Etikettarkiv: Befolkning

Full fart med välfärdsbygget

Postat av

Nyligen har Katrineholms kommuns årsredovisning för 2015 presenterats. Under det gångna året har fortsatt tillväxt haft högsta prioritet för att kunna utveckla Katrineholm och säkra välfärden framåt. Och det har gett resultat! 2015 var året då Katrineholm slog befolkningsrekord. Starkt bidragande är att bostadsbyggandet har satt fart. Vårt eget bostadsbolag KFAB bygger nya hyresrätter, samtidigt som flera privata bostadsaktörer också satsar kraftfullt.

För fortsatt tillväxt krävs också fler jobb. Kommunen arbetar mycket aktivt för att främja näringslivets utveckling så att vi får fler arbetstillfällen. Närheten till tillväxtmotorn Stockholm gör att fler och fler företag får upp ögonen för Katrineholms läge.

Under 2015 har ungdomsarbetslösheten minskat i Katrineholm. Kommunen gjorde återigen en storsatsning genom att erbjuda sommarjobb till alla 17-åringar. Vi ser också tydliga bevis på att skolan är på rätt väg. Skolinspektionen ger ett gott betyg till Katrineholms kommun. Ett intensivt arbete görs inom skolan för att hålla i den positiva utvecklingen när det gäller elevernas resultat. Samtidigt saknas inte utmaningar. Mottagandet av ensamkommande flyktingungdomar har under hösten krävt stora resurser och socialförvaltningen har gjort ett fantastiskt jobb.

Parallellt med satsningen på bostäder och jobb är fortsatt utbyggnad av välfärden viktigt för tillväxten. Sex nya förskoleavdelningar har öppnat under året och fler är på väg. Det finns också långt framskridna planer på att bygga en ny skola, ett nytt äldreboende och fler boenden för personer med funktionsnedsättning. Viktiga förstudier har även gjorts inför kommande satsningar på bland annat IT-verktyg för alla elever, en ny brandstation, en ny teaterlokal i Lokstallet, nya aktivitetsparker i kransorterna och bättre parkeringsmöjligheter för pendlare.

Kultur- och fritidslivet har under året fortsatt att bidra till ett attraktivt Katrineholm. Samarbetet med föreningslivet utvecklas och fördjupas. Vidare har planeringen inletts inför Katrineholms 100-årsjubileum 2017, ett firande som ska bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av vårt Katrineholm.

Katrineholms kommun gör för elfte året i rad ett positivt bokslut; resultatet för 2015 uppgår till 29,7 miljoner kronor. Kommunen är också fortsatt skuldfri. En välskött ekonomi ger en trygg grund att stå på inför framtiden. Därmed har vi goda förutsättningar att under kommande år kunna gå från ord till handling när det gäller utbyggnaden av välfärden.

Göran Dahlström (S), Kommunstyrelsens ordförande

Lars Härnström (M), Kommunstyrelsens vice ordförande

Offensivt välfärdsbygge

Postat av
Göran Dahlström och Lars Härnström

Göran Dahlström(S) Lars Härnström(M) Foto: Marie Moqvist, Katrineholms kommun

Följande blogginlägg är också förord till Katrineholms kommuns budget 2016.

Det pågår en unik byggboom i Katrineholm. Totalt finns i dagsläget konkreta planer för närmare 700 nya bostäder. Översiktsplanearbetet ger förutsättningar för ännu fler, med sikte på befolkningsmålet 40 000 invånare 2030. Glädjande är också att det kommer in nya företag och jobb i kommunen. Samtidigt har vi inlett en historiskt sett mycket omfattande utbyggnad av välfärden. Under de närmaste åren kommer Katrineholms kommun att investera i bland annat ett antal nya förskolor, en ny skola, ett nytt äldreboende, två nya LSS-boenden, en ny brandstation, ett nytt parkeringsdäck vid järnvägen och en omfattande utbyggnad av bredband på landsbygden. Viktiga satsningar för framtiden som gör det ännu mer attraktivt att bo och verka i kommunen.

Sammantaget medför detta en viss växtvärk. Även om Katrineholms kommun står väl rustad genom att inte ha några lån kommer satsningarna innebära utmaningar både ekonomiskt och i verksamheterna. Men det är positiva utmaningar som visar att Katrineholm är inne i en gynnsam omvandling. Fler bostäder ger fler invånare, fler företag ger fler jobb och fler skattebetalare ger förutsättningar att trygga välfärden. Detta ger oss tillförsikt inför framtiden.

Samtidigt är detta en orolig tid. Det pågår en flyktingkatastrof i världen som kommer att få effekter även i Katrineholm. Hur och i vilken omfattning är fortfarande svårt att bedöma. Vi har också ett osäkert politiskt läge på riksplanet som gör det svårare att ha en långsiktighet i kommunens planering. Lokalt ser vi ett fortsatt högt tryck på socialnämndens verksamheter. Omfattande insatser görs för att bromsa och vända denna utveckling.

I dagarna har vi presenterat majoritetens gemensamma förslag till övergripande plan med budget för Katrineholms kommun. Vid sidan om projekteringar för utbyggnad av skola, äldreomsorg med mera kommer även en rad andra viktiga satsningar göras under nästa år. Bland annat inleds en omfattande IT-satsning inom skolan. Bildningsnämnden kommer också fortsatt att garanteras resurstillskott för ökat antal barn och elever. Även vård- och omsorgsnämnden ges en betydande resursförstärkning inför nästa år.

Genom en välskött ekonomi kombinerad med kraftfulla investeringar lägger vi grunden för trygghet och välfärd i det framtida Katrineholm. Fortsatt mod och uthållighet kommer vara nödvändigt.

All Time High

Postat av

Torget marknadKatrineholm är nu befolkningsmässigt större än någonsin. All Time High! Häromdagen (den 17 augusti) kom befolkningsstatistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB. Vi är nu 33 432 invånare i kommunen. Den tidigare toppnoteringen är från 1994, 33 410 personer.

Statistiken visar att fler flyttar till än från kommunen. Det är glädjande att våra satsningar på kommunen lockar människor att flytta hit. Bostadsbyggandet, företagsetableringar och närheten till tillväxtmotorn Stockholm är viktiga beståndsdelar i vår kommuns tillväxt. Men den viktigaste beståndsdelen är medborgarna. Det är bara tillsammans som vi kan utveckla Sveriges Lustgård och därigenom få fler att upptäcka vår attraktiva kommun.

Varför är vi så glada och vill berätta att befolkningen ökar i kommunen? Tillväxten börjar med oss, dig och mig. Utifrån våra behov, egenskaper, kunskaper, byggs det bostäder, skapas jobb. Och välfärden, som skola och omsorg kan tryggas och utvecklas. Tillväxt behövs för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Det är viktigt att nå tillväxt, lika viktigt är det att använda tillväxten till att utveckla kommunen för medborgarna. Därför är vi glada att vi blir fler kommuninvånare som kan hjälpas åt att forma den plats vi lever på. I det arbetet behövs alla invånare, oavsett bakgrund, ålder, kompetens, kön.

Kommunen är en stor organisation och har en viktig roll i människors liv och vardag. Vi kan stimulera tillväxt genom exempelvis bostäder, förskolor, bra kommunikationer, satsa på skolorna och utveckla äldreomsorgen. Vi kan också ha bra beredskap för att ta emot företag som vill flytta till vår kommun. Logistikcentrums senaste etableringar har gett ringar på vattnet. Vi har fler intressenter som nyfiket har hört sig för om de möjligheter som vår kommun kan erbjuda. Det innebär fler jobb till vår kommun.

Vår kommun har på många sätt utvecklats åt rätt håll under senare år och har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Tillsammans med dig, alla medborgare, kan vi göra ett bra Katrineholm ännu bättre! Bra skolor, äldreomsorg, kultur, fler arbetestillfällen ger oss som individer fler valmöjligheter i livet.

Vårt mål är att invånarantalet i kommunen ska öka till 40 000 fram till 2030. För de som vill bo i Stockholmsregionen ska Katrineholm vara ett naturligt val. För enskilda att flytta till och för företag att etablera sig i. Om vi hjälps åt kommer vi att nå våra mål. Vi är helt klart på rätt väg.

Den här debattartikeln har jag skrivit tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström och kommunchef Sari Eriksson.

Våra kommuner får betala återföreningen

Postat av

Våra kommuner har tagit ett större ansvar för att välkomna flyktingar än de flesta andra i Sverige. Vi vädjar nu om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik, skriver tio kommunalråd, en av dem är jag. Följande artikel publicerades i Svenska Dagbladet (Brännpunkt) den 31 maj.

De tio kommuner vi företräder har under många år välkomnat människor i världen som behöver finna en tillflykt från krig, förtryck eller våld. Vi har tagit ett större ansvar än de flesta andra kommuner i Sverige. Vi är stolta över att vi har kunnat erbjuda dem ett nytt liv i ett land där fred och demokrati råder.

Våra nyanlända är ett viktigt tillskott för Sverige både kulturellt och ekonomiskt. Låt oss dock vara ärliga och medge att mottagandet kan vara en ekonomisk belastning till en början. Detta är kostnader som vi i Sverige av solidaritetsskäl bör ta. På sikt är detta tillskott av människor rent oumbärligt för att Sverige ska klara sitt framtida behov av arbetskraft för att säkerställa tillväxt och utveckling.

Det är vårt tidigare stora ansvarstagande när det gäller flyktingmottagandet som gör att vi nu också får väldigt många nya anhöriga som kommer i samband med återföreningen. Förbättrade möjligheter att med hjälp av DNA fastställa släktskap inom en familj medför att anhöriginvandringen kommer att öka markant. Den övervägande politiska uppfattningen i våra kommuner är att vi är positiva till en återförening av splittrade familjer i vårt land. Det är nödvändig för en fungerande integrationspolitik.

De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner börjar redan nu nå bristningsgränsen och vi ser tydligt följdverkningarna av detta med överbefolkade stadsdelar, ökad social problematik, ett skolsystem med växtvärk och en växande arbetslöshet.

De medel staten ställer till förfogande för återföreningen räcker inte alls för de utökade kostnaderna som kommunerna får. De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner under 2013 blir mycket svårt att hantera. Det kommer att bli utökade kostnader för varje kommun för att kommunerna ska kunna klara sina åtaganden då det gäller t ex förskola och skola.

Våra kommuner har vid tidigare tillfällen gjort ihärdiga försök att förmå regeringen att uppmärksamma att vi behöver mycket större ekonomisk hjälp, men hittills har vi inte nått någon framgång.

En snabb etablering på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration. Speciellt svårt är det för flyktingar som kommer från länder där utbildningsnivån är väldigt låg. Många flyktingar som kommer i samband med återföreningen till våra kommuner har väldigt låg utbildningsnivå på grund av att landet inte haft ett fungerande utbildningssystem på lång tid.

Ett annat område där flera av våra kommuner brottas med problem är boendesituationen. Trångboddheten är extremt hög i vissa områden i våra kommuner. Det är inte ovanligt att upp till tio personer bor i en 2:a eller 3:a tillsammans. Detta missgynnar integrationen på många plan. Dels uppstår en svår geografisk segregering som tar lång tid att komma tillrätta med. Dels får barnen i dessa områden svårt att klara sin skolgång då de till exempel inte har möjlighet att läsa sina läxor i lugn och ro. Dessutom tillkommer alla övriga sociala problem som vanligtvis förekommer i överbefolkade stadsdelar.

För att en lyckad integration ska kunna ske i det svenska samhället är det framför allt tre politikerområden som måste fungera för att vi fullt ut ska kunna genomföra en värdig integration i våra kommuner. Dessa områden är utbildnings-, arbetsmarknads och bostadspolitik. Vi behöver ökade ekonomiska resurser för att klara vårt kommunala uppdrag och samtidigt behövs tydligare nationella strategier.

Vi behöver:

  • en fungerande skol- och utbildningsapparat för både barnen och för de vuxna nyanlända.
  • en fungerande matchning mot arbetsmarknaden så att fler nyanlända kan komma i arbete snabbare. Vi kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydligare strategier för hur kompetensen ska kunna matchas mot näringslivets behov.
  • en bostadspolitik som underlättar byggandet och som motverkar överbefolkade bostadsområden med stora sociala problem.

I våra kommuner är belastningen på alla dessa områden stor. Dessutom finns risker för att vi inte kan ge alla våra kommunmedborgare den service som de har rätt till.

Våra kommuners ekonomiska båge är spänd till det yttersta. Låt oss slippa höra strängen brista. Det är bara regeringen som kan göra något åt situationen. Detta är en vädjan om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik. Det kan inte vara rimligt att ett fåtal kommuner ska behöva ta notan för det som är hela Sveriges ansvar.  Därför tycker vi att det är väldigt bra att Sveriges Kommuner och Landsting nu föreslagit en rad konkreta åtgärder för att kommunerna ska klara sina åtaganden inom asyl- och flyktingområdet.

Vi behöver resurserna nu under 2013. Vi kan inte vänta.

MATS JOHNSSON (M)
kommunstyrelsens ordförande, Alvesta kommun

JAN BOHMAN (S)
kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun

ULF ERIKSSON (C)
kommunstyrelsens ordförande, Falköpings kommun

ANDERS BERGLÖV (S)
kommunstyrelsens ordförande, Flens kommun

GÖRAN DAHLSTRÖM (S)
kommunstyrelsens ordförande, Katrineholms kommun

ELISABETH SALOMONSSON (S)
kommunstyrelsens ordförande, Köpings kommun

ANDERS CEDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Lindesbergs kommun

MARIA STRÖMKVIST (S)
kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun

BO ZANDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Nässjö kommun

PAUL ÅKERLUND (S)
kommunstyrelsens ordförande, Trollhättans stad

 

Kan det hända i Katrineholm?

Postat av

Med anledning av upploppen i Husby

Den här typen av kriminalitet som sätter sina medmänniskors liv och trygghet i fara måste sluta. Det är oacceptabelt och meningslöst att slå sönder bostadsområden, sätta igång bränder och kasta sten på polis och brandkår.

Det är viktigt att polisen närvarar både när det är lugnt och när det är oroligt, och de som ägnar sig åt den här typen av verksamhet ska tas om hand. Situationen måste samtidigt lugnas ner. Det är den primära verksamheten. Men det gäller att gå rätt tillväga så att situationen inte blir mera explosiv än den är.

Vi måste inrikta oss på insatser mot de personer som är drivande för att upploppen startar . Det kan handla om långsikt arbete, men även om kortare insatser. Ett exempel är att förbättra möjligheterna att göra LVU-omhändertaganden av ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Tar man hand om ledarna försvinner ofta även svansen av anhängare.

Men grunden för det framtida arbetet måste ligga i att bekämpa de underliggande orsakerna, sämre resultat i skolan och bristen på arbete. Ansvaret för att diskussionen efter nattliga kravaller handlar om att hitta konkreta lösningar på verkliga problem vilar tungt på oss som arbetar politiskt – både nationellt och lokalt.

I Husby bor fler än 12 000 människor och för deras skull måste diskussionen nu handla om hur vi får ner ungdomsarbetslösheten, hjälper alla att klara skolan och ser till att det finns tillräckligt med bostäder och en trygg miljö.

Det finns flera områden i våra städer där de sociala klyftorna har ökat och där arbetslöshet och utanförskap allt mer blir det normala för en stor ungdomsgeneration. Med växande sociala klyftor växer också risken för att olika typer av oroligheter startar. Vi vet att sådana förhållanden även kan leda till ökad kriminalitet.

En undersökning som ungdomsstyrelsen gjorde för några år sedan visade att 38 procent av alla 20-25 åringar i Husby varken arbetar eller studerar. Några tunnelbanestationer bort är andelen 14 procent.

I skolorna kring Järvafältet där Husby ligger, lyckas bara drygt hälften nå grundskolans mål. Andelen i Stockholms innerstad är 90 procent.

Detta kan hända i Katrineholm, vi är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige.

Allt vi nu gör i Katrineholm görs för att bli en tryggare kommun för alla. Upploppen i Husby förskräcker.

Undermålig flyktingpolitik

Postat av

När antalet ensamkommande barn/ungdomar nästan har 10 dubblats sedan 2005 är det dags att regeringen tar ett steg tillbaka och funderar på vad som måste göras.

Att tillsammans med Miljöpartiet köra över kommunerna och med tvång kräva att kommunerna tar emot ensamkommande barn är inte rätt väg att gå.

Istället borde regeringen fundera över hur hanteringen av dessa barn borde fungera för att det ska vara värdigt och rättsäkert. Dessutom ställa sig frågan hur många klarar Sverige? För det är väl ett nationellt åtagande och inte ett kommunalt?

Är det verkligen rimligt att lekmän ska vara dessa barns legala företrädare under asylprocessen och ofta även en lång tid efter det att barnen fått uppehållstillstånd. De gode män som företräder barnen gör ett mycket bra jobb men de är lekmän och saknar stöd av en organisation som backar upp dem. Många gånger ska de hantera ganska komplicerade processer som ex avvisningsbeslut och det med barn som kommer från världens mest oroliga hörn med en helt annan kulturell bakgrund.
Många andra europeiska länder använder sig av socialtjänsten eller professionella ställföreträdare för samma typ av ärenden.

Boendeformerna för dessa barn är något annat som borde analyseras. När det handlar om organiserat mottagande är det fråga om boendeformer likande behandlingshem alltså inte familjehem som är det vanliga för svenska barn som inte kan bo hos sina föräldrar. I de fall där man är så kallat EBO-barn (bosätter sig själv hos en familj) är det vanligtvis hos landsmän som inte sällan är trångbodda och har begränsad etablering i det svenska samhället.

Placeringen av dessa barn måste ske med omsorg. Att de ska starta sitt vuxenliv på orter där arbetslösheten är hög och det redan bor mycket stora grupper invandrare är varken klokt eller ansvarsfullt. Jag är övertygad att vi som bor i Katrineholm vet bättre vilka förutsättningar det finns här än regeringsföreträdare baserade i Stockholm. Om vi bedömer att det inte finns möjlighet för oss att skriva avtal om mottagande av fler barn än de som redan finns här som EBO-barn ,vilket är ungefär det antal barn vi ska ta emot om vi delade jämt på ansvaret i Sverige, bygger det på en bedömning att vi inte tror oss kunna ge dessa barn en tillräckligt bra start. Det är smickrande att regeringen tycker att allt fler borde få möjligheten att växa upp i Katrineholm men vi kan gärna medge att det även finns andra kommuner som det är bra att växa upp i.

Regeringen borde också ägna mer tid åt att få Europas länder att solidariskt ta ansvar för dessa barn. Sverige har de senaste åren tagit emot ca 2500 barn varje år. Det land som tar emot näst mest barn är Storbritannien som tar emot ca 1700. Nu räknar man med att Sverige ska ta emot 4000 barn.

De ensamkommande barnen är att likna med barn som blir helt föräldralösa. Om vi hade 4000 svenska barn som varje år blev helt föräldralösa skulle vi ha en helt annan debatt om detta och sannolikt ett särskilt statligt verk som tog hand om dessa barn, hitta familjer åt dem att bo hos och professionella företrädare som företräder dem gentemot olika organisationer.
Nu nöjer regeringen sig med att hitta en allians med Miljöpartiet för att tvinga kommunerna att ta på sig ökat åtagande. Det är pinsamt för regeringen och Miljöpartiet.

Stockholm mot kollaps-Katrineholm kan stödja!

Postat av
CC by Focx Photography

CC by Focx Photography

Följande inlägg visar varför vi i Katrineholm nu måste investera i etableringsmark för nya företag och jobb samt bostadsbyggande. Då kan Stockholms tillväxt fortsätta och Katrineholms välfärd tryggas.
Innehållet är hämtat ur en ledarkrönika av Eva Franchell, Aftonbladet, något förkortat.

Storstadskrisen:

Stockholm växer mest i Europa.

Varje dag rullar två fullsatta SL-bussar in i huvudstaden. Snart bor en miljon människor i Stockholms stad. Över två miljoner i Stockholms län. Över fyra miljoner i Mälardalen.

Sverige håller på att få en riktig storstad, ett dynamiskt centrum som kan driva tillväxten i resten av landet.

  • BB-avdelningar har inte plats för alla blivande mammor. Kvinnor skickas till förlossningsavdelningar i andra städer. Barnmorskorna protesterar mot en vård som inte längre är säker.
  • Förskolorna är i kris. Dagisköerna har blivit kortare därför att många kommuner i stället valt att trycka in fler barn i varje förskolegrupp. Bristen på förskollärare i Stockholm är så akut att regeringen tvingats gripa in.
  • Skolorna bidrar till ökade klassklyftor. I fina friskolor får elever höga betyg, medan andra inte klarar grundskolan. Förra året saknade fjorton procent av niondeklassarna i Stockholms stad gymnasiebehörighet.
  • Barnen i Österåker kommer inte till skolan därför att busstrafiken i hela norra Storstockholm havererat. För att eleverna över huvud taget ska komma till skolan tvingas nu kommunen hyra in egna bussar.
  • Tunnelbanan håller på att sprängas. Trafikanterna kommer för sent till jobbet därför att de inte längre får plats i de överfulla tågen. På tio år har antalet resande som passerar Slussen varje dygn ökat med 10.000.
  • Bostadsbyggandet står i princip still. Den som vill ha en hyreslägenhet i Stockholms innerstad får köa i femton år. Studenter väljer att läsa på andra orter och företagen klagar högljutt när deras nyanställda inte får bostad.
  • Sjukhusen har beläggningar på över hundra procent. Sängarna räcker inte till, patienter vårdas i korridorer eller skickas runt mellan avdelningarna.
  • Äldervården i Stockholm har en skandalös historia. Hemtjänsten ligger på 275:e plats i Socialstyrelsens rangordning så de som just nu flyttar till Stockholm gör bäst i att genast planera sin ålderdom någon annanstans.

Ovanstående är ett bevis för att inte bara Katrineholm är beroende av Stockholm för att få tillväxt. Stockholm är väldigt beroende av sitt omland, däribland Katrineholm, för att kunna att fortsätta vara Sveriges tillväxtmotor.

Ordning och reda i ekonomin

Postat av
CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.

Välfärd kräver tillväxt

Postat av
Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Nya toppsiffror i befolkningsstatistiken

Postat av

I dag har befolkningsstatistiken från SCB (Statistiska Centralbyrån) kommit och det var väldigt trevlig läsning.

Befolkning

CC by Sreejith K

Nu är vi 32 549 invånare i Katrineholms kommun, det är en uppgång med 140 invånare under 2012. En så här stor ökning har vi inte haft på många år, och det är väldigt positivt. Fortsätter det så här kanske vi når de siffror vi hade i mitten på 90-talet inom några år.

Vi har de högsta födelsetalen sedan 2006 (378), vilket i sig är glädjande då det ofta tyder på en gynnsam tillvaro i kommunen – att människor känner sig trygga i att bilda familj.

Och fler flyttade hit än härifrån, det är fantastiskt. Det känns väldigt roligt att vår utveckling av kommunen lockar människor att flytta hit. Nu måste vi följa upp och se till att bostadsbyggandet fullföljs enligt planerna för att kunna möta efterfrågan. Både KFAB (Katrineholms Fastighets AB) och privata byggare måste komma igång med att bygga bostäder.

Vi måste också se till att det skapas fler jobb i Katrineholm och att nya företag vill etablera sig här. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.