Snacka om ”bananrepublik”

CC: nafmo

CC: nafmo

69 järnvägssträckor i Sverige är i så uselt skick att tågen från och med nästa år inte kommer att kunna köra med full hastighet, enligt en rapport från Trafikverket.

Slitage, räls som spricker,  växlar som går sönder och dåligt underhåll gör att maxfarten måste sänkas.

Enligt vissa är det svenska järnvägsnätet det tredje sämsta i Europa.

Nu måste regeringen inse fakta och med en fart som inte går att sänka, rusta det befintliga järnvägsnätet. Gods- och persontrafiken ska bara fungera om Sveriges tillväxt ska fortsätta.

Alla tankar på höghastighetsbanor och Ostlänken behöver läggas åt sidan, miljarderna måste gå till att förbättra vårt befintliga järnvägsnät.

Gå inte till historien som de som såg till att Sverige blev järnvägs-Europas ”bananrepublik”.

Goda nyheter för Katrineholm och hela Sverige

GD och GHTvå nya stora logistiklager byggs i Katrineholm av Catena

 – Det skapas flera arbetstillfällen, säger Göran Dahlström (S) kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm.

– Det här kommer att förbättra logistiken i hela Sverige, säger Gustaf Hermelin, vd på Catena.

I mars tecknades det ett avtal mellan Catena och Katrineholms kommun. Catena övertar ansvaret för det gemensamägda bolaget med ett befintlig logistiklager om 12.000 kvadratmeter samt 75.000 kvadratmeter mark och planerar nu att bygga två nya centralt belägna logistiklager med goda kommunikationer för både bil och järnväg. Det första, 10.000 kvadratmeter stort, börjar byggas under 2015 och beräknas stå klart redan om ett år.

– Catena köper ut Katrineholms kommun ur det gemensamma bolaget för 6 miljoner kronor, övertar tillgångar och skulder och blir ensam ägare. Det här har varit målsättningen från början att när näringslivet vill driva bolaget vidare utan kommunen ska de få göra det. Nu har vi kommit till det läget, säger Göran Dahlström.

Skapas fler arbetstillfällen
Han gläds över satsningen som är minst sagt goda nyheter för Katrineholm som kommun.
– Det kommer att skapas fler arbetstillfällen. Dels ska det byggas lager och då behövs det arbetskraft. Sedan ska lokalerna fyllas och människor anställas på och utanför Logistikcentrum. Det här är bara några av områden där ny arbetskraft kommer att efterfrågas. Samtidigt räknar vi med att fler entreprenörer söker sig till kommunen.

Unikt läge
Katrineholm har ett unikt läge i Sverige med två stambanor. Här går det godståg till och från Duisburg i Tyskland 6 dagar i veckan med gods från hela Europa och tåg från Göteborg med gods från Fjärran Östern men också tåg med material som slussas vidare till Stockholm och norrut.

– Katrineholm ligger som en första station där du på ett enkelt sätt kan lasta om inkommande last. Det här skulle inte fungera i centrala Stockholm. På den plats där de nya lagren kommer att byggas, inom Katrineholms Logistikcentrum, fanns tidigare ett stort gammalt industriområde och även ett sågverk. Vi såg redan från början att det här är en perfekt plats att etablera en av Sveriges största kombiterminaler, säger Gustaf Hermelin.

Ser mycket positivt på framtiden
Han tror att Katrineholm nu kommer få en allt viktigare position i Sverige för att serva storstadsregionerna med inkommande gods och tillhandahålla en lastcentral för utgående varor. Satsningen är inte bara goda nyheter för Katrineholm med nya arbetstillfällen utan också för alla konsumenter som inom de närmsta åren kan räkna med kortare leveranstider och bättre logistik.

– I dag är du nöjd om du får tröjan du beställde på nätet inom 2 till 3 dygn. I framtiden ska du kunna få leveransen samma dag. För att vi ska uppnå det målet behövs ännu mer buffertlager utanför Stockholm och Mälardalen. Den här satsningen hjälper till att skynda på den processen. Investeringen för Catena uppgår i detta steg till cirka 80 miljoner och totalt cirka 150 miljoner kronor när båda de nya husen är uppförda.

Göran Dahlström räknar nu med att fler kommer att hitta till Katrineholm, mycket på grund av lagersatsningen, närheten till Stockholm och de två stambanorna. Framtidsutsikterna för staden är minst sagt goda.

– Fler flyttar till Katrineholm, vi bygger många nya bostäder och kommer att etablera Sveriges största kombiterminal med två stora lager, och det är bara början. Vi ser mycket positivt på framtiden, säger han.

Ostlänken-Var god dröj?

Bild2Jag blir emellanåt och allt oftare förbannad över att inte tågtrafiken fungerar. Jag har förståelse för att förändringar måste ske och tidtabeller göras om när stora underhållsjobb sker. Men jag har ingen förståelse för att det inte satsas tillräckligt med resurser på vår befintliga järnväg och absolut ingen förståelse för att Trafikverket, om det nu är sant, inte verkar veta vart de pengar som satsas tar vägen.

I dagarna har Regeringen meddelat att man lägger in betydligt mer resurser för järnvägsunderhållet än tidigare Regering. Jag kan inte avgöra om det är tillräckligt och inte heller avgöra hur mycket underhåll som går att göra samtidigt utan att totalkaos uppstår i tågtrafiken. Men det som borde gå att göra är en kronsatt plan, både akut och långsiktig, när järnvägsnätet är helt genomgånget. Naturligtvis kan nya fel uppstå som man inte känner till i dag.

Det är också feltänkt med det som sker med privata tågoperatörer som kör mellan exempelvis Stockholm och Göteborg och puttar bort vanlig arbetspendling mellan till exempel Katrineholm och Stockholm. Det är tillväxtfientligt och måste upphöra snarast. Det finns andra sätt att organisera konkurrensen än som vi nu gör i Sverige. Det hotar dessutom Stockholms position som Sveriges tillväxtmotor om den kompetens som behövs inte på ett bra sätt kan ta sig till och från Stockholm med en restid på högst en timme.

Tillbaka till det här inläggets huvudspår, vårt befintliga järnvägsnät måste prioriteras framför nya projekt. Persontrafik och godstrafik på spåren måste säkerställas innan nya satsningar görs.

Jag är mycket positiv till Ostlänken och den stora satsning som ska göras där, vilket kommer att gynna Katrineholm på ett bra sätt. Men min bestämda uppfattning är inga pengar till nya projekt innan vår nuvarande järnväg är tryggad så att privatpersoner och näringsliv kan  medverka till fortsatt tillväxt för Sverige. Om det skulle finnas resurser för att göra båda insatserna samtidigt är det naturligtvis att föredra. Detta är måhända en kontroversiell uppfattning men snart händer, om inget görs, en stor tågolycka i Sverige. Förutom mänskligt lidande,  kommer det att ställa de här frågorna i en helt ny dager.

Katrineholm byggdes upp kring järnvägen som kom 1862. Järnvägen är minst lika viktig nu som då för vår tillväxt som både en ort att bo i och att driva företag i och att arbeta i. Ett fungerande järnvägsnät är också ett utmärkt sätt tillsammans med mycket annat att hålla ihop ett land.

Tågpendlaraktuellt

CC: nafmo

CC: nafmo

Kommunerna efter västra stambanan och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet bevakar och agerar varje dag i pendlarfrågan med tåg.
Pendlingen är för mig viktig av minst två anledningar:

  • Personligt för er som pendlar och era familjer.
  • Ur tillväxtsynpunkt för Katrineholm.

Nedan följer det aktuella läget i dag taget från en intervju med mig i Katrineholms Kuririen.
Källa: Katrineholms Kuriren, Johannes Tångeberg, 2013-09-12.

Det som inte nämns i artikeln gäller tåget Uven och där finns i dag inget nytt.

Inga stora ändringar av tågtidtabellen

Tidtabellen för Sörmlandspilen kommer antagligen att vara i stort sett oförändrad nästa år. Något akut hot mot tågpendlarna längs västra stambanan finns inte.
 

Det visar Trafikverkets nuvarande förslag till tågplan, det vill säga tidtabell för samtliga tåg, för 2014.

Även om tågplanen fastställs slutgiltigt först den 20 september, ser det därmed ut som om tågpendlarna från och till Katrineholm, Vingåker och Flen kan andas ut. Den enda försämringen i det nuvarande förslaget gäller tåg 139, som avgår från Stockholm 15.29. I det förslag till tågplan som nu ligger kommer restiden med detta tåg till Flen, Katrineholm och Vingåker att förlängas med omkring 20 minuter

Men kommunalrådet Göran Dahlström (S) säger sig ha gott hopp om att även detta tåg kommer att fortsätta gå som i dag. Det säger han efter att ha träffat företrädare för Trafikverket på ett möte i onsdags.

– Trafikverket har lovat att göra allt de kan, säger han.

Dahlström träffade Trafikverket tillsammans med andra politiker från Sörmland. Han understryker att det rådet total enighet mellan Sörmlandspolitikerna i tågfrågorna, och att Trafikverket har varit förstående och tillmötesgående.

Men även om det ser ut som om pendeltrafiken kommer att förbli i stort sett oförändrad nästa år, är Göran Dahlström kritisk mot hur processen med att ta fram en ny tågplan går till. Att den ska göras om varje år skapar en stor osäkerhet, anser han. Dessutom är han kritisk till hur samhällsnyttan av olika tåg beräknas och därmed till hur tågen prioriteras, när inte alla får plats på banan.

På sikt tycker Dahlström att konkurrenssystemet på järnvägen borde göras om. I stället att som i dag konkurrera om tillgången till spåren, borde Trafikverket slå fast en tidtabell, och sedan låta olika järnvägsbolag konkurrera om tåglägena genom upphandlingar, anser han.

 

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Varför ett Logistikcentrum?

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.