Jag har köpt en halmhatt. Frågan är bara när jag ska ha den på mig.
  • Jag och min fru ska se Gyllene tider i sommar.
  • Svensk färskpotatis och svenska jordgubbar-bland det bästa jag vet.
  • En fantastiskt bra översiktsplan för staden är snart klar.
  • Lokstallets utveckling.
  • Boule, den nya innesporten men nu på nya banor ute.
  • Det finns is  i Woodyhallen-full fart hela sommaren.
  • Nya förkoleavdelningar öppnar och det behövs fler.
  • Skateparken nu i skarpt läge.
  • Alla åsikter vi fått in från dem som bor på landsbygden.
  • Vi katrineholmare blir fler och fler.
  • Jag har ett mycket bra samarbete med våra invandrarorganisationer.
  • Ingen av de kommunala rektorerna säger som Floda skolas rektor, vår skolgård ligger två mil bort.
  • Dialogen med pensionärsorganisationerna är bra.
  • Nya Lövåsgården invigs snart.
  • Vi har ordning och reda i ekonomin med en skuldfri kommun. Trots det ser budgetläget ohyggligt svårt ut för 2014.
  • Omsorgen om våra äldre och handikappade är mycket god.
  • Vi satsar stort på sommarjobben för ungdomar.

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

Postat av
 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Jag är heligt förbannad

Postat av

därför att

  • klyftorna i samhället växer
  • vi som har det bra får det ännu bättre och de som har det besvärligt får det sämre
  • bostadsbyggandet tillåts stå still på vissa håll trots stora behov
  • regelverket för småföretagare fortfarande är för krångligt
  • Trafikverket inte prioriterar tryggheten i pendlandet med tåg så människor kan arbeta och studera och tillväxten öka
  • världens ledare inte kan enas om stora viktiga beslut för miljön
  • rotavdrag inte går att använda för hyresrätter
  • pratministrar som Erik Ullenhag åker runt och pratar men inte tar tag i problemen
  • många inte förstår att kultur främjar tillväxt
  • regeringen inte ersätter oss kommuner ekonomiskt för det ansvarstagande vi tvingats ta i flyktingfrågan
  • vissa kommuner därför tvingas höja skatten medan andra kan sänka
  • lokala politiker i Katrineholm inte förstår att investeringar i etableringsmark för företag skapar förutsättningar för nya jobb, invånare, tillväxt och välfärd
  • samtal som förts i förtroende mellan två personer helt plötsligt är offentligt i några sorts memoarer för att tjäna pengar
  • vi i vissa fall kallar utbildning, arbete och bostadsfrågor för integration. Det spelar faktiskt inte någon roll vilken hudfärg vi har, alla ska arbeta, bo och bidra till samhällsutvecklingen
  • vi inte tillräckligt tydligt kan kommunicera att servicen i kommuner inte kan vara lika bra som den har varit om regeringen stoppar pengar i fickorna på oss som har det bra i stället för att satsa pengarna på välfärden.Det finns bara en påse pengar-inte två.
  • när det är hög arbetslöshet behövs det mer pengar till vuxenutbildning och en andra chans-då drar regeringen ner pengarna för detta
  • några i vår kommun klottrar och skräpar ner
  • solidaritet av en del ses som omodernt

Jag återkommer med det jag är glad som en lärka åt.

Våra kommuner får betala återföreningen

Postat av

Våra kommuner har tagit ett större ansvar för att välkomna flyktingar än de flesta andra i Sverige. Vi vädjar nu om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik, skriver tio kommunalråd, en av dem är jag. Följande artikel publicerades i Svenska Dagbladet (Brännpunkt) den 31 maj.

De tio kommuner vi företräder har under många år välkomnat människor i världen som behöver finna en tillflykt från krig, förtryck eller våld. Vi har tagit ett större ansvar än de flesta andra kommuner i Sverige. Vi är stolta över att vi har kunnat erbjuda dem ett nytt liv i ett land där fred och demokrati råder.

Våra nyanlända är ett viktigt tillskott för Sverige både kulturellt och ekonomiskt. Låt oss dock vara ärliga och medge att mottagandet kan vara en ekonomisk belastning till en början. Detta är kostnader som vi i Sverige av solidaritetsskäl bör ta. På sikt är detta tillskott av människor rent oumbärligt för att Sverige ska klara sitt framtida behov av arbetskraft för att säkerställa tillväxt och utveckling.

Det är vårt tidigare stora ansvarstagande när det gäller flyktingmottagandet som gör att vi nu också får väldigt många nya anhöriga som kommer i samband med återföreningen. Förbättrade möjligheter att med hjälp av DNA fastställa släktskap inom en familj medför att anhöriginvandringen kommer att öka markant. Den övervägande politiska uppfattningen i våra kommuner är att vi är positiva till en återförening av splittrade familjer i vårt land. Det är nödvändig för en fungerande integrationspolitik.

De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner börjar redan nu nå bristningsgränsen och vi ser tydligt följdverkningarna av detta med överbefolkade stadsdelar, ökad social problematik, ett skolsystem med växtvärk och en växande arbetslöshet.

De medel staten ställer till förfogande för återföreningen räcker inte alls för de utökade kostnaderna som kommunerna får. De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner under 2013 blir mycket svårt att hantera. Det kommer att bli utökade kostnader för varje kommun för att kommunerna ska kunna klara sina åtaganden då det gäller t ex förskola och skola.

Våra kommuner har vid tidigare tillfällen gjort ihärdiga försök att förmå regeringen att uppmärksamma att vi behöver mycket större ekonomisk hjälp, men hittills har vi inte nått någon framgång.

En snabb etablering på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration. Speciellt svårt är det för flyktingar som kommer från länder där utbildningsnivån är väldigt låg. Många flyktingar som kommer i samband med återföreningen till våra kommuner har väldigt låg utbildningsnivå på grund av att landet inte haft ett fungerande utbildningssystem på lång tid.

Ett annat område där flera av våra kommuner brottas med problem är boendesituationen. Trångboddheten är extremt hög i vissa områden i våra kommuner. Det är inte ovanligt att upp till tio personer bor i en 2:a eller 3:a tillsammans. Detta missgynnar integrationen på många plan. Dels uppstår en svår geografisk segregering som tar lång tid att komma tillrätta med. Dels får barnen i dessa områden svårt att klara sin skolgång då de till exempel inte har möjlighet att läsa sina läxor i lugn och ro. Dessutom tillkommer alla övriga sociala problem som vanligtvis förekommer i överbefolkade stadsdelar.

För att en lyckad integration ska kunna ske i det svenska samhället är det framför allt tre politikerområden som måste fungera för att vi fullt ut ska kunna genomföra en värdig integration i våra kommuner. Dessa områden är utbildnings-, arbetsmarknads och bostadspolitik. Vi behöver ökade ekonomiska resurser för att klara vårt kommunala uppdrag och samtidigt behövs tydligare nationella strategier.

Vi behöver:

  • en fungerande skol- och utbildningsapparat för både barnen och för de vuxna nyanlända.
  • en fungerande matchning mot arbetsmarknaden så att fler nyanlända kan komma i arbete snabbare. Vi kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydligare strategier för hur kompetensen ska kunna matchas mot näringslivets behov.
  • en bostadspolitik som underlättar byggandet och som motverkar överbefolkade bostadsområden med stora sociala problem.

I våra kommuner är belastningen på alla dessa områden stor. Dessutom finns risker för att vi inte kan ge alla våra kommunmedborgare den service som de har rätt till.

Våra kommuners ekonomiska båge är spänd till det yttersta. Låt oss slippa höra strängen brista. Det är bara regeringen som kan göra något åt situationen. Detta är en vädjan om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik. Det kan inte vara rimligt att ett fåtal kommuner ska behöva ta notan för det som är hela Sveriges ansvar.  Därför tycker vi att det är väldigt bra att Sveriges Kommuner och Landsting nu föreslagit en rad konkreta åtgärder för att kommunerna ska klara sina åtaganden inom asyl- och flyktingområdet.

Vi behöver resurserna nu under 2013. Vi kan inte vänta.

MATS JOHNSSON (M)
kommunstyrelsens ordförande, Alvesta kommun

JAN BOHMAN (S)
kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun

ULF ERIKSSON (C)
kommunstyrelsens ordförande, Falköpings kommun

ANDERS BERGLÖV (S)
kommunstyrelsens ordförande, Flens kommun

GÖRAN DAHLSTRÖM (S)
kommunstyrelsens ordförande, Katrineholms kommun

ELISABETH SALOMONSSON (S)
kommunstyrelsens ordförande, Köpings kommun

ANDERS CEDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Lindesbergs kommun

MARIA STRÖMKVIST (S)
kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun

BO ZANDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Nässjö kommun

PAUL ÅKERLUND (S)
kommunstyrelsens ordförande, Trollhättans stad

 

Kunskap, mod och uthållighet

Postat av

CC by Mikael Wiman

Lövåsenområdet i Katrineholm är exempel på samhällsplanering och marknadsexpansion i långsiktig samverkan.

Redan i början av 1960-talet fattade kommunen beslutet att planera ett nytt område – Lövåsen – för småindustri. Ett av de första företagen i området var Lundborgs Omnibusstrafik AB. Deras nyuppförda byggnad innehöll kontor, verkstad och garage. Området blev attraktivt och etableringarna blev fler och fler: Volvo–handlaren, en så kallad byggshop, OK–mack, möbel- och färghandel. Successivt sökte sig alltfler företag till Lövåsenområdet.

I samband med planeringen för en ny Östra förbifart förvärvade kommunen i slutet av 1990-talet Hedens gård och ytterligare mark öster om industri- och handelsområdet.

Idag omfattar Lövåsens industri- och handelsområde 630 000 kvm mark. Inom området finns ca 80 företag med omkring 1100 anställda, vilka uppskattningsvis genererar ytterligare ett hundratal jobb för andra företag i kommunen. Kommunens investeringar uppgår till ca 110 miljoner kronor. Företagen har under åren investerat inte mindre än runt 970 miljoner kronor i dagens penningvärde. Expansionen av handelsföretag under de senaste åren har utvecklat Lövåsen till ett delregionalt centrum. Att Biltema under 2013 väljer att etablera ett varuhus på Lövåsen i anslutning till den nya Östra förbifarten är ett kvitto på Lövåsenområdets starka ställning i ett regionalt sammanhang.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 mars 2008 att påbörja utvecklingen av ett Logistikcentrum. Den historiskt och även idag viktiga järnvägsknuten Katrineholm har stor potential att delta i utvecklingen av de nya, moderna och miljöriktiga godstransporterna.

Gatan Österleden, som kommunen har byggt under västra stambanan, kopplar funktionellt samman Lövåsenområdet med Katrineholms Logistikcentrum. Det framgångsrika industri- och handelsområdet är nu en del i utvecklingen av en modern knutpunkt för internationella godstransporter. Avtalen med Samskip VanDieren Multimodal och Göteborgs hamn är marknadens kvitto på det riktiga i kommunens samhällsplanerande ambitioner.

Det är med stor tillfredsställelse och framtidstro vi alla katrineholmare kan inleda år 2013 med att se en ny internationellt näringslivsinriktad stadsdel växa fram ur det ursprungliga området Lövåsen. Katrineholm står väl rustat för att samverka med marknadskrafterna när konjunkturen vänder uppåt.

Tillväxt kräver kunskap, mod och uthållighet.

Det här inlägget har jag gjort tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström.

Stockholm mot kollaps-Katrineholm kan stödja!

Postat av
CC by Focx Photography

CC by Focx Photography

Följande inlägg visar varför vi i Katrineholm nu måste investera i etableringsmark för nya företag och jobb samt bostadsbyggande. Då kan Stockholms tillväxt fortsätta och Katrineholms välfärd tryggas.
Innehållet är hämtat ur en ledarkrönika av Eva Franchell, Aftonbladet, något förkortat.

Storstadskrisen:

Stockholm växer mest i Europa.

Varje dag rullar två fullsatta SL-bussar in i huvudstaden. Snart bor en miljon människor i Stockholms stad. Över två miljoner i Stockholms län. Över fyra miljoner i Mälardalen.

Sverige håller på att få en riktig storstad, ett dynamiskt centrum som kan driva tillväxten i resten av landet.

  • BB-avdelningar har inte plats för alla blivande mammor. Kvinnor skickas till förlossningsavdelningar i andra städer. Barnmorskorna protesterar mot en vård som inte längre är säker.
  • Förskolorna är i kris. Dagisköerna har blivit kortare därför att många kommuner i stället valt att trycka in fler barn i varje förskolegrupp. Bristen på förskollärare i Stockholm är så akut att regeringen tvingats gripa in.
  • Skolorna bidrar till ökade klassklyftor. I fina friskolor får elever höga betyg, medan andra inte klarar grundskolan. Förra året saknade fjorton procent av niondeklassarna i Stockholms stad gymnasiebehörighet.
  • Barnen i Österåker kommer inte till skolan därför att busstrafiken i hela norra Storstockholm havererat. För att eleverna över huvud taget ska komma till skolan tvingas nu kommunen hyra in egna bussar.
  • Tunnelbanan håller på att sprängas. Trafikanterna kommer för sent till jobbet därför att de inte längre får plats i de överfulla tågen. På tio år har antalet resande som passerar Slussen varje dygn ökat med 10.000.
  • Bostadsbyggandet står i princip still. Den som vill ha en hyreslägenhet i Stockholms innerstad får köa i femton år. Studenter väljer att läsa på andra orter och företagen klagar högljutt när deras nyanställda inte får bostad.
  • Sjukhusen har beläggningar på över hundra procent. Sängarna räcker inte till, patienter vårdas i korridorer eller skickas runt mellan avdelningarna.
  • Äldervården i Stockholm har en skandalös historia. Hemtjänsten ligger på 275:e plats i Socialstyrelsens rangordning så de som just nu flyttar till Stockholm gör bäst i att genast planera sin ålderdom någon annanstans.

Ovanstående är ett bevis för att inte bara Katrineholm är beroende av Stockholm för att få tillväxt. Stockholm är väldigt beroende av sitt omland, däribland Katrineholm, för att kunna att fortsätta vara Sveriges tillväxtmotor.