Personligt, Privat och Kommunalt

Postat av

Ja, nu har jag gjort ett antal blogginlägg på min väg från den analoga världen till den digitala. Jag tycker att det har gått bra och jag har fått mycket positiv uppskattning.

Det mesta av mitt tyckande har väl varit kommunalt men sett ur min synvinkel. Från och med mitt nästa inlägg, som jag planerar att publicera direkt efter påsk, kommer jag att försöka mig på att bli lite mer personlig, på gränsen till privat.

Jag tycker det är viktigt att hålla isär det personliga och det privata men det är inte alltid lätt. I nästa blogginlägg kommer jag att spegla det gångna året ur en alldeles speciell synvinkel för min del.

Det här inlägget blir i stället en hänvisning till en länk nedan.

Foto: Hanna Maxstad

Klicka på länken här så kan du läsa Katrineholms kommuns populärversion av budget 2013

På bara några sidor visar vi vad pengarna används till och exempel på planerade satsningar och investeringar. En budget innehåller många sidor. Populärversionen är en lättläst, kort och intressant version. Den delas också ut till alla hushåll i Katrineholms kommun.

 

Glad Påsk förresten och hoppas att vi ses på Katrineholmsdagen på Sundbyholms travbana. Jag åker buss dit varje långfredag ihop med mina gamla kompisar. Hasse och Jonny är ”experter” på trav men inte brukar det märkas i plånboken på bussen hem. Men god mat och dryck blir det i alla fall.

Ordning och reda i ekonomin

Postat av
CC by Sebilden

CC by Sebilden

För åttonde året i rad gör Katrineholms kommun ett positivt bokslut. Resultatet för 2012 blev 33,9 miljoner kronor. Det sammanlagda resultatet för de senaste åtta åren är 161,3 miljoner kronor. Mycket positivt med tanke på det tryck vi är utsatta för när det gäller försörjningsstöd och placeringar av barn och vuxna. Inte bara försörjningsstödet är högt, arbetslösheten är högre än riksgenomsnittet. Katrineholms kommun är också en av de mest utsatta kommunerna i Sverige med bland annat plats 278 i Rädda Barnens fattigdomsindex.

Våra två största nämnder vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden har en nettobudget tillsammans om 1,2 miljarder kronor och når gemensamt nästan budget sånär som på 700 000 kronor (vård- och omsorgsnämnden +4,4 miljoner kronor och bildningsnämnden -5,1 miljoner kronor.)

Vi visar också i bokslutet att Katrineholms befolkning ökat med 140 personer. Vi har nyligen under 2013 också betalat av våra lån och löst in en stor del av vårt pensionsåtagande.

Från och med i år har vi möjlighet att avsätta allt över en procent av resultatet till framtida bruk för att möta konjunkturnedgångar i ekonomin. För vår del innebär det att vi kan avsätta 17 miljoner kronor till framtida bruk.

Många är de mål vi satt upp för mandatperioden och vissa är redan uppnådda.

Vi har under de senaste åren och alltjämt investerat mycket, exempelvis Lövåsgården, Lokstallarna och Katrineholms Logistikcentrum. Investeringar för framtiden som ska trygga jobb och välfärd. Viktigt är att fortsätta investera i lågkonjunkturen för att kunna dra nytta av när högkonjunkturen kommer och då samtidigt kunna bromsa de kommunala investeringarna.

För Katrineholm är jobb-bostäder-infrastruktur-kommunikationer centralt för att i framtiden kunna trygga välfärden för våra barn, gamla, sjuka och handikappade.

Avslutningsvis tackar jag all personal i den kommunala verksamheten som gjort ett fantastiskt jobb. Det är er förtjänst att vi klarar detta så bra som vi gör.

Vi är en rätt bra kommun men vi vill mycket mer och förutsättningen för det är ordning och reda i ekonomin.

Välfärd kräver tillväxt

Postat av
Göran Dahlström & Lars Härnström vid St Djulö

Foto: Hanna Maxstad

Tillsammans med kommunstyrelsens vice ordförande Lars Härnström (M) har jag skrivit följande text som i dag är publicerad i Katrineholms Kuriren. Det är en förkortad version av förordet till bokslut 2012.

Under 2012 har vi som kommunledning haft fokus på det kommunala välfärdsuppdraget – kommunens unika huvuduppgift. Att vår kommun kan erbjuda bra välfärdstjänster innebär att alla invånare – i olika åldrar och med olika behov – kan leva i en gemenskap där vi tillsammans ger varandra möjligheter till ett bra och värdigt liv.

Förskola och skola ger barn och ungdomar trygghet, kunskaper och utveckling. Kultur- och fritidsutbud – genom kommunala insatser och föreningsliv – skapar en attraktiv boendekommun. Äldreomsorgen ger trygghet och ett innehållsrikt och värdigt åldrande. Handikappomsorgen ger alla invånare möjlighet till delaktighet i samhälle och arbetsliv.

Höga mål för välfärdstjänsterna ställer stora krav på kommunerna. Behoven kan över tid och av olika skäl variera. Medborgarna efterfrågar nya tjänster. Lågkonjunktur och ekonomiskt knappa resurser gör att många kommuner i Sverige har bekymmer. Kommunerna måste våga anpassning och nytänkande. Skolan i Katrineholm har under 2012 gjort den största omställningen någonsin. Friskolor och minskat elevunderlag har krävt strukturförändring genom minskat antal skolor och reducerad personalstyrka i den kommunala organisationen. Äldreomsorgen idag får högt betyg och den är effektiv. Men vi vet att trycket på äldreomsorgen kommer att öka. Det är nödvändigt att redan nu börja analysera och förbereda åtgärder som tryggar det goda livet för våra äldre även under kommande decennier. Ambitionen är också att bygga ut förskolan för barnens, föräldrarnas och samhällets bästa.

För att klara en bra välfärd för alla med höga mål krävs ekonomiska resurser. Kommunen är helt beroende av sina skatteintäkter. En kommun behöver tillväxt i form av fler jobb och fler invånare. Katrineholms kommun har visionen Läge för Liv och Lust. Läget är nyckeln till kommunens utvecklingsmöjligheter. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Katrineholms kommun är under omställning med lägesfördelen som grundbult. Katrineholm har läge för logistik, transporter och lagerverksamhet. Men Katrineholm har även sitt industriella arv att förnya i ett nytt regionalt sammanhang. Läge och tillgänglighet är viktiga förutsättningar för möjligheter till näringslivets förnyelse och utveckling i ett alltmer växande tjänstesamhälle. Kollektivtrafik för arbets- och studiependling kombinerat med attraktiva och varierade boendealternativ ger även möjlighet för Katrineholm att utvecklas som boendeort.

Till sist kan vi med stor tillfredsställelse konstatera att vi för åttonde året i rad presenterar ett ekonomiskt positivt bokslut och tillhör nu de kommuner i Sverige som har befolkningstillväxt.

Storsatsning på sommarjobben

Postat av

I år gör vi den största satsningen någonsin på sommarjobben. Närmare tre miljoner kronor öronmärker vi till jobben, vilket är nästan två miljoner mer än budgeterat.

Trädgårdsarbete

Foto: Johan Nygren

Läget på arbetsmarknaden i Katrineholm är sådant att våra ungdomar behöver detta. De behöver få möjlighet att prova på ett jobb och dessutom tjäna lite pengar. Genom den här satsningen kommer alla 389 ungdomar födda 1996, i Katrineholms kommun, att få möjlighet till sommarjobb. Ingen behöver bli bortlottad.

De erbjuds, liksom tidigare år, ett arbete som varar sex timmar om dagen i tre veckor. Lönen är 63 kronor i timmen, plus semesterersättning (2012 var den 15,40 kr/timme). Förutom kommunens insats för sommarjobben erbjuder även landstinget och det privata näringslivet jobb över sommaren.

Min förhoppning är att vårt näringsliv i Katrineholm kan göra som vi i kommunen: En riktig storsatsning på våra ungdomar. I år behövs det verkligen.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet och ekonomiska kriser runt om i landet och i världen. I en sådan situation är det väldigt viktigt, och framförallt roligt, att kunna ge våra ungdomar i Katrineholm framtidstro.

Hylla lärarjobbet!

Postat av
Studerande elever

Fotograf Johan Nygren

Ett av de viktigaste yrkena är lärarjobbet. Lärarnas kompetens och förmåga att fånga elevernas intresse för studieframgångar är avgörande för såväl den enskilde elevens framtidsutsikter och frihet att förverkliga sina drömmar som för Sverige och Katrineholms fortsatta samhällsbygge. Vi måste konkurrera med bra utbildade medborgare!

Därför blir jag upprörd när jag hör utbildningsminister Jan Björklund (FP) ständigt svartmåla den svenska skolan där lärare dagligen bedriver ett utvecklingsarbete för att ge alla elever goda förutsättningar att nå hög måluppfyllelse för vidare studier eller arbete.

De centrala lärarfacken beskriver ofta läraryrket som underbetalt, stressigt, de har för många arbetsuppgifter och för många elever att undervisa. Läraryrket har förändrats och kräver mer, precis som många andra yrken. Men om såväl utbildningsdepartement och de fackliga organisationerna ständigt påpekar att skolan är dålig och lärarjobbet är för tungt; vem vill då bli lärare?

Det är dags att börja prata väl om skolan och att läraryrket faktiskt är både viktigt och roligt! Annars riskerar vi att de som är kompetenta och passande för läraryrket gör andra yrkesval, vilket försämrar våra barn och ungdomars rätt till en stimulerande och kvalitativ utbildning.

I Katrineholm satsar vi på lärarna genom högre löner, bättre pedagogiska verktyg i form av datorer till alla lärare och bildningsnämnden kommer för att lyfta goda exempel på utvecklingsarbete dela ut kvalitetspris till arbetslag som bidrar till ökad måluppfyllelse. Vi behöver naturligtvis göra ännu mer i vår kommun för att vi ska kunna känna oss nöjda.

I Katrineholms kommunala skolor kan vi se att resultaten på nationella proven, både i årskurs 3 och 6, förbättrats i flera avseenden samtidigt som resultaten i landet fortsätter att sjunka. I Karineholm ser vi att det är lärarnas intensiva och medvetna arbete i klassrummen som ger resultat.

Både vi politiker på såväl kommunal som statlig nivå måste tillsammans med lärarfacken prata gott om skolan och om lärarna.

Här kommer mitt förslag-och alldeles gratis-till ny paroll för lärarfacken. Jan Björklund kanske också kan lära sig något av detta.

Klassrum

CC by Jose Kevo

Ny paroll:
Bli lärare – Sveriges viktigaste jobb. Vi behöver dig. Tillsammans ska vi höja nivån i den svenska skolan, höja våra löner och höja läraryrkets status.

 

Nya toppsiffror i befolkningsstatistiken

Postat av

I dag har befolkningsstatistiken från SCB (Statistiska Centralbyrån) kommit och det var väldigt trevlig läsning.

Befolkning

CC by Sreejith K

Nu är vi 32 549 invånare i Katrineholms kommun, det är en uppgång med 140 invånare under 2012. En så här stor ökning har vi inte haft på många år, och det är väldigt positivt. Fortsätter det så här kanske vi når de siffror vi hade i mitten på 90-talet inom några år.

Vi har de högsta födelsetalen sedan 2006 (378), vilket i sig är glädjande då det ofta tyder på en gynnsam tillvaro i kommunen – att människor känner sig trygga i att bilda familj.

Och fler flyttade hit än härifrån, det är fantastiskt. Det känns väldigt roligt att vår utveckling av kommunen lockar människor att flytta hit. Nu måste vi följa upp och se till att bostadsbyggandet fullföljs enligt planerna för att kunna möta efterfrågan. Både KFAB (Katrineholms Fastighets AB) och privata byggare måste komma igång med att bygga bostäder.

Vi måste också se till att det skapas fler jobb i Katrineholm och att nya företag vill etablera sig här. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Varför ett Logistikcentrum?

Postat av

Varför inte? Tillväxt ger skatteintäkter som ger välfärd.

Satsningen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC) är långsiktig. 1 miljon kvadratmeter ligger nu färdiga för företagsetableringar och jobb. Jag skulle kalla det för tjänstefel av den kommunledning vi nu har i Katrineholm om vi inte skapat förutsättningar för fler jobb, fler bostäder och fler invånare.

Lastning vid Katrineholms Logistikcentrum

Fotograf Hanna Maxstad

Jag var med 2001 då vi förlorade cirka 2.000 arbetstillfällen i vår kommun. Vi hade inte någon som helst beredskap för nya jobb. Det är vår förbannade skyldighet som kommunledning att inte utsätta medborgare och kommun för detta igen. Vi måste satsa och få ett mer diversifierat arbetsliv i Katrineholm. Givetvis ska vi utnyttja framtidens transportmedel, järnvägen, som är det modernaste och mest miljövänliga som finns, trots att den funnits här sedan 1862.

Jag tror inte riktigt att vi Katrineholmare har förstått vilket fantastiskt läge vi har.
I Mälardalen i Stockholms närhet, Sveriges motor och som beräknas växa med en halv miljon människor bara inom några år. Detta måste vi utnyttja för Katrineholms utveckling, gör vi inte det precis nu är risken att vi i stället borrar ner kommunen i social misär, höga skatter, färre invånare och missnöjda företagare.

Den politiska majoriteten (S) och (M) viker inte en millimeter från att detta är det vi ska göra nu. Satsa och investera i lågkonjunkturen för att vara beredda att dra nytta av detta när högkonjunkturen kommer. Och vi kan göra detta med ordning och reda i ekonomin, utan lån.

För att lyckas med det vi vill – få tillväxt i Katrineholm – krävs kunskap, mod och uthållighet.

 

Finns det fattiga i Katrineholm?

Postat av

Ja, fattiga familjer finns och de finns i Katrineholm.

Diskussionen efter Uppdrag granskning blir ungefär så – för eller emot.

Budskapet från Rädda Barnen, Majblomman och BRIS hade blivit

Litet barn

CC by The National Guard

trovärdigare utan överdrifter och slarv.

Jag hävdar bestämt att vi har fattiga familjer i Katrineholm. Vi har nog aldrig, så långt jag kan minnas, haft fler.

Katrineholm är en av de mest utsatta kommunerna i Sverige när det gäller barnfattigdom. Plats 278 av landets 290 kommuner.

Vi har fler arbetslösa än riksgenomsnittet. Fler unga arbetslösa och fler invandrare som är arbetslösa.

Vi har betydligt fler i dag som står utanför trygghetssystemen, vilket gör att försörjningsstödet (tidigare socialbidraget) i Katrineholm är historiskt högt. Dessutom är det många, både vuxna och barn, som av olika anledningar blir placerade. Orsaken till detta är också i en del fall slitningar på grund av fattigdom.

Vi måste givetvis som kommun ge våra medmänniskor bästa möjliga stöd i deras utsatta situation. Men framförallt se till att det blir fler jobb i Katrineholm.

Det kanske enda och bästa sättet att lösa integrationsfrågan och fattigdomsfrågan finns att hitta i:
Jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen. Då ges människor möjligheter att göra egna val här i livet.

Fler företag ger fler jobb som ger fler invånare som ger mer skatteintäkter.

Fler invånare gör att vi måste bygga fler bostäder som också det skapar jobb. Jobb i nya företag skapar jobb i befintliga företag och så vidare. Jobben tryggar fortsatt välfärd i vår kommun.

Jag återkommer om detta i senare inlägg.

”Den som är satt i skuld är inte fri”

Postat av
En säck med pengar

CC by 401 (K) 2013

Vi har nu på grund av ny lag i Sverige angående de så kallade räntesnurrorna fått tillbaka 690 miljoner kronor från våra helägda bolag. Pengar som varit utlånade till dem mot ränta.

Jag är oerhört glad att vi nu gör kloka beslut för Katrineholmarna och inte konsumerar pengarna.

Katrineholms kommun blir av med sin låneskuld på 250 miljoner.

En kommun utan lån är inte så vanligt. Dessutom kan vi ta bort en stor del av kommunens pensionsåtagande som är upparbetad fram till 1998. Den uppgår till 900 miljoner kronor. Vi betalar nu av 400 miljoner på denna. 40 miljoner placeras i en buffert för framtida satsningar.

Det kan finnas andra uppfattningar om vad som ska göras med pengarna, men så här gör vi i Katrineholm.

Att ta bort låneskuld och pensionsåtagaden minskar kommunens kostnader många år framöver. Inte så sexigt kanske, men klokt.

Pressmeddelande

Sprider jag myter?

Postat av

Idag far både Katrineholms– och Eskilstuna Kuriren med osanning på ledarplats. Under rubriken Mytspridaren är kommunalråd framförs ett antal felaktigheter.

 

Har kommuner avlastats ansvar och kostnader?
Nej, etableringslagen har fört ansvaret till staten. Detta har dock inneburit att introduktionstiden med ersättning från staten minskats från 3,5 år som vi i kommunen med statliga medel försörjde de som inte hade egen försörjning, till 2 år med etableringsersättning. När kommunen förfogade över pengarna innebar varje självförsörjande individ att vi kunde använda pengarna till andra integrationsbefrämjande åtgärder. Så är inte längre fallet.

Efter ett och ett halvt år med den så kallade ”etableringsreformen” har en av tio flyktingar fått ett vanligt arbete. Det visar Arbetsförmedlingens utvärdering.

Lyssna på inslag från Sveriges Radio, Dagens Eko

Har staten tagit intryck av dialogen med kommunerna?
Ja, med anledning av det effektiva påtryckningsarbete vi bland annat gjort från Katrineholms sida. Utan det hade aldrig etableringslagen omfattat de som nu anknyter till sina familjer i Katrineholm. Det är inte ”trots” mitt  och andras agerande som ändringar gjorts – utan på grund av det.

Underlättar jobb och utvecklingsgarantin?
Javisst är det bra att människor i arbetsför ålder omfattas av arbetsförmedlingens stöd. Det täcker dock normalt sett inte familjens försörjning, utan måste kompletteras med försörjningsstöd.

Vi arbetar i Katrineholm oerhört hårt för att människor ska komma i utbildning och jobb. Vi behöver allt stöd vi kan få för att göra det som behövs för att få till stånd en bra integration.

En bra integration kräver 2 saker – jobb och egen försörjning för de vuxna och bra skolor för barnen.