Etikettarkiv: Katrineholm

Bara döda fiskar flyter med strömmen

Postat av
CC-licens foto: xperia2day

CC-licens foto: xperia2day

Försvinn från Katrineholm var rubriken på en insändare och ett blogginlägg från mig efter att jag mött en äldre dam med rullator som berättade att hon blivit rånad på sin handväska av två fega yngre män.

Jag tror nog aldrig jag fått så mycket positiva reaktioner som efter det inlägget. Givetvis också en del negativt främst från dem som tycker jag ska vara politiskt korrekt som kommunstyrelsens ordförande.
Jag kan de politiska korrekta fraserna, att direkt börja prata om samhället eller hur svårt de här rånarna troligtvis har haft det när de växte upp. Det är alldeles riktigt, det måste vi arbeta med och se till att vi inte har ett samhälle som producerar olyckliga människor som gör andra illa.

De sakerna kan jag efter ett arbetsliv i 25 år med missbrukare, kriminella och prostituerade på behandlingshem och fängelse. Jag vet att människors dåliga beteende i själva verket är symtom på bakomliggande problem. Men det räcker inte, vi visar i dag för lite civilkurage, för få som bryr sig, för få som säger ifrån.
Vi politiker har ett stort ansvar att gå före och stå upp för vad vi tycker. Många politiker är för rädda att media ska kasta sig över dem, då är det bäst att bara huka i buskarna.

Men glöm inte – det är bara döda fiskar som flyter med strömmen.

På 70-talet handlade debatten mycket om straff eller behandling. Min slutsats blev både och, ta ansvar för vad du gjort oavsett bakomliggande problem. Du ska sen ha allt stöd som går att få för att fungera bra i samhället.

När jag i jobbet med missbrukare som försökte lägga av frågade hur det kom sig att det gick så här för dig blev svaret oftast, det var ingen som brydde sig varken hemma eller i skolan. Och är det ingen som bryr sig så söker man uppmärksamhet och det kan bli helt fel, då växer subkulturerna till sig.

Avslutningsvis – mer civilkurage åt folket och politiker som vågar gå före.

Därför är jag glad som en lärka

Postat av

 

  • Vi både planerar och bygger bostäder.
  • Satsning på kultur som ger kraft och skapar tillväxt.
  • All kompetent personal jag varje dag möter i kommunen.
  • Alla ideella ledare i vårt föreningsliv.
  • Vi investerar i etableringsmark för näringslivet.
  • Sommarens alla aktiviteter i Katrineholm där det finns något för alla.
  • Lönerna för lärare, sjuksköterskor socialsekreterare prioriteras.
  • Kulturskolan i Katrineholm är bäst i Sörmland.
  • Kungen och Drottningen kommer till Katrineholm.
  • Samarbetet mellan (S) och (M) för Katrineholms bästa.
  • Det är sommar.
  • Att beskäftiga journalisters, pratministrars och andra besserwissrars åsikter bryts mot mina, så människor kan ta ställning.
  • Att lilla Katrineholm har ett av Sveriges bästa lägen för kombiterminal och logistikpark.
  • Stora Djulö herrgård nu är bättre än någonsin tidigare.
  • Djulöbadets camping och stugby är något alldeles extra.
  • Biltema invigs efter sommaren, ett företag alla kommuner vill ha. Om de velat ha en större skylt hade det gått bra.
  • Att Stadsparken är trafikfri.
  • Snart presenteras förslag till utformningen av nya Stortorget.
  • Jag har köpt en halmhatt. Frågan är bara när jag ska ha den på mig.
  • Jag och min fru ska se Gyllene tider i sommar.
  • Svensk färskpotatis och svenska jordgubbar-bland det bästa jag vet.
  • En fantastiskt bra översiktsplan för staden är snart klar.
  • Lokstallets utveckling.
  • Boule, den nya innesporten men nu på nya banor ute.
  • Det finns is  i Woodyhallen-full fart hela sommaren.
  • Nya förkoleavdelningar öppnar och det behövs fler.
  • Skateparken nu i skarpt läge.
  • Alla åsikter vi fått in från dem som bor på landsbygden.
  • Vi katrineholmare blir fler och fler.
  • Jag har ett mycket bra samarbete med våra invandrarorganisationer.
  • Ingen av de kommunala rektorerna säger som Floda skolas rektor, vår skolgård ligger två mil bort.
  • Dialogen med pensionärsorganisationerna är bra.
  • Nya Lövåsgården invigs snart.
  • Vi har ordning och reda i ekonomin med en skuldfri kommun. Trots det ser budgetläget ohyggligt svårt ut för 2014.
  • Omsorgen om våra äldre och handikappade är mycket god.
  • Vi satsar stort på sommarjobben för ungdomar.

Indragna tåg och längre restider hämmar vår regions utveckling

Postat av
 
CC by Moonhouse

CC by Moonhouse

Som en följd av att två nya tågoperatörer (och därmed totalt fyra!) vill köra fjärrtåg mellan  Stockholm-Göteborg håller Trafikverket på att bereda plats för dem genom att antingen ta bort etablerad trafik helt (pendeltåget till Gnesta) eller genom att förlänga restiderna för regionaltågen såsom Sörmlandspilen (tågen får stanna för att bli omåkta av fjärrtågen).

Tågtrafiken är en grundläggande förutsättning för våra kommuners kompetensförsörjning och för att vi i realiteten ska kunna vara en del av den växande Stockholmsregionen och dess arbetsmarknad. Försämrade tågförbindelser kommer att leda till högre arbetslöshet och är därmed kraftigt negativt för den totala utvecklingen i kommunerna och regionen.

Det finns två problem med den nuvarande ordningen för tågtrafiken som leder fram till de förslag som nu riskerar att genomföras. Denna felaktiga ordning och brist på rimliga principer för prioritering måste ändras!

För det första måste regionaltrafiken och behovet av arbetspendling få en sådan prioritering att den både på kort och lång sikt kan förbättras, inte försämras.  Trafikverkets prioriteringskriterier, måste ändras så att hänsyn tas till arbetspendling (vilket man inte alls gör idag, därav dessa förslag som skulle få förödande konsekvenser för pendlare).

För det andra måste fördelningen av tågtider ske med ett längre perspektiv än idag. Att som det är nu, riskera att varje år få stora förändringar i tåglinjer och tider är inte rimligt. Människors och företags beslut om bosättning och investeringar kräver trygghet och stabilitet när det gäller möjligheter till framförallt arbetsresor. Det bör därför finnas möjlighet att teckna ramavtal ett antal år framöver, det vill säga att boka upp tåglägen för att garantera rimlig kontinuitet.

Behovet av ökad kapacitet för tågtrafiken är tydligt och mot bakgrund av löften om bättre regionala förbindelser har vi tidigare beslutat att vara med i finansieringen av Citybanan i Stockholm.  Trafikverket, regering och riksdag har ett ansvar att se till att dessa löften hålls. Annars har vi svårt att förstå varför vi skulle vara med i finansieringen.

Vi uppmanar Trafikverket, Regering och Riksdag att tillse att den regionala trafiken kan förbättras, och stoppa det som nu håller på att ske – en kraftfull och för regionen allvarlig försämring.

Anders Berglöv (S), kommunstyrelsens ordförande Flens kommun

Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande Katrineholms kommun

Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande Gnesta kommun

Jörgen Larsson (S), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun

Åsa Kullgren (S), ordförande i  landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland

Jag är heligt förbannad

Postat av

därför att

  • klyftorna i samhället växer
  • vi som har det bra får det ännu bättre och de som har det besvärligt får det sämre
  • bostadsbyggandet tillåts stå still på vissa håll trots stora behov
  • regelverket för småföretagare fortfarande är för krångligt
  • Trafikverket inte prioriterar tryggheten i pendlandet med tåg så människor kan arbeta och studera och tillväxten öka
  • världens ledare inte kan enas om stora viktiga beslut för miljön
  • rotavdrag inte går att använda för hyresrätter
  • pratministrar som Erik Ullenhag åker runt och pratar men inte tar tag i problemen
  • många inte förstår att kultur främjar tillväxt
  • regeringen inte ersätter oss kommuner ekonomiskt för det ansvarstagande vi tvingats ta i flyktingfrågan
  • vissa kommuner därför tvingas höja skatten medan andra kan sänka
  • lokala politiker i Katrineholm inte förstår att investeringar i etableringsmark för företag skapar förutsättningar för nya jobb, invånare, tillväxt och välfärd
  • samtal som förts i förtroende mellan två personer helt plötsligt är offentligt i några sorts memoarer för att tjäna pengar
  • vi i vissa fall kallar utbildning, arbete och bostadsfrågor för integration. Det spelar faktiskt inte någon roll vilken hudfärg vi har, alla ska arbeta, bo och bidra till samhällsutvecklingen
  • vi inte tillräckligt tydligt kan kommunicera att servicen i kommuner inte kan vara lika bra som den har varit om regeringen stoppar pengar i fickorna på oss som har det bra i stället för att satsa pengarna på välfärden.Det finns bara en påse pengar-inte två.
  • när det är hög arbetslöshet behövs det mer pengar till vuxenutbildning och en andra chans-då drar regeringen ner pengarna för detta
  • några i vår kommun klottrar och skräpar ner
  • solidaritet av en del ses som omodernt

Jag återkommer med det jag är glad som en lärka åt.

Våra kommuner får betala återföreningen

Postat av

Våra kommuner har tagit ett större ansvar för att välkomna flyktingar än de flesta andra i Sverige. Vi vädjar nu om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik, skriver tio kommunalråd, en av dem är jag. Följande artikel publicerades i Svenska Dagbladet (Brännpunkt) den 31 maj.

De tio kommuner vi företräder har under många år välkomnat människor i världen som behöver finna en tillflykt från krig, förtryck eller våld. Vi har tagit ett större ansvar än de flesta andra kommuner i Sverige. Vi är stolta över att vi har kunnat erbjuda dem ett nytt liv i ett land där fred och demokrati råder.

Våra nyanlända är ett viktigt tillskott för Sverige både kulturellt och ekonomiskt. Låt oss dock vara ärliga och medge att mottagandet kan vara en ekonomisk belastning till en början. Detta är kostnader som vi i Sverige av solidaritetsskäl bör ta. På sikt är detta tillskott av människor rent oumbärligt för att Sverige ska klara sitt framtida behov av arbetskraft för att säkerställa tillväxt och utveckling.

Det är vårt tidigare stora ansvarstagande när det gäller flyktingmottagandet som gör att vi nu också får väldigt många nya anhöriga som kommer i samband med återföreningen. Förbättrade möjligheter att med hjälp av DNA fastställa släktskap inom en familj medför att anhöriginvandringen kommer att öka markant. Den övervägande politiska uppfattningen i våra kommuner är att vi är positiva till en återförening av splittrade familjer i vårt land. Det är nödvändig för en fungerande integrationspolitik.

De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner börjar redan nu nå bristningsgränsen och vi ser tydligt följdverkningarna av detta med överbefolkade stadsdelar, ökad social problematik, ett skolsystem med växtvärk och en växande arbetslöshet.

De medel staten ställer till förfogande för återföreningen räcker inte alls för de utökade kostnaderna som kommunerna får. De ekonomiska konsekvenserna för våra kommuner under 2013 blir mycket svårt att hantera. Det kommer att bli utökade kostnader för varje kommun för att kommunerna ska kunna klara sina åtaganden då det gäller t ex förskola och skola.

Våra kommuner har vid tidigare tillfällen gjort ihärdiga försök att förmå regeringen att uppmärksamma att vi behöver mycket större ekonomisk hjälp, men hittills har vi inte nått någon framgång.

En snabb etablering på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad integration. Speciellt svårt är det för flyktingar som kommer från länder där utbildningsnivån är väldigt låg. Många flyktingar som kommer i samband med återföreningen till våra kommuner har väldigt låg utbildningsnivå på grund av att landet inte haft ett fungerande utbildningssystem på lång tid.

Ett annat område där flera av våra kommuner brottas med problem är boendesituationen. Trångboddheten är extremt hög i vissa områden i våra kommuner. Det är inte ovanligt att upp till tio personer bor i en 2:a eller 3:a tillsammans. Detta missgynnar integrationen på många plan. Dels uppstår en svår geografisk segregering som tar lång tid att komma tillrätta med. Dels får barnen i dessa områden svårt att klara sin skolgång då de till exempel inte har möjlighet att läsa sina läxor i lugn och ro. Dessutom tillkommer alla övriga sociala problem som vanligtvis förekommer i överbefolkade stadsdelar.

För att en lyckad integration ska kunna ske i det svenska samhället är det framför allt tre politikerområden som måste fungera för att vi fullt ut ska kunna genomföra en värdig integration i våra kommuner. Dessa områden är utbildnings-, arbetsmarknads och bostadspolitik. Vi behöver ökade ekonomiska resurser för att klara vårt kommunala uppdrag och samtidigt behövs tydligare nationella strategier.

Vi behöver:

  • en fungerande skol- och utbildningsapparat för både barnen och för de vuxna nyanlända.
  • en fungerande matchning mot arbetsmarknaden så att fler nyanlända kan komma i arbete snabbare. Vi kräver en nationell arbetsmarknadspolitik med tydligare strategier för hur kompetensen ska kunna matchas mot näringslivets behov.
  • en bostadspolitik som underlättar byggandet och som motverkar överbefolkade bostadsområden med stora sociala problem.

I våra kommuner är belastningen på alla dessa områden stor. Dessutom finns risker för att vi inte kan ge alla våra kommunmedborgare den service som de har rätt till.

Våra kommuners ekonomiska båge är spänd till det yttersta. Låt oss slippa höra strängen brista. Det är bara regeringen som kan göra något åt situationen. Detta är en vädjan om ekonomisk hjälp och en rättvis och fungerande nationell flykting- och integrationspolitik. Det kan inte vara rimligt att ett fåtal kommuner ska behöva ta notan för det som är hela Sveriges ansvar.  Därför tycker vi att det är väldigt bra att Sveriges Kommuner och Landsting nu föreslagit en rad konkreta åtgärder för att kommunerna ska klara sina åtaganden inom asyl- och flyktingområdet.

Vi behöver resurserna nu under 2013. Vi kan inte vänta.

MATS JOHNSSON (M)
kommunstyrelsens ordförande, Alvesta kommun

JAN BOHMAN (S)
kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun

ULF ERIKSSON (C)
kommunstyrelsens ordförande, Falköpings kommun

ANDERS BERGLÖV (S)
kommunstyrelsens ordförande, Flens kommun

GÖRAN DAHLSTRÖM (S)
kommunstyrelsens ordförande, Katrineholms kommun

ELISABETH SALOMONSSON (S)
kommunstyrelsens ordförande, Köpings kommun

ANDERS CEDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Lindesbergs kommun

MARIA STRÖMKVIST (S)
kommunstyrelsens ordförande, Ludvika kommun

BO ZANDER (S)
kommunstyrelsens ordförande, Nässjö kommun

PAUL ÅKERLUND (S)
kommunstyrelsens ordförande, Trollhättans stad

 

Kan det hända i Katrineholm?

Postat av

Med anledning av upploppen i Husby

Den här typen av kriminalitet som sätter sina medmänniskors liv och trygghet i fara måste sluta. Det är oacceptabelt och meningslöst att slå sönder bostadsområden, sätta igång bränder och kasta sten på polis och brandkår.

Det är viktigt att polisen närvarar både när det är lugnt och när det är oroligt, och de som ägnar sig åt den här typen av verksamhet ska tas om hand. Situationen måste samtidigt lugnas ner. Det är den primära verksamheten. Men det gäller att gå rätt tillväga så att situationen inte blir mera explosiv än den är.

Vi måste inrikta oss på insatser mot de personer som är drivande för att upploppen startar . Det kan handla om långsikt arbete, men även om kortare insatser. Ett exempel är att förbättra möjligheterna att göra LVU-omhändertaganden av ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Tar man hand om ledarna försvinner ofta även svansen av anhängare.

Men grunden för det framtida arbetet måste ligga i att bekämpa de underliggande orsakerna, sämre resultat i skolan och bristen på arbete. Ansvaret för att diskussionen efter nattliga kravaller handlar om att hitta konkreta lösningar på verkliga problem vilar tungt på oss som arbetar politiskt – både nationellt och lokalt.

I Husby bor fler än 12 000 människor och för deras skull måste diskussionen nu handla om hur vi får ner ungdomsarbetslösheten, hjälper alla att klara skolan och ser till att det finns tillräckligt med bostäder och en trygg miljö.

Det finns flera områden i våra städer där de sociala klyftorna har ökat och där arbetslöshet och utanförskap allt mer blir det normala för en stor ungdomsgeneration. Med växande sociala klyftor växer också risken för att olika typer av oroligheter startar. Vi vet att sådana förhållanden även kan leda till ökad kriminalitet.

En undersökning som ungdomsstyrelsen gjorde för några år sedan visade att 38 procent av alla 20-25 åringar i Husby varken arbetar eller studerar. Några tunnelbanestationer bort är andelen 14 procent.

I skolorna kring Järvafältet där Husby ligger, lyckas bara drygt hälften nå grundskolans mål. Andelen i Stockholms innerstad är 90 procent.

Detta kan hända i Katrineholm, vi är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige.

Allt vi nu gör i Katrineholm görs för att bli en tryggare kommun för alla. Upploppen i Husby förskräcker.

Fantasier i KK-ledare

Postat av

Mitt svar till ledaren i Katrineholms Kuriren om Katrineholms Logistikcentrum i Almedalen.

Kommunchefen Mattias Jansson fick av mig tidigt uppdraget att förbereda för ett deltagande från Katrineholms kommun under Almedalsveckan (man måste vara tidigt ute för att få plats).

Ett av mina uppslag var att kommunicera kring vårt logistikcentrum. Både med egen verksamhet samt deltagande i seminarium med logistikanknytning. Projektchefen Anders Thörnström fick i uppdrag av mig att undersöka om detta var en bra och genomförbar idé. Det här gjorde Anders Thörnström tillsammans med de övriga i projektet.

Anders Thörnström återkom till mig och meddelade att man i projektgruppen inte tyckte idén var genomförbar. Ett av argumenten var att vi inte når de målgrupperna som är bärande och intressanta för logistikcentrum samt att det finns andra kontakter och insatser som vi idag prioriterar högre.

Beslutet som jag fattade, i samråd med de övriga i gruppen, var att vi ställer in vår medverkan vid Almedalsveckan. Vi bedömde också att något annat deltagande från kommunen inte heller var aktuellt.

KK:s nyhetsartikel var korrekt medan ledarens fantasier om att hårt och seriöst arbetande medarbetare fått bakläxa är just fantasier.

Jag vill understryka att Anders Thörnström och övriga i projektet ska ha all heder för sitt arbete. Att jag blir kallad för ”starke man” får jag stå ut med.

Katrineholms Logistikcentrum är ett av Katrineholms viktigaste framtidsprojekt och förtjänar att av KK behandlas så.

 

 

Lärarlönerna igen

Postat av
Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

För andra året i rad gör vi en satsning på lärarnas löner.

Jag känner mig glad och upprymd över vad vi i den politiska majoriteten i dag har presenterat. Vi gör en satsning på 1.5 miljoner kronor över avtal på lärarlönerna. Pengarna ska fördelas efter pedagogisk skicklighet.

Vi behöver inte skämmas över vår lönenivå. Vi ligger redan 1.500 kronor per månad över riksgenomsnittet för en lärarlön.

Förra årets satsning gav oss en 28:e plats bland landets 290 kommuner över de som satsade mest.

Jag vet att lärarnas motivation och skicklighet är mycket avgörande för elevernas möjligheter att nå målen.

Vi har i Katrineholm en ganska låg utbildningsbakgrund på elevernas föräldrar, vilket ställer höga krav på lärarna.

Vår förhoppning är givetvis att den här lönesatsningen landar i bättre måluppfyllelse för våra elever och att vi dessutom kan locka till oss nya lärare och behålla de vi har.

Vi vill dessutom inspirera ungdomar att söka till lärarutbildningen.

Förutom detta inviger vi snart de nya förskoleavdelningarna på Västangården. Ytterligare någon mer satsning på skolan kommer inom kort.

Avslutningsvis, förutom lärarna prioriterar vi i Katrineholm i år sjuksköterskor och socialsekreterare som också får mer än vad avtalet ger.

Undermålig flyktingpolitik

Postat av

När antalet ensamkommande barn/ungdomar nästan har 10 dubblats sedan 2005 är det dags att regeringen tar ett steg tillbaka och funderar på vad som måste göras.

Att tillsammans med Miljöpartiet köra över kommunerna och med tvång kräva att kommunerna tar emot ensamkommande barn är inte rätt väg att gå.

Istället borde regeringen fundera över hur hanteringen av dessa barn borde fungera för att det ska vara värdigt och rättsäkert. Dessutom ställa sig frågan hur många klarar Sverige? För det är väl ett nationellt åtagande och inte ett kommunalt?

Är det verkligen rimligt att lekmän ska vara dessa barns legala företrädare under asylprocessen och ofta även en lång tid efter det att barnen fått uppehållstillstånd. De gode män som företräder barnen gör ett mycket bra jobb men de är lekmän och saknar stöd av en organisation som backar upp dem. Många gånger ska de hantera ganska komplicerade processer som ex avvisningsbeslut och det med barn som kommer från världens mest oroliga hörn med en helt annan kulturell bakgrund.
Många andra europeiska länder använder sig av socialtjänsten eller professionella ställföreträdare för samma typ av ärenden.

Boendeformerna för dessa barn är något annat som borde analyseras. När det handlar om organiserat mottagande är det fråga om boendeformer likande behandlingshem alltså inte familjehem som är det vanliga för svenska barn som inte kan bo hos sina föräldrar. I de fall där man är så kallat EBO-barn (bosätter sig själv hos en familj) är det vanligtvis hos landsmän som inte sällan är trångbodda och har begränsad etablering i det svenska samhället.

Placeringen av dessa barn måste ske med omsorg. Att de ska starta sitt vuxenliv på orter där arbetslösheten är hög och det redan bor mycket stora grupper invandrare är varken klokt eller ansvarsfullt. Jag är övertygad att vi som bor i Katrineholm vet bättre vilka förutsättningar det finns här än regeringsföreträdare baserade i Stockholm. Om vi bedömer att det inte finns möjlighet för oss att skriva avtal om mottagande av fler barn än de som redan finns här som EBO-barn ,vilket är ungefär det antal barn vi ska ta emot om vi delade jämt på ansvaret i Sverige, bygger det på en bedömning att vi inte tror oss kunna ge dessa barn en tillräckligt bra start. Det är smickrande att regeringen tycker att allt fler borde få möjligheten att växa upp i Katrineholm men vi kan gärna medge att det även finns andra kommuner som det är bra att växa upp i.

Regeringen borde också ägna mer tid åt att få Europas länder att solidariskt ta ansvar för dessa barn. Sverige har de senaste åren tagit emot ca 2500 barn varje år. Det land som tar emot näst mest barn är Storbritannien som tar emot ca 1700. Nu räknar man med att Sverige ska ta emot 4000 barn.

De ensamkommande barnen är att likna med barn som blir helt föräldralösa. Om vi hade 4000 svenska barn som varje år blev helt föräldralösa skulle vi ha en helt annan debatt om detta och sannolikt ett särskilt statligt verk som tog hand om dessa barn, hitta familjer åt dem att bo hos och professionella företrädare som företräder dem gentemot olika organisationer.
Nu nöjer regeringen sig med att hitta en allians med Miljöpartiet för att tvinga kommunerna att ta på sig ökat åtagande. Det är pinsamt för regeringen och Miljöpartiet.

Mitt kulturuppvaknande

Postat av

Livet är inte bara att ha tak över huvudet och mat på bordet, livet måste också fyllas med innehåll. Kultur är ett ord som vi gärna använder oss av för att beskriva … ja vadå? Det betyder olika saker både definitionsmässigt men också för var och en av oss. Vad är egentligen viktigt i livet? Gemensamt för kultur är att den på olika sätt just ger livet ett meningsfullt innehåll. Kultur har med alla, unga som gamla, att göra. Kultur ökar vår förmåga till inlevelse och är en kanal för våra inneboende kreativa krafter.

Installation i Stadsparken, Katrineholm

Foto: Katrineholms kommun

Kulturens uttryck i sig är individuella och har en oändlig bredd. Någon brinner för teater och ser de stora teaterscenernas föreställningar, spelar själv i en amatörteaterförening eller hjälper till genom att sälja biljetter. En annan är i Värmbol under Katrineholmsveckan där lusten till konst uttrycks på målade motorcykeltankar, tavlor med MC-motiv och genom skickliga tatuerare.

Mitt eget intresse för kultur har ökat allt mer. Det fanns inte på kartan för mig för ett antal år sedan.
I min politiska roll har jag haft förmånen att besöka evenemang som jag kanske inte skulle valt själv. Detta har gjort att jag fått en större bredd och också lärt mig uppskatta till exempel klassisk musik.
Det var en rolig upplevelse att få vara med i pjäsen Panik på Gröna Kulle, även om jag bara i 30 sekunder spelade mig själv.
Det är givande att vara en del av ett gäng som arbetar i gemenskap mot ett mål. Gänget som skapar Katrineholmsrevyn har jag haft förmånen att träffa ett antal gånger. Vilken gemenskap, vilken kreativitet!

Under mitt liv har sporten spelat en viktig roll. Det finns ju ett begrepp som heter idrottskultur. För några år sedan var en fråga på tapeten. Är bandy kultur? Viss finns det likheter; ett gäng/lag som repeterar/tränar tillsammans för ett mål en föreställning/match. Åskådare, gemenskap, glädje och besvikelse. Jag har nog svårt att se bandy som kultur efter alla mina år på isen som spelare och tränare.

Rondellsmyckningen Blåklockan. Foto Katrineholms kommun

Foto: Katrineholms kommun

Jag är oändligt stolt över det kulturliv vi har i Katrineholm som är ett samspel mellan föreningar, enskilda och kommunens engagemang.
Nu ser jag fram emot vårens och sommarens kulturaktiviteter och evenemang som innehåller något för nästan alla.

Jag vill också ge en eloge till Katrineholms Kuriren för den gedigna bevakningen av kultur och nöje. Det bidrar också till kulturlivets fortsatta utveckling.

Kulturen är inte bara bra för det egna välbefinnandet och en kommuns självkänsla, den är också en drivkraft för tillväxt. (FP), (C) och (KD) har i sitt budgetdirektiv för 2014 föreslagit en stor minskning av kulturbudgeten (2 miljoner). Jag kan här och nu lova att den politiska majoritet som vi har i Katrineholm i dag aldrig kommer att minska kulturbudgeten.

Jag återkommer med fler inlägg om kulturen och min syn på dess betydelse för samhället och enskilda.